Fil Fi'lo, grek., i sammansättningar: vän av, t.ex. filosof, vän av vishet. Filokte'tes, i grekiska hjältesagan en av kämparna i trojanska kriget, som dödade Paris med He-rakles’ pilar. Filologi', vetenskapen om språken och om vetenskapliga och språkliga dokument. I vidare bemärkelse har man velat låta F. omfatta även litteraturhistoria, mytologi och andra gränsområden. Fi'lon, omkr. 20 f.Kr.—50 e.Kr., grekisk filosof av judisk börd, som strävade att förena judisk tro med grekisk filosofi. Hans läror fick en viss betydelse för den antika kristendomens utveckling. Filopoi'meii, d. 183 f.Kr., grekisk fältherre, ledare för det akaiska förbundets armé. F. blev slagen och tillfångatagen av romarna, vilka inkallats av spartanerna och messenierna i deras strid med förbundet. F. har kallats ”den siste hellenen”. Filosofi', grek., ”kärlek till vishet”. Hos grekerna utgjorde F. en sammanfattning av alla vetenskapliga strävanden att teoretiskt förklara företeelserna till skillnad från empirin, det erfarenhetsmässiga samlandet av fakta. F. omfattade sålunda den teoretiska sidan av alla vetenskaper, även naturvetenskaperna. Numera omfattar F. egentligen mera allmänna principundersökningar över tillvarons väsen. Gränsen är dock ingalunda skarp och på senare tid har man allt mer strävat att anknyta F. till psykologin och till naturvetenskaperna. Varje teoretisk spekulation måste för att nå resultat utgå från vissa mer eller mindre säkra utgångspunkter, som måste tas för givna. Ett tänkande i och för sig, som ej utgår från någonting, är ej möjligt. I den mån naturvetenskapen tränger fram till utredningar över materiens väsen, i den mån psykologin uppvisar mekanismen för våra sinnesintryck och föreställningar, blir det nödvändigt för varje mera sammanfattande principåskådning att ta i betraktande dessa vetenskapers resultat. Till F. hänförs dels logik och kunskapsteori, som omfattar undersökningar rörande det mänskliga tänkandet och det mänskliga vetandets beskaffenhet, dels metafysik, som behandlar frågor rörande verklighetens och tingens väsen och söker sammanföra specialvetenskapernas resultat till mera allmänna åskådningar. En del filosofer förnekar överhuvudtaget möjligheten av en metafysik, av en vetenskap om verkligheten, oberoende av medvetandet. F. A. Lange har exempelvis karakteriserat metafysiken som ”begreppsdiktning”. Till F. hör vidare mera praktiskt inriktade grenar, som rättsfilosofi, etik, estetik etc. — Historia. Redan i forntiden sökte människor bilda sig föreställningar om tillvarons väsen och mål, oftast i form av mer eller mindre fan-tasifyllda åskådningar, vilka närmast har intresse för religionshistorien. Först hos grekerna kan man tala om en verklig F., en strävan att genom logiskt och kritiskt tänkande uppnå allmänna förklaringar. I huvudsak kan man redan här skilja på tvenne riktningar, en närmare jorden, närmare naturvetenskapen, för vilken Aristoteles är den förnämste representanten, en närmare poesin, med mer eller mindre djärvt uppbyggande spekulativa system, vars mest lysande representant Platon var. Under medeltiden kom F. att fullständigt behärskas av teologin, samtidigt som dock den grekiska F. utövade ett visst inflytande. Man hemföll till hårkly-verier och ordrytterier (skolastiken). Under 1600-t. och 1700-t., när tankefriheten blev större, kan man tala om en renässans för F. (C a r t e s i u s, S p i-n o z a, Leibniz, Locke, Hume). I slutet av 1700-t. utgav Kant sina