Eli ning på de vises sten. Sedermera använt i namn på finare tinkturer. Elizabeth [eli'söbeth], stad i staten New Jersey (USA). 113 000 inv. 1950. Hamnstad. Singers stora symaskinsfabriker. EFkan, Sophie, f. Salomon, 1853—1921, svensk författarinna, utgav först under namnet Rust Roest en del noveller men övergick sedan till historiska tidsskildringar i romanform (John Hall, Konungen m.fl.). Elk Mountains [-maon'tins], bergsgrupp i Colorado, USA, med toppar på 4 000 m. Ella, konung i Northumberland i England, vilken 867 stupade i strid mot Ragnar Lodbroks söner. Enligt sägnen skall han ha tillfångatagit Ragnar Lodbrok och låtit döda honom genom att kasta honom i en ormgrop. Sönerna hämnades därefter faderns död. Ellakors, se Alfkors. Ellesmere Island [els'miö aj'lönd], Kanadas nordligaste ö, genom Smiths sund skild från Grönland. Ca 140 000 km2. Ön har tidigare kallats bl.a. Grinnell land. Den består av tundror och glaciärer. På E. finns berömda fyndorter för en varmtempere-rad fossil, tertiär flora, närmast jämförlig med den nutida i Florida. Vidare finns lämningar efter tidigare eskimåbebyggelse. Ellice Islands [elFis ajTönds], en grupp atollöar i Stilla havet. 37 km2, 4 706 inv. 1952 (polynesier med samoadialekt). E. bildar tillsammans med Gil-bertöarna ett engelskt protektorat. Ellington [el'ingtön], Edward Kennedy (Duke), f. 1899, världsbekant amerikansk jazzkompositör. Ellips', en sluten, plan kroklinje (se fig.) så beskaffad, att summan av avstånden, de s.k. bränn-punktsradierna PB och PBi från varje punkt (P) på kroklinjen till två fasta punkter (brännpunkterna B och Bi) alltid är lika stor. Linjen A A kallas storaxeln, linjen CC lillaxeln. En ellips uppritas lät- Ellips. A—A storaxel. C—C lillaxel. B och Bi brännpunkter. P punkt på omkretsen. tast genom att i brännpunkterna sätta ett par nålar och omkring dessa lägga en hopknuten tråd, motsvarande triangeln PBBi å fig., varefter en penna förs runt, medan den får hålla tråden spänd. Ellipsofd, en sluten, buktig yta så beskaffad, att varje genomskärning i ett plan visar en ellips el. en cirkel. En rotationsellipsoid är en E., som uppstår om en ellips roterar Kring en av sina axlar; roterar den kring storaxeln uppstår en förlängd rotationsellipsoid, roterar den kring lillaxeln en avplattad sådan. Jorden har tillnärmelsevis formen av en obetydligt avplattad rotationsellipsoid. Ell'is Island [ajTönd], ö vid New Yorks inlopp. Mottagningsstation och karantän för invandrare. Ellsworth [el'soöth], L., 1880—1951, nordamerikansk polarflygare, som finansierade och deltog i Amundsens nordpolsflygning 1925 och jämte 318 Amundsen ledde en flygexpedition till Nordpolen 1926. E. företog senare sydpolsexpeditioner. Ellös, municipalsamhälle på Orust vid Ellösfjorden, mell. Bohuslän. 380 inv. 1955. Konservfabrik. Ostronodling. Elman, Mischa, f. 1891, rysk violinvirtuos, utbildad av von Auer, numera amerikansk medborgare. Elmhult, se Älmhults köping. Elmira [elmaj'rö], stad i staten New York, USA. 50 000 inv. 1950. Känt är Elmira-fängelset. Elmseld el. S:t E., ett av ljussken åtföljt elektriskt urladdningsfenomen från masttoppar, kyrkspiror el. andra högt uppskjutande föremål. E. framkallas av elektriska spänningsskillnader mellan luften och föremål i förbindelse med jordytan. EIo'ah el. Elohim', det hebreiska namnet på Gud. E. motsvarar det arabiska Allah. Elofson, Anders, f. 1873, agronom som utfört ett storartat arbete för införande av modern beteskultur. Initiativtagare till Svenska betes- och vallföreningen och föreståndare för denna 1925—39. Eloge |elå'sj], fr., lovord, beröm, lovtal. Elongation, avlägsnande. — Astr., en planets skenbara vinkelavstånd från solen vid ett visst tillfälle. Eloquentia [-kven'tsia], lat., vältalighet. — E. c o r'p o r i s, ”kroppens vältalighet”, en ståtlig och imponerande gestalt. Eloxe'ring, metod för elektrolytisk oxidering av aluminium med svavelsyra, oxalsyra el. kromsyra som elektrolyt, varvid en hinna av aluminiumoxid bildas på metallens yta. El Pa'so, stad i Texas, USA. 130 500 inv. 1950. Smältverk för en stor del av den i Texas producerade järnmalmen. Elrif sa el. Kvidd el. Sabbick el. Hamntorsk (Phox'-inus phox'inus), en liten karpfisk, som lever i stim i sött och bräckt vatten. Under lektiden är hannen grant färgad i svart och rött. Man kan framkalla färgen med sexualhormoner. EFsass, fr. Alsace [-sass'], sv. delen av övre Rhen-dalen, mellan Vogeserna och Rhen. (Tillsammans med Lothringen 8 900 km2. 1,9 milj, inv.) Tillhör efter l:a världskriget Frankrike. Huvudnäring jordbruk, särskilt vin- och fruktodling. — Historia. Omkr. 50 f.Kr. erövrade romarna E. från galler och germaner. Omkr. 500 e.Kr. togs det i besittning av de germanska frankerna, av vilka en del slog sig ned i landet, som sedan benämndes E. Efter fran-kiska rikets upplösning 843, tillhörde E. först Lothar men ingick 870 i hertigdömet Schwaben i Östfran-kiska riket (Tyskland). E. var från 1200-t. uppdelat i flera områden. Från 1400-t. strävade både Frankrike och Tyska riket att underlägga sig E. I westfaliska freden 1648 fick Frankrike E:s habsburgska områden och under Ludvig XIV införlivades resten med Frankrike. Om E:s historia efter 1871 se E.-Lothringen. EIsass-Lothringen. — Historia. 1871 förenades E. som ”omedelbart riksland” med Tyska riket. Befolkningen var emellertid mestadels franskvänlig och skickade franskvänliga representanter till tyska riksdagen 1874, vilka opponerade sig mot föreningen. Ett nytt parti, autonomisterna, fordrade självstyrelse i E., dock med bibehållande av föreningen med Tyskland, ett krav, som till en del uppfylldes 1879. 1911 fick E. en särskild författning, men oviljan mot Tyskland ökades bl.a. genom den ryktbara Zabernaffären 1913. 1918 förklarades E. förenat med Frankrike och i Versaillesfreden 1919 skedde den formliga avträdelsen. Under 2:a världskriget införlivades E. efter det franska nederlaget med Tyskland aug. 1940. Efter 2:a världskrigets slut återförenades E. med Frankrike. Jfr Elsass. Elsevier, se Elzevir. Elsheimer [els'hajmer], Adam, 1578—1620, tysk målare, verksam i Rom. E. skildrade särskilt den