Firmament' (egentligen stöd, fäste), benämning på himlavalvet. Firma'n, se Ferman. Fim el. firnsnö kallas en grovkornig isig snö, uppkommen genom sammanpressning och återfrysning av upptöad snö. F. är utmärkande för gamla snöfält ovanför snögränsen. First Lord of the Admiralty [föst lård åv thi [-æd'-mirölti],-] {+æd'- mirölti],+} eng., ”förste amiralitetslord”, titel för sjöministern. First-rate [föst-rejt], eng., bästa sort, av första klass. First Sea Lord [föst siTård], eng., ”förste sjölord”, titel för chefen för marinstaben. Firth [föth], engelsk benämning på vik, Firth of Forth [åv fåth] på Skottlands östkust, vik av Nordsjön. Firth of Lorne [lån] och Firth of Clyde [klajd], på Skottlands västkust, vikar av Nordkanalen. Fischer, Edwin, f. 1886, schweizisk pianist och dirigent, framstående Beethoven-tolkare. Fisch'er, Emil, 1852—1919, tysk kemist. F:s förnämsta arbeten omfattade sockerarternas, purinde-rivatens och äggviteämnenas kemi. Sockerarternas kemi var före F. föga känd; genom hans arbeten vanns i stor utsträckning klarhet. F. lyckades också utarbeta metoder att överföra en sockerart till en annan samt att syntetiskt framställa sockerarter. Likaså utredde han purinderivatens kemi, till vilken grupp bl.a. hör koffein och urinsyra. För sina arbeten inom dessa båda grupper av organiska ämnen erhöll F. 1902 nobelpriset i kemi. F. lyckades även syntetiskt framställa enklare äggviteämnen. Fischer, Hans, 1881—1945, tysk kemist, professor i München, som utförde viktiga undersökningar över blodfärgämnen, klorofyll m.m. Han erhöll 1930 nobelpriset i kemi. Fischer, Annie, f. 1915, framstående ungersk pianist, som vunnit internationellt erkännande. Under 2:a världskriget var F. verksam i Sverige. Fischerström, J., 1735—96, svensk nationalekonomisk författare, främst bekant för sitt förhållande till skaldinnan Nordenflycht. Fischy', sjal av tunt tyg, tyll el. spets, som bärs över axlarna och bröstet. Fis<cus, lat., korg, penningkorg. F. kallades den kassa, över vilken de romerska kejsarna förfogade. Den bestod av inkomsterna från de kejserliga provinserna samt av kejsarnas enskilda förmögenhet. Fisher [fisj'ö], J. Arbuthnot, baron F. of Kilver-stone, 1841—1920, brittisk amiral, förste sjölord 1904—10 och 1914—15, genomdrev flera förbättringar inom den engelska flottan (Dreadnought) och organiserade ”Home fleet” (hemflottan) till skydd för de engelska kusterna. F. föranstaltade vid utbrottet av l:a världskriget om ökning av Englands industrikrafter. Senare motsatte han sig Dardanellexpe-ditionen. — 2. Irving F., 1867—1947, amerikansk nationalekonom och statistiker, som utgav uppmärksammade böcker om köpkraft och penningväsen. FiskaT, tjänsteman, som har till uppgift att i egenskap av åklagare beivra överträdelser av lagar och förordningar. Sådana tjänstemän är bl.a. stadsfiskal, landsfiskal, tullfiskal, advokatfiskal, krigsfiskal. FiskaTisk rätt kallas kronans (i juridisk terminologi fiskus) förmögenhetsrättsliga rättigheter. Fiskar är växelvarma ryggradsdjur, vilka hela livet andas med gälar. Huden saknar hornbildningar och är oftast klädd med benfjäll. Hjärtat är tvårum-migt. F. indelas i broskfiskar och t e 1 e-o s t o m i (vilka har fyra par gälar, täckta av gällock). Dessa senare delas i ben-, stör- och J u n g f i s k a r. Fiskarbostadsbidrag, se Bostadspolitik. Fiskarhalvön, halvö vid Norra Ishavet. Västra AB huvud, AC totala längden, D bröstfena, E bukfena, F analöppning, G analfena, H stjärtfena, I ryggfena. delen av F. tillhörde Finland men avträddes till Ryssland 1940. Fiskarna, stjärnbild inom Djurkretsen. Jfr Stjärnhimmeln. Fiskarringen, den påvliga sigillringen, som är utstyrd med en bild av Petrus’ fiskafänge och försedd med påvens namn. Vid påvens död sönderbryts hans F. och efterträdaren får en ny F. av staden Rom. Fiskartorpet, plats på Norra Djurgården, Stockholm. Karl XI:s fiskarstuga. Känd skidbacke. Fiske. På lägre kulturstadier utgör F. och jakt ofta de enda näringsgrenarna. F. är emellertid även i kulturländer ett näringsfång av ej ringa betydelse. Man skiljer på insjö- eller sötvattensfiske och havsfiske. Insjöfisket har under de senaste årtiondena ej gett så stor avkastning som förr, beroende på misshushållning samt på timmerflottningens och industrins förorening av vattendragen. Havsfisket, främst sill- och torskfiske, är emellertid mycket givande tack vare de moderna fångstmetoderna; det bedrivs företrädesvis i Nordsjön och längs Norges, Islands samt Kanadas kuster. I Sverige gav saltsjö-fisket år 1953 en avkastning av 197 300 ton med ett värde av 122 milj. kr. Fiskeby Fabriks AB i Norrköping äger pappersbruk, sulfat- och sulfitfabriker. Aktiekap. 15 milj, kr 1956. F. övertogs 1942 av Kooperativa förbundet. Fiskebäck, fiskeläge en mil s. om Göteborg. Fiskebäckskil, fiskeläge och badort i sv. Bohuslän. Fiskekort kallas av fiskerättsinnehavare utfärdat tillståndsbevis att fiska. Fiskeläge, samhälle, bebott av yrkesfiskare. Fiskeriföreningar är dels sammanslutningar med uppgift att främja fiskerinäringen, såsom Svenska fiskevårdsförbundet, dels sammanslutningar av ekonomisk karaktär, vanligen kooperativa, med ändamål att utan anlitande av fiskgrosshandlarna direkt sälja fisken till konsumenterna (eg. fiskför-säljningsföreningar). Fiskerilagstiftning. Nu gällande F. består i huvudsak av lag om rätt till fiske och om gräns mot allmänt vattenområde (SFS 1950:595, 596), fiskeri-stadgan 1954:607 samt lokala fiskeristadgar av resp, länsstyrelser. Internationellt anses fiske på öppet hav fritt för alla, medan fiskerätt innanför ett lands sjöterritoriella gränser tillhör dess egna medborgare. Fiskerätten tillkommer i regel strandägaren på s.k. enskilt vatten, som i saltsjön vid öppen havsstrand i regel räknas 300 m från stranden. Vid havskusterna, särskilt västkusten och Skåne, är dock allt fiske fritt med rörliga redskap, på ostkusten fritt betr, strömming och skarpsill och på Norrlandskusten fritt intill havsstranden utom laxfiske. I fiskestadgan finns utförliga regler om förbjudna tider och förbjudna redskap. För det industriella utnyttjandet av vattendrag gäller särskilda bestämmelser, avsedda att skydda fisket. Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök, centralt ämbetsverk i Göteborg, grundat i juli 1948.