Fet Feston. Sverige-Norge och de Mecklenburgska hertigarna samt städerna Rostock och Wismar förklarade dessa senare år 1391, att de understödde var och en, som ville skada Danmarks rike. Så uppstod stora skaror av sjörövare, vilka dock snart även beredde hansea-terna skada och under fältropet ”Guds vänner och allas fiender” anföll alla fartyg. F. innehade Gotland, och först efter öns erövring av Tyska orden år 1398 bröts deras makt, ehuru deras verksamhet ännu en tid fortsatte i Östersjön. Fete [fä't], fr., fest. Fete'ra, festa, fira någon. Fetia'ler, präster i det gamla Rom, vilka utförde vissa religiösa handlingar i samband med krigsförklaring och fördrag. Fetisch', förtrollad sak; enkelt obearbetat föremål, som hos primitiva folk ägnas dyrkan. Fetknopp, se Sedum. Fets el. fez, en förut i Turkiet och ännu i andra delar av Främre Orienten bruklig rund mössa utan skärm, i allmänhet av rött ylle med svart tofs. Fetsill, norsk sill på visst utvecklingsstadium (längd 15—26 cm, ålder 2—5 år); även benämning på saltad sådan sill. Fett. Olika fettarter förekommer såväl i växter som djur. I växterna finns de mest i fröna. Fet-terna kan vara fasta eller flytande, de sistnämnda kallas också för feta oljor. De är icke flyktiga, lättare än vatten, lättlösliga i eter och en del andra organiska lösningsmedel men olösliga i vatten. Djurfett som talg, ister och smör är i allmänhet fastare än växtfett, som oftast är flytande. De viktiga palmfetterna är dock fasta. — Fetterna är kemiskt sett estrar (organiska salter) mellan gly-cerin och olika organiska syror, främst stearin-syra, palmitinsyra och oljesyra. Smör innehåller även mindre mängder glycerinestrar av smörsyra och vissa andra syror. Under inverkan av bakterier i närvaro av vatten sönderdelas fetterna delvis i glycerin och fria syror; en del av de senare har en vidrig lukt (härskning). Ur fetter framställs bl.a. stearin, tvål och såpa. Fettfågel, guacha'ro, en med nattskärrorna besläktad fågel som har ett tjockt fettlager under huden. Av fettet framställs guacharofett eller -olja, som används bl.a. i matlagning. Förekommer i Centralamerika. Fetthjärta, en vid allmän fettsot förefintlig ökad fettansamling på hjärtat och mellan dess muskelknippen. Om denna fettbildning i och för sig har någon betydelse är osäkert. Besvären förklaras av den ökade allmänna fettmängden i kroppen, vilken ökar hjärtats arbete, så att tecken på hjärt-svaghet uppträder. F. avser även en verklig fett-vandling av hjärtats muskeltrådar, vilken uppträder som följd av förgiftningar (alkohol, kloroform), infektionssjukdomar eller blodbrist. Fetthärdning, överförande av feta oljor till fast fett genom inlagring av väte i omättade syror. F. utförs genom att upphetta oljor i vätgas under närvaro av finfördelad nickel, vilken verkar som katalysator. F. sker vid bearbetning av råmaterial för margarin. Fettisdag, tisdagen efter fastlagssöndagen; förr 354 sista dagen före fastlagen på vilken man fick äta animaliskt fett. Fettmott (Aglo'ssa pinguinalis), mottfjärilar, 2—3 cm stora med gulbruna, fläckiga framvingar och ljusa bakvingar. F:s larver lever av feta ämnen, smör, ost o.d. F. finns ibland i visthusbodar och magasin. Fettsamlare, ett kärl, som avloppsvatten långsamt får passera, varvid fett hinner avsätta sig. Fettsot, en abnormt stark avsättning av reservnäring i kroppen. F. beror på missförhållande mellan näringstillförseln och förbrukningen av näringsämnen i kroppen. F. kan orsakas av ett olämpligt levnadssätt med för stark näringstillförsel och för liten kroppsrörelse. Oftast samverkar väl bägge dessa orsaker. En minskning av näringstillförseln samt lämpligt kroppsarbete är i dessa fall effektiva botemedel. I andra fall beror F. på en egendomlighet i ämnesomsättningsmekanismen, varvid de tillförda näringsämnena i alltför stor procent reserveras som upplagsnäring. Först genom studiet av de inresekretoriska körtlarnas betydelse för kroppens ämnesomsättning har man kunnat börja utreda denna art av F., dock utan att ännu ha nått slutgiltiga resultat. Behandlingen av detta slags F. är betydligt svårare. Sköldkörtelpreparat minskar fett-upplagringen och kan i en del fall användas vid avmagringskurer. På senare tid har man med di-nitrofenol och besläktade ämnen kunnat påskynda förbränningen i kroppen. Dessa preparats biverkningar gör dem dock långt ifrån ofarliga, varför deras användande bör ske under läkarkontroll. Fettsvansfår, se Får släktet. Fettsyror, en viktig grupp av organiska syror, som innehåller vanliga enatomiga alkoholradikaler, bundna vid karboxyl. Till dessa hör bl.a. myrsyra, ättiksyra, smörsyra, palmitinsyra och stearinsyra. De båda sistnämnda är de viktigaste av i fetterna ingående syror. Jlr Fett. Fettväv är uppbyggd av celler, som innehåller flytande fett, antingen som små droppar, varvid cellerna påminner om vanliga bindvävsceller, eller så att hela cellkroppen är utfylld av fett, i vilket fall cellen får ett blåsformigt utseende. Dessa olika utseenden karakteriserar olika grader av fettansats. Fettväv finns framför allt i underhuden samt som utfyllnad i luckorna mellan kroppens inre organ och särskilt kring njurarna och i tarmkäxet. Feuchtwanger [fåj'cht-], Lion, f. 1884, tysk-judisk författare. Hans romaner Makt och Den fula hertiginnan har vunnit livlig uppskattning för den skarpa psykologiska analys och den hemskt spöklika stämning av meningslöshet och ondska, som utmärker de historiska skildringarna. Efter nazismens seger måste F. lämna Tyskland och är numera verksam i USA. Feuerbach [fåj'erbach]. — 1. L. F. 1804—72, tysk filosof, lärjunge till Hegel. F:s åskådning är empiriskt betonad. Han framhåller, att de religiösa föreställningarna saknar objektiv verklighet och att gudsbegreppet är en sammanfattning av de mänskliga egenskaper, vi anser mest värdefulla, och blott utgör en idealisering av det mänskliga. F:s huvudarbete är Kristendomens väsen. — 2. A. F., 1829—80, tysk målare i klassicistisk stil, med mera tonvikt på det plastiska än det koloristiska. F., som var föga uppskattad av sin egen tid, anses numera i Tyskland för en av den klassicistiska riktningens förnämsta germanska representanter. Feuillet [föjä'], O., 1821—90, fransk författare, mycket på modet under andra kejsardömet, bekant för romanerna En fattig ädlings historia, Greve de Camors, En ung kvinnas dagbok m.fl. Fey [fäij, Emil, 1886—1938, österrikisk politiker