Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Exportförening ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Exp
att främja uppkomsten av en viss förädlingsindustri.
Det sista svenska E. av denna art, som riktade sig
mot malm, avskaffades 1857. På grund av den
under l:a världskriget i Sverige rådande knappheten
på vissa varor utfärdades under denna tid ett
flertal tillfälliga E. Den begränsning av
malmbrytningen scm enligt överenskommelse med staten förelåg
för Grängesbergsbolaget var i praktiken en slags
exportbegränsning. Även under 2:a världskriget
genomfördes en del tillfälliga E.
Exportförening, sammanslutning mellan
affärsmän och industriidkare i syfte att främja exporten.
E. finns numera i de flesta handels- och
industriländer. Se vidare Sveriges allmänna exportförening.
Exportkredit, statlig kredit till exportörer, avser
att stimulera exporten till länder, vilkas
ekonomiska ställning ej anses så god. Frågor rörande E.
behandlas av Exportkreditnämnden, som sorterar
under handelsdepartementet.
Exportpremie, gottgörelse ur statskassan till
exportören vid export av inom landet producerade
varor. Särskilt under merkantilismen florerade
systemet. E. kom under krisen 1930—33 till
vidsträckt användning i ett flertal länder och även i
vårt land (särskilt på jordbruksprodukter).
Exportöl har över 3,2 % alkoholhalt och fick
fram till 1 okt. 1955 inom Sverige försäljas endast
mot läkarrecept; kallas nu starköl.
Exportö'r, person, som exporterar.
Exposé, översiktlig framställning.
Exposition, utställa till beskådning; offentlig
utställning; utförlig redogörelse.
Express', uttryckligen, enkom; ilbud.
Expressen, daglig aftontidning i Stockholm,
grundad 1944. Huvudredaktör: Ivar Harrie.
Expression, uttryck; uttrycksfullhet; matematisk
formel.
Expressionism (av fr. expression, ”uttryck”),
”uttryckskonst”. Termen dök upp i svenskt språkbruk
1911 som beteckning för de svenska
Matisselärjungarna Isaac Grünewald, Birger Simonsson, Gösta
Sandels, Carl Ryd, Leander Engström, Tor
Bjur-ström m. fl. (Carl David Moselius i DN, den 20/3
1911). I Frankrike kallades emellertid Matisse och
hans krets för fauvister (jfr fauvism). Detta slags
expressionism syftar till en maximal uttryckskraft
genom stark dekorativ förenkling av motivet, högt
uppdriven färg och energisk, kraftigt konturerad
teckning. Matisse yttrade: ”Uttrycket ligger inte i
den lidelse, som bryter fram i ett ansikte eller röjer
sig genom en häftig rörelse. Det ligger i hela bildens
anordning. Komposition är konsten att på ett
dekorativt sätt ordna de skilda element, vilka målaren
förfogar över för att uttrycka sina känslor.” I en
målning skall varje del vara synlig och spela den
huvud- eller biroll som tillkommer den. Allt som
inte gör nytta i bilden gör just därigenom skada. Ett
verk är ett harmoniskt helt: varje onödig detalj
kommer i åskådarens uppfattning att stå hindrande
i vägen för en annan, en väsentlig. I allmän
konsthistorisk terminologi betecknar expressionismen
efter tyskt mönster numera närmast motsatsen till
denna riktning, nämligen den dramatiskt stegrade
uttryckskonst med högt uppdriven rörelse och
deformationer som närmar sig det groteska, vilken
med närmaste utgångspunkt hos Van Gogh och
Edvard Munch men med rötter djupt ner i
konsthistorien fick sin mest typiska utformning i Tyskland
under och efter det första världskriget. För de tyska
expressionisterna gällde det inte så mycket att
återge den yttre verkligheten, utan de syftade till att
med motivets hjälp forma ett uttryck för sina inre
upplevelser. Man sökte inspiration hos den
primitiva konsten i alla dess former såsom negerskulptur,
barnteckningar och de sinnessjukas konstalster.
