Finne, genom inflammation i en talgkörtel uppkommen varbildning. Under 15—20-årsåldern är F. särskilt vanliga, beroende på att talgkörtlarna denna tid börjar utvecklas och funktionera. För förhindrande av F. är renlighet av vikt. Tvättningar med ljumt vatten och ibland med sprit gör nytta. I svåra fall används behandling med såpsprit, svavel o.d. Även serumbehandling har man sökt använda. Finnforsen, vattenfall med kraftstation i Skel-lefteälven, 36 km v. om Skellefteå. Finngrimden, två grund utanför Gävlebukten. De omges av sjömärken, lysbojar och två fyrskepp: Finngrundet (med radiofyr) nö. om grunden och Västra Banken sv. om grunden. Finnmarken, gammalt namn på den nordligaste delen av Skandinavien, särskilt på den del, som numera utgörs av Finnmark fylke i Norge. F. var länge omstritt och Karl XI :s anspråk på F. var en av orsakerna till Kalmarkriget. I freden 1613 avstod Sverige från F. Finnmarker, skogstrakter i Värmland (Finnskogen), Västmanland, Dalarna och Hälsingland, vilka huvudsakligen vid nyare tidens början koloniserades av inflyttade finnar. Det finska språket är i dessa trakter numer? nästan utdött. Finnmark fy Norges nordligaste fylke. 48 690 km2. 66 300 in 952. Städer: Hammerfest, Vardö och Vadsö. I Ikningen utgörs till stor del av lappar och fin Finnveden, iteckning för ett skogsområde i Småland, omfat ande nuvarande Sunnerbo, Östbo och Västbo här; ier. Finnväv, en dubbelvävnad av ylle, vanligen i två färger; förekommer nu särskilt i Bohuslän och Jämtland. Fin'sen, N. R., 1860—1904, dansk läkare, vilken införde användningen av ultravioletta strålar vid behandling av en del sjukdomar, särskilt hudtuberkulos (lupus). F. erhöll 1903 nobelpriset i medicin och fysiologi. Finska krig, i svenska historien namn på i Finland förda krig mellan Sverige och Ryssland, t.ex. 1741 —43, 1788—90, 18O81—09. Det sistnämnda var en följd av ett förbund, ingånget mellan tsar Alexander och Napoleon. I detta hade överenskommits, att Ryssland skulle anfalla Sverige, om detta land vägrade underkasta sig kontinentalsystemet. På grund av den svenska arméns underlägsenhet lät överbefälhavaren Klingspor denna återtåga, vilket förorsakade modlöshet bland soldaterna. Denna ökades ännu mera, då den starka fästningen Sveaborg förrädiskt överlämnades åt ryssarna. Emellertid började den svensk-finska hären slutligen göra motstånd och vann även flera vackra segrar, såsom vid Siikajoki, Revolaks, Lappo och Juutas under befäl av bl.a. Adlercreutz, Sandels och Döbeln. Efter ett olyckligt slag vid Oravais fick emellertid ryssarna överhanden. Härefter följde ett stillestånd, men när detta upphört, trängde ryssarna ända in i Västerbotten. I freden i Fredrikshamn avstods hela Finland och Äland samt landområdet ö. om Torne och Muonio älvar. Jfr även Finsk-ryska kriget. Finska notisbyrån, finsk nyhetsbyrå i Helsingfors, grundad 1887. Finska viken, vik av Östersjön, begränsad i n. av Finland, i s. av Estland och Ryssland. Längd omkring 420 km, bredd 75—50 km. Vattnet har ringa salthalt, och viken tillfryser oftast under vintern. Finsk-ryska kriget. Efter l:a världskriget och den röda revolutionen förelåg ett spänt förhållande mellan Finland och det bolsjevikiska Ryssland. Under början av 2:a världskriget strävade Sovjetunionen att erhålla en bättre ställning i ett eventuellt krig med Tyskland och ockuperade därför de Baltiska staterna och delar av Polen. Ryssland framställde Fir vidare en begäran om en reglering av