355 och militär, vilken 1933—1935 var säkerhetsminis-ter och som spelade en ledande roll i kampen mot nationalsocialisterna. F. begick självmord då Österrike införlivades med Tyskland. Feyder [fädä'r], Jacques, 1888—1948, fransk filmregissör med en utpräglad stilkänsla. Hertigen söker nattkvarter (1935). Fez el. Fès. — 1. En av Marockos residensstäder, belägen i n. delen av Marocko, 179 400 inv. 1952 (ca 16 000 européer), huvudsakligen berber och araber samt judar. Livlig karavanhandel med s. Marocko. Högt utvecklad industri, tillverkning av sidenvaror, mattor och sadelmakeriarbeten etc. — Under medeltiden var F. Marockos huvudstad och ansågs som en av den muhammedanska världens förnämsta städer. — 2. Se Fets. Fezzan, se Fessan. ff., förkortn. för och följande (sidor etc.). — Mus., förkortn. för fortissimo. FFI, förkortn. för Forces fran^aises de 1’intérieur [fårs' fragsä's dö lägteriö'r], de hemliga inrikesar-méerna i Frankrike under 2:a världskriget. Deras chef var general Koenig. Fia'ker, fyrhjuligt, täckt åkdon, som ursprungligen infördes i Paris på 1600-t. Fia'I, litet, spetsigt torn, ofta använt som dekoration i den gotiska byggnadskonsten. Fianna Fäil, ett irländskt republikanskt parti för vilket Valera varit ledare. F. var i regeringsställning 1932—48 och sedan 1951. Fias'ko, it. fiatto, misslyckande, skandal. Fi'at, lat., det må ske, beviljas. Fi'at, förkortn. för Fabbrica italiana di automo-bili Torino, Italiens förnämsta mekaniska verk-stadsanlägning i Turin, som tillverkar bilar, flygmaskiner och båtmotorer. Fibb'Ia, se Hieracium. Fi'ber, fina växttrådar, som antingen utgörs av hår (bomull) eller kärlsträngar (lin, hampa). Fi'biger, J., 1867—1928, dansk läkare, som utförde viktiga undersökningar över kräfta, som han experimentellt framkallade hos råttor. Han erhöll nobelpriset i medicin och fysiologi 1926. FibrilFer, fina trådar, som sammanslutna till fibrer finns i mellansubstansen i kroppens bindeväv-nader. Jfr Bindesubstansvävnad. Fibri'n, se Blod. Fi’bula, en slags nål, i vissa avseenden påminnande om säkerhetsnålen, vilken började användas under brons- och järnåldern. Fich'te, Johann Gottlieb, 1762—1814, tysk filosof, professor i Jena. I anslutning till Kant försökte han uppbygga ett idealistiskt system, där han hävdade personlighetens frihet och självständighet. Han har utövat ett visst inflytande på senare filosofer: Schelling, Hegel, Benjamin Höijer m. fl. Hans T a 1 till tyska nationen bidrog mycket till att väcka det tyska självmedvetandet och ena Tyskland till kamp mot Napoleon 1813—14. Fidftelgebirige, bergsknut, belägen i nö. Bayern, Tyskland, på gränsen till Tjeckoslovakien. Högsta toppen, Schneeberg, 1 050 m. Fichu [fisjy'], se Fischy. Fickslagskepp, tyska slagskepp på upp till 10 000 ton, som var en i Versaillesfreden fixerad maximigräns. Fi'cus, växtsläkte, fam. Moraceae. Blomställningen utgörs av ett köttigt fäste, i vars hålighet blommorna sitter. F. omfattar omkr. 600 tropiska arter, vanligen träd eller buskar. Fikonträdet (F. carica) härstammar från Medelhavsländerna. Fikonen är skenfrukter, bildade ur blomfästet. De honliga träden bär ätliga fikon. Ett annat slags träd, de s.k. Caprifikonen, innehåller utom hanblommor även förkrympta honblommor i blom- Fikon med blad och frukter. ställningen. Dessa träd planteras stundom inne bland honträden, för att befruktning skall äga rum, varvid bättre frukter erhålls. Fikon odlas särskilt i Mindre Asien, Grekland, Italien och Californien. Torkade fikon innehåller 50—70 % socker och är följaktligen ganska näringsrika. Gummiträdet (F. elas'tica) lämnar kautschuk. Det härstammar från Ostindien och odlades särskilt förr som krukväxt (fikus) allmänt i vårt land. Ban'yan (F. benga-len'sis) finns i Ostindien planterad särskilt kring templen. Den har talrika luftrötter, från vilka nya stammar uppstår. Ett träd kan på så sätt ge upphov till en hel liten skog. S y k o m o'r e n (F. syco-mo'rus) har ätliga frukter, mullbärsfikon, och finns i Östafrika och Palestina. Från en del ostindiska F.-arter erhålls schellack och gummilacka. Fideikommiss', testamentarisk stiftelse, enligt vilken viss egendom skall vara oförytterlig och i fastställd ordning ärvas. Upphävande av F. och inteckning av F. får endast äga rum med Kungl. Maj:ts tillstånd. 1956 fanns i Sverige omkr. 180 fastighets-fideikommiss. F. i fast egendom får numera ej inrättas men väl i lösegendom. Fide'I (av lat. fide'lis), trogen. Fidelio, opera av Beethoven, ursprungligen kallad Leonora. Fi'des, lat. — 1. Trohet, religiös tro. — 2. F. dyrkades i Rom såsom trohetens gudinna och hade ett tempel på Capitolium. FFdias el. Feidias, Greklands störste bildhuggare, 400-t. f.Kr. F. var verksam i Aten och bragte den grekiska bildhuggarkonsten upp till dess högsta höjd. Hans stil är frigjord från den arkaiska periodens stelhet och även fri från den senare tidens naturalistiska ytterligheter, fylld av grace och värdighet. Hans förnämsta arbeten utfördes för Parthe-nontemplet på Akropolis — gavelskulpturerna och den berömda frisen, föreställande ett ateniensiskt festtåg, nu i British Museum, London, och inuti templet en kolossalstaty av Atena i guld och elfenben. Bland hans tidigare arbeten var två bronsstatyer av Atena, den omkr. 10 m höga A t h e n a promachos på Akropolis och den mindre Athena lemnia. Hans berömdaste verk var en väldig Zeus-staty av guld och elfenben i Zeus-templet i Olympia. Hans statyer är kända endast genom kopior och avbildningar samt genom omnämnanden i den antika litteraturen. Ffdibus, sammanrullad pappersremsa, som särskilt förr användes för att tända pipan, men som blivit mindre vanlig sedan tändstickor uppfunnits. Fid'jiöama el. Fiji-, en av de största ögrupperna i Polynesien, Stilla havet, belägen mellan Nya Hebri-derna i v. och Tongaöama i ö., brittisk kronkoloni. Består av inemot 350 större och mindre öar, av vilka omkr. 100 är bebodda. Tillsammans ca 18 000 km2. 320 000 inv. 1953, därav ca 6 500 européer. Huvudstad Suva, 25 000 inv., belägen på s. kusten