Så
340
som alltid brukar ske i sammanhang med nya
konstnärliga stilrörelsers genombrott blev konsthistorien
utsatt för revidering. Nya idoler hämtades fram ur
glömskan, vilkas stil passade samman med dagens
strävanden. Framför allt väckte Mathias
Grüne-walds och El Grecos konst beundran. De tyska
expressionisterna bildade i Dresden gruppen ”Die
Brücke” — bron, som omfattade målarna Otto
Müller, Emst Ludwig Kirchner, Erich Heckel samt
Karl Schmidt-Rottluff. År 1911 bildades i München
kring ryssen Kandinsky gruppen ”Der blaue
Rei-ter” — den blå ryttaren med bl.a. Franz March och
August Macke. En samlingspunkt för tidens
strävanden blev i Berlin Herwarth Waldens galleri och
tidskrift ”Der Sturm” — stormen. Den germanska
expressionismen har jämte den franska givit vår tids
svenska måleri avgörande impulser.
Västsvenskarnas kontakt med Norge (Munch) och skåningarnas
med Danmark (Willumsen) och Tyskland (Dachau,
Berlin, München) befruktade på ohka sätt det
svenska romantiska sinnelaget, varigenom den svenska
expressionismen kom att visa prov på de flesta
skiftningar, som rörelsen antog i Europa. Den
framstående kritikern August Brunius fick 1918
anledning att använda ordet expressionism i dess
germanska betydelse om en svensk konstnär: ”Jag
skulle vilja säga att här finns endast en riktigt
konsekvent expressionist: Vera Nilsson. Hon har det
vilda sinnelaget och den vilda tekniken...” Den
mest framträdande representanten för denna
känsloladdade uttryckskonst i vårt unga måleri är Evert
Lundqvist, som ett decennium efter det andra
världskriget sett en ny expressionistgeneration växa
fram: Torsten Renqvist, Birgitta Liljebladh, Staffan
Hallström och Tore Hultcrantz.
Ex profess'o, lat., såsom yrkesman; med
sakkunskap.
Expropriation, upphävande av enskild °
äganderätt till förmån för allmänna intressen såsom för
anläggande av landsväg, järnväg, elektriska
ledningar, vattenledningar, uppförande av allmänna
byggnader, skyddande av fornminnen,
naturminnesmärken etc. Bestämmelser om E. utfärdades först i lag
av 12 maj 1917. I lag av 21 dec. 1949 genomfördes
vissa ändringar, så att kommunerna fick rätt till E.
bl.a. för att trygga bostadsförsörjningen.. E.-rätt
meddelas av konungen. Ersättning skall utgå i
penningar och fullt täcka ägaren åsamkad skada.
Ex. R., förkortn. av exekutivrepresentant för
kommunistiska internationalens (kominterns)
exekutivkommitté, vilken på uppdrag av denna besökte
partisektioner i andra länder.
Exsicka'tor, torkapparat, vanligen bestående av
gasklocka, i vilken finns vattenupptagande ämnen,
t.ex. koncentrerad svavelsyra.
Exspektans', väntan, särskilt väntan på ämbete
eller sjukvårdsplats.
Exsudation, av inflammation framkallad
utsöndring av en svagt grumlig, starkt äggvitehaltig
vätska, innehållande vita blodkroppar i måttlig mängd.
Exta's, hänryckning.
Ex tem'pore, lat., oförberett, på stående fot. —
Extempore'ra, utföra något utan
förberedelse; t. ex. hålla tal på rak arm.
Extension, utsträckning.
Exteriö'r, det yttre av något, utsida.
Extern [-tärn'], utvärtes.
Exterritorialite't kallas inom folkrätten det
förhållandet, att vissa personer, som befinner sig i
främmande land, i vissa avseenden ej är
underkastade detta lands rättsregler. Detta gäller exempelvis
diplomatiska representanter. I en del icke-kristna
stater är de kristna undersåtarna genom speciella
fördrag, s.k. kapitulationer, tillerkända en viss E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0346.html