gränsen på Karelska näset samt begärde att få använda Hangö som flottbas. Finland ansåg sig ej kunna gå med på dessa fordringar. Den 29 nov. 1939 avbröt Sovjet de diplomatiska förbindelserna. I det följande kriget förde Mannerheim överbefälet på finsk sida. Det ryska angreppet var till en början ineffektivt. Finnarna försvarade sig tappert och vann flera segrar (Suomussalmi, Salla). Man hade till en början den uppfattningen, att den röda armén var dåligt beväpnad och ineffektiv. Så småningom samlade ryssarna trupper och artilleri och inledde ett våldsamt angrepp på Karelska näset. I febr. 1940 måste finnarna stegvis dra sig tillbaka. Mannerheimlinjen intogs. Viborg var hotat och även i n. på Petsamo-fronten och Sallafronten blev angreppen hårdare. I detta läge inleddes fredsförhandlingar och freden undertecknades den 13 mars 1940. Finland avträdde Karelska näset och Viborg samt ett område v. och n. om Ladogasjön jämte en del öar i Finska viken och en del av Fiskarhalvön; ryssarna arrenderade vidare Hangö på 30 år. Finlands direkta krigskostnader beräknades till 10 miljarder finnmark. Antalet stupade och försvunna beräknades till 23 000 och de sårade till 43 000. De allierade hade begärt att få överföra trupper till Finland genom Sverige, vilket dock ej beviljats. Sverige hade stött Finland genom att lämna vapen och ammunition m.m. Den svenska hjälpen beräknas ha uppgått till 400 milj, kr (nära 3,5 miljarder finnmark). Tyskland förhöll sig neutralt och hade på grund av gällande överenskommelser snarast stött Ryssland (Ribbentrop förklarade det vara naturligt att Sovjetunionen återfick Rysslands gränser av 1914). — Befolkningen i de avträdda områdena evakuerades efter fredsslutet till Finland. Angående det följande finsk-ryska kriget, se Världskriget 2. Finsk tidskrift, månadsskrift utgiven i Helsingfors och redigerad av R. F. v. Willebrand (till 1932). F. är en av Finlands förnämsta kulturella tidskrifter. Finsk-ugriska språk (finsk-ungerska språk) brukar jämte de samojediska språken sammanföras under benämningen u r a 1 i s k a språkstammen. Av språkfamiljer hörande under F. märks den ö s t e r-s j ö f i n s k a gruppen, även kallad västfinska (finska, karelska, estniska, liviska m.fl.). Besläktad med denna grupp är den lapska språkgruppen. Till F. hör vidare volgagruppen, permiska samt u g r i s k a språkgrupperna, av vilka den senare bildas av ungerskan eller magyariskan samt de obugriska språken. — Som typ för språkstammen kan tas finskan. Karakteristiskt för detta språk är frånvaron av grammatiskt genus samt den övervägande vokaliska ljudharmonin. Som grundläggare av det finska skriftspråket räknas Michael Agricola. Finspång, köping nära Glan, n. Östergötland. 13 484 inv. 1955. Mekanisk verkstad, tillverkning av ångturbiner. Sågverk. Finsta, gods v. om Norrtälje, ö. Uppland. Den heliga Birgittas födelseort; från 1955 lantmannaskola. Finsteraa'rhorn, högsta toppen av Bern-alperna i Schweiz på gränsen mellan kantonerna Bern och Wallis. 4 275 m hög. Fint, knep; som fäktningsterm skenangrepp, vars syfte är att vilseleda motståndaren och få honom att blotta sig. Fiol, populärt namn på violin. Fira, sjöterm, sänka ned ett föremål genom att så småningom släppa efter på ett tåg, i vilket det är fästat. Firen'ze, italienska namnet på Florens*. Firima, egentligen underskrift, det namn, under vilket ett affärsföretag bedrivs och med vilket företagets brev och åtaganden undertecknas; affärsföretag.