Eti 334 na hade till en början framgång och utdrev engelsmännen ur Brittiska Somaliland. Under 1940 utsattes de för kraftiga angrepp från engelsmännen från Sudan och från Kenia. E. intogs och de italienska trupperna gav sig till fånga. Kejsar Haile Selassie höll 5/5 1941 sitt intåg i Addis Abbeba. En mindre styrka italienare bjöd motstånd i Gondar till hösten 1941. Jan. 1942 slöts en överenskommelse mellan E. och Storbritannien, enligt vilken E:s suveränitet och oberoende erkändes. En viss brittisk kontroll över E. fortfor dock några år och E. erhöll finansiell hjälp av Storbritannien, varjämte brittiska tekniska experter biträdde vid återuppbyggnaden. Enligt fredsfördraget med Italien 1947 skulle E. erhålla 25 milj, dollar som skadestånd. Den förutvarande italienska besittningen Eritrea är sedan 1952 förenat med E. i personalunion. Enl. ett fördrag 1953 erhåller E. bl.a. krigsmaterielhjälp från USA. E:s olje-tillgångar exploateras sedan 1945 av ett amerikanskt bolag. Etio'piska kyrkan kallades den kristna kyrkan i Etiopien. E. bildades troligen omkr. 330 och slöt sig till den koptiska kyrkan vid muhammedanis-mens införande i Arabien. Den antog därvid den ännu bestående monofysitiska bekännelsen. I E:s läror ingår hedniska och judiska element. Etlar, se Brosböll. Et'na, Europas största nu verksamma vulkan, 3 279 m, belägen på ö. kusten av Sicilien. Sista stora utbrottet ägde rum 1940 och E. har sedan dess visat fortsatt aktivitet, senast febr. 1956, då en ny krater med över 100 m:s diameter öppnades. Etnografi', vetenskapen om olika folkslags, särskilt de primitiva och de utomeuropeiska kulturfolkens kultur. Jfr Etnologi. Etnologi’, liksom etnografi, vetenskapen om olika folkslags kulturformer. E. söker särskilt genom jämförelser finna allmänna lagar för kulturyttringarna och är en jämförande etnografi, vilken senare omfattar beskrivandet av kulturyttringar. Eto'lien el. Aitolien, forntida landskap i v. Grekland. E. var medelpunkten i det etoliska förbundet mot romarna, som upplöstes efter nederlaget vid Pydna 168 f. Kr. Eton [i'tn], stad vid Thames, sö. England. 3 300 inv. E. college, Englands mest bekanta internatskola för gossar, grundlagd år 1440. 1 160 elever 1954. E'trar, organiska föreningar, som bildas genom borttagandet av vatten från alkoholer. Viktigast av dessa föreningar är etyleter. Se Eter. EtruTien, se Toscana och Etrusker. Etrus'ker, ett kulturhistoriskt ryktbart folk, som på 700-t. f. Kr. bosatte sig i Italien i nuv. Toscana, som då efter dem benämndes Etrurien med huvudstaden Tarquinii. På 500-t. behärskade E. Polandet och Campanien ända ner mot nuv. Neapel. Under det följande århundradet gick Etruriens maktställning tillbaka och på 200-t. införlivades det med Rom. E:s kultur är synnerligen märklig och övade inflytande på hela Mellanitalien. Etsch, tyska namnet för floden Adige*, n. Italien. Etsning, konsten att med hjälp av syror framställa mönster på metall eller glas. Vidare används E. som benämning på avtryck av plåtar, på vilka man på liknande sätt framställt en teckning. E. användes tidigt i Orienten för att pryda metallföremål med ornament. Under 1500-t. började man i Europa mångfaldiga teckningar med användande av en kopparplåt, som överdrogs med en fernissa, i vilken teckningen inristades. Sedan utsattes plåten för inverkan av salpetersyra, som frätte fördjupningar i plåten, där fernissan bortskrapats. Denna teknik kallas E. på hård grund. Vid torrnåls-r a d e r i n g framställs mönstret genom direkt risp-ning med en nål i plåten. Vid mjukgrunds- ETIOPIEN