- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
340

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Exportförening ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Exp att främja uppkomsten av en viss förädlingsindustri. Det sista svenska E. av denna art, som riktade sig mot malm, avskaffades 1857. På grund av den under l:a världskriget i Sverige rådande knappheten på vissa varor utfärdades under denna tid ett flertal tillfälliga E. Den begränsning av malmbrytningen scm enligt överenskommelse med staten förelåg för Grängesbergsbolaget var i praktiken en slags exportbegränsning. Även under 2:a världskriget genomfördes en del tillfälliga E. Exportförening, sammanslutning mellan affärsmän och industriidkare i syfte att främja exporten. E. finns numera i de flesta handels- och industriländer. Se vidare Sveriges allmänna exportförening. Exportkredit, statlig kredit till exportörer, avser att stimulera exporten till länder, vilkas ekonomiska ställning ej anses så god. Frågor rörande E. behandlas av Exportkreditnämnden, som sorterar under handelsdepartementet. Exportpremie, gottgörelse ur statskassan till exportören vid export av inom landet producerade varor. Särskilt under merkantilismen florerade systemet. E. kom under krisen 1930—33 till vidsträckt användning i ett flertal länder och även i vårt land (särskilt på jordbruksprodukter). Exportöl har över 3,2 % alkoholhalt och fick fram till 1 okt. 1955 inom Sverige försäljas endast mot läkarrecept; kallas nu starköl. Exportö'r, person, som exporterar. Exposé, översiktlig framställning. Exposition, utställa till beskådning; offentlig utställning; utförlig redogörelse. Express', uttryckligen, enkom; ilbud. Expressen, daglig aftontidning i Stockholm, grundad 1944. Huvudredaktör: Ivar Harrie. Expression, uttryck; uttrycksfullhet; matematisk formel. Expressionism (av fr. expression, ”uttryck”), ”uttryckskonst”. Termen dök upp i svenskt språkbruk 1911 som beteckning för de svenska Matisselärjungarna Isaac Grünewald, Birger Simonsson, Gösta Sandels, Carl Ryd, Leander Engström, Tor Bjur-ström m. fl. (Carl David Moselius i DN, den 20/3 1911). I Frankrike kallades emellertid Matisse och hans krets för fauvister (jfr fauvism). Detta slags expressionism syftar till en maximal uttryckskraft genom stark dekorativ förenkling av motivet, högt uppdriven färg och energisk, kraftigt konturerad teckning. Matisse yttrade: ”Uttrycket ligger inte i den lidelse, som bryter fram i ett ansikte eller röjer sig genom en häftig rörelse. Det ligger i hela bildens anordning. Komposition är konsten att på ett dekorativt sätt ordna de skilda element, vilka målaren förfogar över för att uttrycka sina känslor.” I en målning skall varje del vara synlig och spela den huvud- eller biroll som tillkommer den. Allt som inte gör nytta i bilden gör just därigenom skada. Ett verk är ett harmoniskt helt: varje onödig detalj kommer i åskådarens uppfattning att stå hindrande i vägen för en annan, en väsentlig. I allmän konsthistorisk terminologi betecknar expressionismen efter tyskt mönster numera närmast motsatsen till denna riktning, nämligen den dramatiskt stegrade uttryckskonst med högt uppdriven rörelse och deformationer som närmar sig det groteska, vilken med närmaste utgångspunkt hos Van Gogh och Edvard Munch men med rötter djupt ner i konsthistorien fick sin mest typiska utformning i Tyskland under och efter det första världskriget. För de tyska expressionisterna gällde det inte så mycket att återge den yttre verkligheten, utan de syftade till att med motivets hjälp forma ett uttryck för sina inre upplevelser. Man sökte inspiration hos den primitiva konsten i alla dess former såsom negerskulptur, barnteckningar och de sinnessjukas konstalster. Så 340 som alltid brukar ske i sammanhang med nya konstnärliga stilrörelsers genombrott blev konsthistorien utsatt för revidering. Nya idoler hämtades fram ur glömskan, vilkas stil passade samman med dagens strävanden. Framför allt väckte Mathias Grüne-walds och El Grecos konst beundran. De tyska expressionisterna bildade i Dresden gruppen ”Die Brücke” — bron, som omfattade målarna Otto Müller, Emst Ludwig Kirchner, Erich Heckel samt Karl Schmidt-Rottluff. År 1911 bildades i München kring ryssen Kandinsky gruppen ”Der blaue Rei-ter” — den blå ryttaren med bl.a. Franz March och August Macke. En samlingspunkt för tidens strävanden blev i Berlin Herwarth Waldens galleri och tidskrift ”Der Sturm” — stormen. Den germanska expressionismen har jämte den franska givit vår tids svenska måleri avgörande impulser. Västsvenskarnas kontakt med Norge (Munch) och skåningarnas med Danmark (Willumsen) och Tyskland (Dachau, Berlin, München) befruktade på ohka sätt det svenska romantiska sinnelaget, varigenom den svenska expressionismen kom att visa prov på de flesta skiftningar, som rörelsen antog i Europa. Den framstående kritikern August Brunius fick 1918 anledning att använda ordet expressionism i dess germanska betydelse om en svensk konstnär: ”Jag skulle vilja säga att här finns endast en riktigt konsekvent expressionist: Vera Nilsson. Hon har det vilda sinnelaget och den vilda tekniken...” Den mest framträdande representanten för denna känsloladdade uttryckskonst i vårt unga måleri är Evert Lundqvist, som ett decennium efter det andra världskriget sett en ny expressionistgeneration växa fram: Torsten Renqvist, Birgitta Liljebladh, Staffan Hallström och Tore Hultcrantz. Ex profess'o, lat., såsom yrkesman; med sakkunskap. Expropriation, upphävande av enskild ° äganderätt till förmån för allmänna intressen såsom för anläggande av landsväg, järnväg, elektriska ledningar, vattenledningar, uppförande av allmänna byggnader, skyddande av fornminnen, naturminnesmärken etc. Bestämmelser om E. utfärdades först i lag av 12 maj 1917. I lag av 21 dec. 1949 genomfördes vissa ändringar, så att kommunerna fick rätt till E. bl.a. för att trygga bostadsförsörjningen.. E.-rätt meddelas av konungen. Ersättning skall utgå i penningar och fullt täcka ägaren åsamkad skada. Ex. R., förkortn. av exekutivrepresentant för kommunistiska internationalens (kominterns) exekutivkommitté, vilken på uppdrag av denna besökte partisektioner i andra länder. Exsicka'tor, torkapparat, vanligen bestående av gasklocka, i vilken finns vattenupptagande ämnen, t.ex. koncentrerad svavelsyra. Exspektans', väntan, särskilt väntan på ämbete eller sjukvårdsplats. Exsudation, av inflammation framkallad utsöndring av en svagt grumlig, starkt äggvitehaltig vätska, innehållande vita blodkroppar i måttlig mängd. Exta's, hänryckning. Ex tem'pore, lat., oförberett, på stående fot. — Extempore'ra, utföra något utan förberedelse; t. ex. hålla tal på rak arm. Extension, utsträckning. Exteriö'r, det yttre av något, utsida. Extern [-tärn'], utvärtes. Exterritorialite't kallas inom folkrätten det förhållandet, att vissa personer, som befinner sig i främmande land, i vissa avseenden ej är underkastade detta lands rättsregler. Detta gäller exempelvis diplomatiska representanter. I en del icke-kristna stater är de kristna undersåtarna genom speciella fördrag, s.k. kapitulationer, tillerkända en viss E.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free