Fen Feu'risuiven (Fenrir), enligt den nordiska gudasagan ett odjur med Loke till fader. Gudarna satte F. i bojor av järn, men han sönderslet dem alla, tills han slutligen fängslades med den förtrollade bojan Gleipner. Denna skulle han ej kunna slita förrän vid Ragnarök. Fe'nsaler, i nordiska gudasagan gudinnan Friggs borg. Blåval. Fenvalsläktet (Balaenop'tera), ett släkte bardvalar, som har korta bröstfenor med slät kant samt långsträckt smal kropp med talrika hudveck framtill på kroppens undersida. I n. Atlanten förekommer följande fyra arter: Blåvalen (B. musculus) är gråblå med vitfläckigt bröst och gråsvarta barder. Den är det största nu levande däggdjuret (upp till 25 m lång). Den har enstaka gånger strandat vid vår västkust. Sillvalen (B. phy'salus) har gråsvart översida och vit buksida samt gråsvarta barder med ljusa strimmor. Dess längd uppgår till 20 m. Den följer ibland sillstimmen intill vår västkust. Vikvalen (B. acu'torastra'ta) liknar föregående i utseende men har gulvita barder och är mindre (längd 8—10 m), förekommer sällan vid svenska kuster. S e j v a 1 e n (B. borea'lis) har blå-svart översida och vit buk med vågigt tecknad gräns i sidorna. Barderna är svarta, kroppslängd 12—16 m. Feny'I, atomgruppen C6H5. Feoda'I, läns-, som angår län under medeltiden. Feoda'lsystemet, läns väsen, den form av statsor-ganisation, som utbildades under medeltiden i Europa. Landet uppdelades i län, som styrdes och förvaltades av en länsherre, vilken också var skyldig att hålla en viss truppstyrka till konungens disposition. Egentligen styrde konungen landet ”av Guds nåde” och betraktades som ägare till landet, som han sedan fördelade på länsherrarna, vilka egentligen skulle vara hans ståthållare och bero av hans nåd. På grund av de dåliga kommunikationerna, det outvecklade penningväsendet, som nödvändiggjorde naturaskatter, de ständiga krigstillstånden och den därav följande oredan etc. blev länsherrarna i praktiken dock ganska självständiga. Länen utgjorde små stater innanför staten, vilka ofta låg i krig med varandra och ibland samman-slöt sig till partier, vilka av- och tillsatte konungen, som på så sätt i själva verket blev beroende av sina länsherrars nåd. Då vid nyare tidens början krutet uppfanns och det blev möjligt att uppställa lättbe-väpnade och jämförelsevis billiga, stående härar, kunde regenterna, stödda på dessa, tvinga de mäktiga länsfurstarna till underkastelse och genomföra en fastare statsorganisation. Så gick feodalsystemet och riddarväsendet under. En viktig orsak till detta var också den starka utveckling av handeln som medförde uppkomsten av ett förmöget borgarstånd och mäktiga handelsstäder. Handelns utveckling liksom möjligheten att uppsätta stående härar sammanhängde med att naturahushållningen ersattes av penninghushållning. Feodo'sija el. Kefe, stad på kusten av ö. Krim vid Svarta havet, SSSR. 35 000 inv. Isfri hamn. Under 2:a världskriget intogs F. av tyskarna hösten 1941, återerövrades av ryssarna dec. 1941 och ockuperades på nytt av tyskarna 1942—44. Ferber, Edna, f. 1887, amerikansk författarinna, som skrivit underhållande romaner (Show b o a t, 1926; sv. övers. Teaterbåten, 1927). 352 Ferdinand, romerska kejsare. — 1. F. I, 1503 —64, romersk konung 1531 och kejsare 1558, hade 1521 kommit i besittning av de österrikiska arvländerna och blev 1526 konung av Ungern och Böh-men, sålunda grundläggande den österrikisk-ungerska monarkin. F. tvangs dock att avstå större delen av Ungern till J. Zapolay och hans son. — 2. F. II, 1578—1637, den förres sonson, blev 1619 kejsare och konung över Böhmen och Ungern. F. var en fanatisk anhängare av katolicismen och kuvade det protestantiska Böhmen. Därefter gjorde F. sig till ledare för den katolska reaktionen i Tyskland och utgav restitutionsediktet 1629. Emellertid inträdde en brytning mellan F. och hans egenmäktige härförare Wallenstein, och då Gustav II Adolf samtidigt uppträdde som protestantismens försvarare, grusades F:s religiösa och politiska planer på Nordtyskland. — 3. F. III, 1608—57, den förres son, kejsare 1637, måste underskriva Westfaliska freden 1648. F. började underhandlingar med Polen mot Karl X Gustav. Ferdinand I, 1793—1875, kejsare av Österrike, lät furst Metternich föra styrelsen men måste efter revolutionen 1848 avlägsna honom och sedan själv avsäga sig kronan till förmån för Frans Josef. Ferdinand, spanska konungar. — 1. F. V, den katolske, 1452—1516, 1474 sin gemål Isabellas med-regent i Kastilien, 1479 konung (F. II) av Arago-nien. F. antog titeln konung av Spanien och fullföljde enandet av det spanska riket genom Granadas erövring 1492. F. bemäktigade sig vidare Neapel 1503. — 2. F. VII, 1784—1833, konung 1808 men s.å. tvingad av Napoleon att abdikera. F. återfick tronen 1812. På grund av F:s enväldiga styrelse utbröt allvarliga oroligheter, vilka emellertid hänsynslöst nedslogs. F:s förändring av tronföljdslagen till förmån för dottern Isabella medförde efter hans död de s.k. carlistkrigen. Ferdinand, konungar av Neapel och Bägge Sici-lierna. — 1. F. I, 1751—1825, konung 1759, var en ivrig motståndare till franska revolutionen och Napoleon och förjagades två gånger från Neapel av fransmännen men återfick sin värdighet på Wien-kongressen. Under de sista åren av sin regering förde han en enväldig och hänsynslös styrelse. — 2. F. II, 1810—59, den förres sonson och efterträdare 1830, undertryckte alla frihetssträvanden genom en fast organiserad spion- och poliskår. 1848 utbröt emellertid ett uppror, som dock nedslogs, varefter F. återtog sitt enväldiga styrelsesätt. Ferdinand I, 1861—1945, furste av Bulgarien 1887—1908, konung (tsar) av Bulgarien 1908—18. F. abdikerade 1918 och efterträddes av sonen Boris (III). Ferdinand I, 1865—1927, konung av Rumänien 1914. F. efterträddes av sonsonen Michael, som i sin tur abdikerade 1947, då Rumänien blev republik. Sonen Carol hade 1925 måst avsäga sig sina anspråk på kronan. Fe'riae, lat., var under antiken i Rom namn på allmänna eller enskilda festdagar. Feriebarnsverksambet är ett komplement till verksamheten vid barnkolonier*. Barnavårdsnämnder eller särskilda feriebarnsföreningar, majblomme-kommittéer o.d. anskaffar enskilda hem på landsbygden, dit barn från städerna får komma under sommaren för att få luft- och miljöombyte. F. stöds av staten genom bidrag till den ersättning, som feriehemmet får för barnets uppehälle, samt genom fria resor. Socialstyrelsen övar tillsyn över F. Se även Barnkoloni. Ferieresor för barn. Sedan 1946 äger på vissa villkor alla barn t.o.m. det år de fyller 14 år rätt till en avgiftsfri resa per år för miljö- och luftombyte. Numera tar man dock i vissa fall ut en mindre