351 % av Egyptens befolkning. F. lever under mycket primitiva förhållanden. Fellingsbro el. Felisbro, municipalsamhälle i Fel-lingsbro kommun vid järnvägen Arboga—Frövi i Örebro län. 1 020 inv. 1956. Fellow [fell'å], eng., medlem, kamrat. F. kallas vissa lärare vid engelska college. Felräkningspengar, i lönen ingående ersättning till tjänstemän, som har hand om kassor, avsedda att ungefärligen ersätta vad de personligen med normal aktsamhet förlorar vid skötandet av dessa kassor. Felsi't, en hård, tät bergart, huvudsakligen bestående av kvarts och fältspat. F. kallas i Sverige vanligen hälleflinta. Feluck', mindre en- eller tvåmastat fartyg med latinsegel. Används i Medelhavet. Fe'mdomstolar, medeltida folkliga brottmålsdom-stolar i Tyskland. En del politiska mord under 1920-t. tillskrevs hemliga F. De går under benämningen fememord (Erzberger m.fl.). Fe'mern (ty. Fe'hmarn), tysk ö i sö. delen av Östersjön, belägen utanför Holsteins sö. kust. 185 km2, omkr. 12 000 inv. Huvudort Burg. Jordbruk, boskapsskötsel och fiske. Under svensk-danska kriget 1643—45 stod vid F. tvenne sjöslag, 1 juli och 31 oktober 1644. I det andra av dessa blev danska flottan i grund slagen. Femfotingar, glasklara snäckdjur som lever i havsytan. En del har lysförmåga. De utgör ett viktigt födoämne för bardvalar. Femini'n, kvinnlig. — Feminism, strävan att förbättra kvinnans ställning. Fe'miska mineral, geol., kallas med ett gemensamt namn järn-, magnesium- och kalciummineralen i motsats till de saliska mineralen. Femiska bergarter är de, som till övervägande del består av F. Femkamp förekom redan under antiken, återupplivades under 1890-t. men har numera förlorat mycket av sin popularitet. I den antika F. ingick löpning, längdhopp, spjutkastning, diskuskastning och brottning. Nuvarande grenar är löpning 200 och 1 500 m, längdhopp, spjutkastning och diskuskastning. En annan form av F. är modern F. i vilken ingår ridning, fäktning, skjutning, simning och terränglöpning. På senare tid har även tillkommit s.k. vinter-F. där simning och terränglöpning utbytts mot störtlopp och längdlöpning på skidor. Tävlingen avgörs genom poängberäkning. Femme [famm], fr., kvinna. Femte avenyn, se Fifth Avenue. Femte kolonnen, ursprungligen benämning på fascistsympatisörer i Madrid, vilka strävade att hjälpa de fyra kolonner, som belägrade staden. Sedermera i demokratiska länder benämning på sympatisörer med diktaturregimer, vilka, samtidigt som de uppger sig företräda en extrem nationalism, är beredda att uppträda som landsförrädare för att med hjälp av främmande makt genomföra den politiska regim de önskar. Femte sjukdomen, en om röda hund påminnande sjukdom hos barn med feber och utslag, men utan symtom från hals och körtlar. F. går över på ett par dagar. Femund, se Fämun. Femårsplan, en på längre sikt upplagd plan över näringslivets organisation. Den första F. uppställdes i Ryssland och avsåg oktober 1928—september 1933. — Efter mönster av F. genomförde de tyska nazisterna en fyraårsplan december 1933. Fenaceti'n, förening mellan ättiksyra och fene-tidin. F. används som febernedsättande och smärtstillande medel i dos på V2 till 1 gram. Fenedrfn är ungefär detsamma som Benzedrin. Fénelon [fenlåg], F. de Salignac de la Motte-F., Fen 1651—1715, fransk ärkebiskop och författare, skrev som lärare åt Ludvig XIV:s sonson, hertigen av Bourgogne, en berömd roman Télémaque, där han framlade sina principer för uppfostran. F., som i religiöst avseende hade en mystisk läggning, råkade i stark konflikt med den ortodoxa katolicismens representanter, främst Bossuet. Feng Yü-Hsiang, 1880—1948, kinesisk general, kallad ”den kristne generalen”, då han vid sidan av sin militära verksamhet organiserade undervisning i kristendom för sina soldater. F. förde en mycket opålitlig politik och i de kinesiska stridigheterna anslöt han sig till växlande partier. 1930 gjorde F. ett upprorsförsök som misslyckades. Fenfcien, forntida namn på syriska kustlandet mellan Medelhavet och Libanon. Redan i början av 3:e årtusendet f.Kr. slog sig ett semitiskt folk, fe-nicierna, ned i F. Många städer uppstod, varav de förnämsta var Tyros och Sidon. Städerna var i allmänhet av varandra oberoende stater. På 1200— 700-t. f.Kr. inföll F:s största blomstringstid. Senare underkuvades F. av assyrierna, i början av 500-t. f.Kr. kom det under Babylonien och efter Babylons fall (539 f.Kr.) under perserna. Alexander den store bemäktigade sig sedan landet och efter hans död tillhörde det omväxlande ptolemaierna och seleukiderna. Feniciernas största betydelse var som kulturförmedlare mellan östern och Västern. De bildade kolonier kring Medelhavskusterna och idkade handel ända upp till Britannien. Fe'nier, ett irländskt förbund av revolutionär natur, vilket som mål uppställde Irlands oavhängighet. Jfr Sinn Fein. Fe'nix, hos forntidens egypter namn på en helig fågel, liknande en örn, med röda och gyllene fjädrar. När han blev gammal, brände han sig själv på bål och flög ur flammorna fram i föryngrad gestalt. F. betraktades som odödlighetens symbol. Fenköl el. kölfena är en djup och ganska kort köl. Används särskilt på båtar med stor segelyta i förhållande till fartygsskrovet. F. gör båten säkrare och minskar avdriften. F. har ofta i nedre kanten en blytyngd. Fennek (Megalo'tis zer'da), ett litet rävdjur (65 cm långt, svansen inberäkn.), som har utomordentligt stora öron. F. lever i öknar i n. Afrika. Fenn'ia, nylatinskt namn på Finland. Fennoma'n, fanatisk anhängare av de purfinska strävandena i Finland. Fennoskan'dia, särskilt i den geologiska litteraturen bruklig beteckning för det stora, övervägande av urberg bestående område, vilket omfattar Skandinaviska halvön, Finland, Karelen och Kolahalvön. Feno'Ier, en grupp organiska föreningar, som kan tänkas uppkomma genom att en eller flera väteatomer i bensolkärnan ersätts med hydroxyl. Se Karbolsyra. Fenolftalei'n, en förening, som bildar färglösa kristaller. En lösning av F. färgas redan av små mängder av alkali skarpt röd. På detta grundar sig F:s användning som indikator vid bestämmande av alkalimängder i vätskor. F. används också som av-föringsmedel. Fenome'n, företeelse, märklig händelse. — Fe-n o m e n a' 1, underbar, häpnadsväckande, förbluffande. Fenomenalism kallas inom filosofin en åskådning, som betonar, att vi ingenting vet om tingens egentliga väsen, att vi endast har kunskap om den oss omgivande verkligheten på grund av de sinnes-retningar, de intryck, vi mottar från yttervärlden. Strängt taget bevisar våra intryck ej ens yttervärldens existens. Filosofiskt sett kan denna lika väl vara en elak dröm. Fenoty’p, se Ärftlighetslära.