325 Enskilt utskott tillsätts av någon av riksdagens två kamrar för behandling av en särskild fråga, som endast rör kammaren i fråga. En suite [ag suit'], fr., i följd. Entablement [agtablömag'], fr., bjälklag; byggnadsdel, som stöder taket och själv vilar på kolonnernas kapitäl. En'tasis, den utåtsvängda böjningen på en kolonn, t.ex. de antika doriska. Entente [agtag't], fr., sämja, samförstånd. — E. cordiale [-dial'], fr. hjärtligt förhållande mellan två staters styrelser utan att förbund ingåtts. — Under första världskriget kallades en del av de mot Tyskland sammanslutna staterna med England och Frankrike i spetsen för Stora ententen. Se Världskrigen. E'ntita el. kärrmes, se Mesarna. Entite't, väsende, varande. Entoderm', se Fosterutveckling. Entomologi', den del av zoologin, som handlar om insekterna. — E n t o m o 1 o' g, insektskännare. En-tout-cas [agtoka'], fr., ”för varje fall”, ett slags parasoll, som kan användas både som regn-och solskydd; även beteckning på vissa mot regn motståndskraftiga tennisbanor. Entré [arjtre'], (av fr. entrée), inträde; ingångsdörr; förrätt vid måltid; förspel (vid musikstycke); en skådespelares inträdande på scenen; inträdesavgift. Entre-akt [ag'tr-], mellanakt, mellanaktsmusik. Entrecote [agtrekå't], fr., mellanrev, köttet mellan revbenen på oxe. Entre nous [agtröno'], fr., oss emellan, i förtroende. Entrepöt [agtröpå'], fr., tullfritt nederlag, packhus. Entreprenad [agtreprena'd], åtagande att utföra ett arbete av större omfattning t.ex. husbyggnad. Entreprenadauktion [agtreprena'd-], auktion för träffande av avtal om ett arbetsbeting. E. är en un-derbudsauktion. Jfr Auktion. Entreprenör [agtreprenö'r], person, som åtar sig en entreprenad, dvs att utföra el. ombestyra någonting. En'tre Ri'os (”mellan floderna”), provins i nö. Argentina. 76 216 km2. 877 000 inv. 1953. Huvudstad Paranä, 83 800 inv. 1947. Entresol, halvvåning. Entresol [agtrösål'], fr., halvvåning av mindre höjd mellan bottenvåningen och första våningen. Entropi'. Om en varm och en kall kropp berör varandra utjämnas förr eller senare temperaturskillnaden. Samma utjämning äger också, ehuru långsammare, rum, om kropparna ej berör varan Eoh dra, på grund av värmestrålningen (se Värme). Överhuvudtaget strävar överallt i världen temperaturen att på detta sätt utjämna sig; utvecklingen skulle gå mot den fullständiga värmejämvikten el. ”värmedöden”. Med E. menas en kropps värmemängd dividerad med temperaturen. Den totala E. ökas vid varje värmeutjämning, utvecklingen går alltså mot en ständigt ökad entropi, vilket är ett annat uttryck för att världen närmar sig värmedöden, då all rörelse utom molekylernas vore otänkbar. Enligt en hypotes, som Arrhenius uppställt, är emellertid en minskning av entropimängden tänkbar inom de av ytterst förtunnade gaser bestående nebulosorna. Enligt en av G. B. S. Haldane framställd teori måste slumpvis ansamling av molekyler liknande den nuvarande fördelningen i världsalltet kunna äga rum efter ofantligt lång men dock ändlig tid. Ehuru vårt solsystem obevekligen synes gå värmedöden till mötes, är det därför ej uteslutet, att världsalltet som sådant ej träffas därav. Entusiasm', hänförelse. — Entusiasm e'ra, hänföra, elda. —• Entusiast', ivrig anhängare, särskilt av ideella rörelser. —• Entusias'tisk, hänryckt, svärmisk, högstämd. Enveloppe [agvölåpp'], fr., omslag, brevkuvert. En'ver pasch'a, 1881—1922, turkisk militär och politiker. E. medverkade i ungturkarnas revolutionsförsök 1908 och till avsättande av sultan Abd-ul Hamid 1909. Han deltog sedan i Tripoliskriget. Efter det andra Balkankriget 1913 besatte han Adrianopel under Bulgariens krig mot dess tidigare allierade Serbien och Grekland. Han blev sedan krigsminister och genomdrev 1914 Turkiets deltagande i l:a världskriget på Tysklands sida. Efter krigets slut 1918 måste han fly. Envig, i germansk och nordisk rätt använt som bevismedel för avgörande av rättstvister. I Norden kallades E. även holmgång och försvann med kristendomens införande. Environg'er [ag-], omgivningar, omnejd. En vogue [agvåg'], fr., i ropet, allmänt brukligt, modernt. Envoyé el. envoajé, fr., sändebud (i rang närmast efter ambassadör) hos utländsk makt. Benämnes offic. ibland E. extraordinaire, fr., eg. utomordentligt sändebud. Envälde, se Monarki. Envärdig, se Atomteori. Enzy'm, ämnen, som åstadkommer kemiska reaktioner och som finns i levande organismer. I rent tillstånd har flera av dem framställts (bl.a. av 1955 års nobelpristagare Hugo Theorell). De förstörs av värme (över 70°) men är jämförelsevis motståndskraftiga mot gifter, såsom kloroform eller alkohol. E. utgör viktiga verktyg för cellernas omsättning. Till E. hör pepsi'n, som i sur lösning sönderdelar äggviteämnen, t r y p s i'n och e r e p-si'n, som i alkalisk lösning (tarmsaft) verkar på samma sätt, löpe, vilket koagulerar mjölk, 1 i p a'-ser, som sönderdelar fettarter, ptyali'n och d i a s t a's e r, som sönderdelar kolhydrat m.fl. E. påminner om katalysatorerna i det avseendet, att de själva ej förbrukas under den kemiska processens förlopp och att därför en liten mängd E. teoretiskt sett räcker för ett snart sagt obegränsat sönderdel-ningsarbete. Uppbyggande E. är ej kända. Enånger, socken i Enångers tingslag vid Enånger-ån i ö. Hälsingland. Den medeltida kyrkan i E. är numera museum. e.o., förkortning för extra ordinarie el. för ex officio. Eoce'n, geol., den äldsta avdelningen av tertiär-formationen (resp, -perioden*). Eohipp'us, stamfadern till den nutida hästen, som