373 Fjällboskap, en småvuxen nötkreatursras, som mer eller mindre ren förefinns särskilt i n. Sverige. F. är till färgen övervägande vit med ljust rödbruna eller svarta fläckar samt är vidare hornlös och har hög nackkam. Den har även kallats vitkullerasen. F. anses särskilt lämplig för Nordsverige. Fjällgås, se Gåssläktet. Fjällhare, se Hardjur. Fjällklubben, Svenska, bildades 1927 med uppgift att främja god fjällsport samt verka för vidgad kännedom om fjällvärlden. Klubben som 1956 har omkring 1 000 medlemmar äger en stuga vid Katter-jaure s. om Abisko. F. utger en årsbok, Till Fjälls. Fjällning. Normalt avstöts ständigt de ytligaste hudlagren. Vid vissa sjukliga tillstånd kan denna avstötning bli mera höggradig. Bland de orsaker, som härvid kan spela in, märks kemiska retmedel, kraftig bestrålning (solbränna), kroniskt eksem och andra hudsjukdomar. Efter mässling och scharla-kansfeber är en över hela kroppen utbredd F. ett karakteristiskt symtom. Angående F. å huvudsvålen se Seborré. Fjällnäs, vintersportort (skidterräng) i v. Härjedalen vid sjön Malmagen. Fjällpipare (Eudro'mias morinell'us), en art pipar-fåglar. Den saknar baktå, har gråbrun översida, svart hjässa med vitt band över ögat, vit strupe, halsen gråbrun, buken rostbrun, upptill avgränsad av ett vitt band. F. finns i Sverige söder ut till Jämtland. Flyttfågel. Fridlyst. Fjällras, se Fjällboskap. Fjällripa, se Ripsläktet. Fjällräv. Fjällräv, polarräv (Ca'nis la'gopus), är mindre än skogsräven, har kortare och tjockare nos, kortare svans och korta, avrundade öron. Om vintern har den ludna trampdynor. I sommardräkt är den brun till gråsvart med grågul buk. I vinterdräkt skiljer man på tvenne avarter, den ena vit, den andra mörkare eller ljusare blåaktigt mörkbrun. En varietet av denna blåräv har införts från Nordamerika och odlas nu i stor utsträckning i Sverige. F. finns i polartrakter, även i Sveriges fjälltrakter. Den lever av lämlar och ripor och jagas för de högt uppskattade skinnen. Antalet ungar i kullen växlar från 4 och upp till över 10. Fjällsippa (Dry'as octope'tala), till familj Rosa'-ceae hörande risartad växt med eklövsformade, lä-derartade, undertill vitludna blad och stora vita blommor. F. växer framför allt i fjälltrakter men finns även i Sydsverige som rest av den närmast efter istiden där förhärskande polarfloran. Fjällsjöälven, biflod till Ängermanälven. Upprin Fjä ner i nordligaste Jämtland. Genom Vängelälven förbinds F. med Faxälven (bifurkation). Omkr. 250 km lång. Fjällskiffrar, geol., de kristallina skiffrar (se Bergarter), som utgör huvudparten av den skandinaviska fjällkedjan. Fjällskivlingar (LepioTa) har sporer och skivor vita och foten upptill försedd med ring. Hattens översida är hos en del arter beklädd med en skorpa, vilken upplöser sig i fjäll, mörkare än bottenfärgen. Hit hör en del ätliga arter: stolta, rodnande och milda fjällskivlingen. Fjällskred, grus och jord, vilka vid snösmältning utför branta fjällsidor störtar ned i dalgångarna, varvid de ofta åstadkommer stor förödelse. Fjälluggla (NycTea scandi'aca), en art ugglor, som har övervägande vit fjäderdräkt med mer eller mindre täta, svartbruna fläckar. F. lever av lämlar, småfågel o.d. och finns i fjälltrakter i nordliga länder. Fjällvråk (Archibu'teo la'gopus), en art falkfåglar, tecknad i spräckligt rostgult och mörkbrunt. F. finns i nordliga trakter och är allmän i Sveriges fjälltrakter. Fjällämmel, se Lämmelsläktet. Fjärde könssjukdomen, lymfogranulo'ma ingui-na'le, karakteriseras av att lymfkörtlarna i ljumsken svullnar. De är till en början hårda men blir sedan på grund av varig insmältning mjukare. Varet bryter genom huden, så att fistlar med varig utsöndring uppstår. I färska fall kan man operera bort de angripna lymfkörtlarna. Man har försökt framställa serum samt att behandla med sulfapreparat. Sjukdomen överförs genom könsumgänge; den är sällsynt i Sverige. Fjärdepartsräfsten, se Reduktion. Fjärde provpredikant. Vid tillsättande av prästtjänst uppsätter domkapitlet tre av de sökande på förslag. Vid tillsättande av kyrkoherdetjänst samt i vissa församlingar även komministratur kan församlingens medlemmar på s.k. frågodag utöka förslaget med en fjärde, som är villig motta sådan kallelse. Därtill fordras, att en femtedel eller åtminstone 300 av församlingens medlemmar röstar för kallelse samt att nejrösterna ej uppgår till hälften av avgivna röster. Fjärde sjukdomen, en om scharlakansfeber påminnande sjukdom hos barn, som är godartad och går över på tre dagar. Fjärde ståndet, namn, använt på 1800-t. i flera länder som beteckning på hantverkare, arbetare och bönder, dvs den kroppsarbetande klassen. Fjärdhundraland, område i sv. Uppland, delat på Uppsala län och Västmanlands län. F. var ett av de tre folklanden*. Fjärding, fjärdedel, gammalt rymdmått. För våta varor är 1 F. = V< tunna = 2 åttingar = 31,4 1. För torra varor är 1 F. = Vs tunna = 4 kappar = 18,3 1. Fjärdingsman, äldre benämning på biträde åt landsfiskalerna, särskilt för indrivnings- och polisärenden; numera ersatt av polisman på landet. Fjärilar (Lepidop'tera), en ordning insekter, som har de undre käkarna rännformigt utbildade tillsammans bildande ett sugrör, vilket i vila hålls spi-ralformigt inrullat, övriga mundelar är förkrympta. Antennerna är vanligen väl utvecklade och har varierande form. Vingarna är vanligen två par och är täckta av taktegellikt anordnade, färgade kitin-fjäll. Äggen fästs i allmänhet på larvens närings-växt. Larverna är masklika, har bitande mundelar och vanligen tre par bröstfötter och fem par bukföt-ter. Efter fyra till fem hudömsningar övergår larven till puppa, antingen hängande med huvudändan nedåt (hängpuppa) eller fastsatt med en tråd runt