kritiska arbeten, där han påvisade det mänskliga vetandets begränsning och gjorde rent hus med en del äldre spekulativa filoso 362 fiska metoder. Efter honom utvecklade sig dock en del filosofiska åskådningar, som med bibehållande av hans kritiska synpunkter sökte utveckla metafysiska system (F i c h t e, S c h e 11 i n g, H e g e 1). Samtidigt uppträdde dock mera materialistiskt och rationalistiskt betonade filosofer (Feuerbach, Schopenhauer, Lange). En engelsk skola, den s.k. empirismen, har mera anslutit sig till naturvetenskapliga åskådningssätt och särskilt behandlat sociala problem (Bentham, Stuart M i 11, S p e n c e r). Bland svenska filosofer må nämnas den spekulativt betonade Boström samt Hägerström, som kritiskt behandlade kunskapsteoretiska och rättsfilosofiska problem. Filosofie magister, se Filosofisk ämbetsexamen. Filosofisk ämbetsexamen, examen vid universitetens filosofiska fakulteter och vid Stockholms högskola. För F. fordras 6 betygsenheter i ämnen inom vissa ämnesgrupper samt vidare godkänd kurs i pedagogik och psykologi. F. måste avläggas för erhållande av behörighet för ordinarie ämneslärar-tjänst vid läroverk. Person med F. tituleras filosofie magister. Fi'lov, B., 1883—1945, ursprungligen professor i arkeologi, sedermera politiker i Bulgarien. Kulturminister 1938 och från 1940 även ministerpresident. F. undertecknade tremaktspakten 1941 och slöt överenskommelse med Tyskland om de tyska truppernas inmarsch samma år. F. avgick efter ryssarnas inmarsch 1944 och avrättades f.å. Fils [fiss], fr., son. Filt, mycket tätt och tjockt tyg av hår, särskilt fårull, erhållet genom pressning, uppruggning och behandling med vatten och värme. Används till hattar, skor, mattor. Ordet F. används även om vävda tyger, vilka genom mekanisk behandling blivit uppruggade. Fil'ter, se Filtrum. Filtra't, se Filtrera. Filtre'ra, skilja bort fasta ämnen, vilka finns uppslammade i en vätska, genom att låta denna passera ett filtrum. Vid filtrering på laboratorier används oftast som filtrum filtrerpapper, vilket viks så, att det passar i en glastratt. Vätskan hälls sedan i denna, varvid de fasta beståndsdelarna (fällningen), som ej kan passera genom papperets porer, kvar-hålls, medan den klara vätskan (filtratet) sipprar igenom. — I den kemiska industrin används olika slags filtreringsprocesser. För rening av brännvin och socker används t.ex. kolfiltra. — Dricksvatten filtreras genom att passera fin sand, som kvarhåller uppslammade ämnen liksom även bakterier, sedan tillräckligt med slam avsatt sig i sanden. Filtre'rpapper, olimmat papper, i möjligaste mån befriat från askbeståndsdelar, vilket används för filtrering. F. består av nästan ren cellulosa. FiFtrum el. filter (plur. filtrer), porösa ämnen, vilka genomsläpper klara vätskor men kvarhåller i dessa uppslammade, fasta beståndsdelar. Jfr Filtrera. Filu'r, skälm, skojare. Fim'bulvinter, en treårig vinter, som enligt den fornnordiska gudasagan skall föregå Ragnarök. Fim'merstänger, lösa skacklar, som med krokar fasthäktas på fordon. Fina'!, vid idrottstävlingar sista tävlingen i en tävlingsserie. — Mus., sista satsen i en sonat eller symfoni. Financial and Economic Board [finæn'sjöl ænd ekönåm'ik bå'd], förk. FEB, Atlantpaktens utskott för ekonomi och finanser, Paris. Finansborgarråd är ordförande i borgarrådsbe-redningen i Stockholm och som sådan ledare av kommunalpolitiken. Se även Borgarråd. Finansdepartementet, det statsdepartement, som