Fit Fitzroy [fitsråj'], Robert, 1805—65, engelsk amiral. Befälhavare vid en världsomsegling, märklig därigenom, att Charles Darwin var en av deltagarna. 1843—45 guvernör över Nya Zeeland. Från 1854 föreståndare för handelsministeriets meteorologiska anstalt i London. Grundläggare av systemet för stormvarningar. Fiu'me (jugosl. Rijeka), stad vid Adriatiska havet i Kroatien, nv. Jugoslavien. 75 112 inv. 1953. Frihamn, av stor betydelse för handeln på Sydslavien och Ungern. — F., som av gammalt tillhört Öster-rike-Ungern, avträddes 1920 i freden i Trianon. Såväl Italien som Jugoslavien gjorde anspråk på F. Redan 1919 hade den italienske skalden d’Annunzio samlat en patriotisk friskara och besatt staden. Efter segslitna underhandlingar beslöts, att F. skulle vara en oberoende stat under NF, och Italien fick i uppgift att fördriva sin skald, vilket också utfördes. Senare utbröt emellertid tvistigheter i F. mellan ett nationalistiskt parti och ett fristatsparti. Med anledning härav ingrep Italien och besatte staden, vilken slutligen 1924 efter överenskommelse med Jugoslavien tillföll Italien. Jugoslavien erhöll vissa rättigheter i F. Under 2:a världskriget erövrades F. av jugoslaverna under Tito maj 1945. I freden i Paris 1947 tillerkändes F. Jugoslavien. Five o’clock tea [fajv öklåkk ti'], eng., te, som dricks klockan fem, tebjudning på eftermiddagen. Fix, fast, bestämd. — Fixe'ra, fastställa, bestämma, skarpt betrakta någon. Fixe'ring, behandling av den fotografiska bilden, sedan denna blivit framkallad, för att göra den ljusbeständig. Plåten, filmen eller kopiepapperet läggs härvid i en vattenlösning av fixersalt, vilket utlöser överskottet av silversaker. Fixeringsbild, en bild, som innehåller en dold mening. Vanligen är F. en teckning, där vissa linjer är dubbeltydiga och bildar en figur, vilken först efter noggrant skärskådande kan uppfattas. Fixe'rnatron, natriumtiosulfat, natriumhyposulfit, erhålls som biprodukt i sodaindustrin; används som fixersalt vid de fotografiska processerna. Fixe'rsalt, se Fixernatron. Fix idé, en falsk föreställning, som ej låter rätta sig av förnuftsskäl. Fixstjärna, se Stjärna. Fizeau [fiså'], A. H. L., 1819—96, fransk fysiker, var den förste, som på experimentell väg bestämde ljusets hastighet. Fjæstad, G. A., 1868—1948, svensk målare; målade företrädesvis snölandskap men ägnade sig även åt konsthantverk, t.ex. möbler, vävnadskomposi-tioner. Fjalar, namn på jättar och dvärgar i den nordiska gudasagan. — Namn på titelfiguren i J. L. Runebergs episka dikt Kung Fjalar. Fjellstedtska skolan, sjuklassig internatskola i Uppsala, grundad av missionären Peter Fjellstedt (1802—81). F. utbildar till studentexamen elever, som önskar bli präster, missionärer eller kristendomslärare. Skulle eleven välja annan levnadsbana, får han ersätta skolan för sin utbildning. Undervisningen är kostnadsfri. Avgiften för kost och bostad bestäms med hänsyn till resp, elevs ekonomi. F. är en stiftelse, som uppehålls genom avkastning från egna fonder, genom donationer och gåvor, men även har statsunderstöd. Fjo'dor, ryska tsarer, bland vilka mäiks F. I, 1557—98. F. I var mycket sjuklig. Under hans tid lagfästes böndernas livegenskap. Fjolner, svensk sagokonung av Ynglingaätten. F. var son till Frej och skall enligt Yn^ingasagan ha drunknat i ett mjödkar. Fjord, en smal, djupt i landet inträngande havsvik av betydligt djup, begränsad av branta bergväg 372 gar. Utmärkande för en F. är, att den vanligen är grundare vid mynningen än längre in. F. förekommer i Norge, Skottland, på Grönland och Spetsbergen, vid Nordamerikas nv. kust, i Patagonien och Nya Zeeland, i allmänhet vid höglänta kuster på högre breddgrader, där landisar och glaciärer före-fanns under istiden. FjoTgyn, moder till Tor i den nordiska gudasagan. Fjugesta, municipalsamhälle nära Svartån i Knista kommun, mell. Närke. 1 147 inv. 1955. Fjäder. Till vänster konturfjäder med stam (spole och skaft) och fan. Överst till höger dun. Nederst till höger schema över fanets byggnad. Från skaftet utskjuter strålar och från dessa bistrålar, som med fina hakar griper in i varandra. I mitten ett fjäderborst. Fjäder. — 1. Med F. förstås redskap eller maskindelar med stor elastisk formförändringsförmåga, som gör dem ägnade att mildra stötar, att tjänstgöra som drivkraft m.m. Förstnämnda uppgift fyller bärfjädrarna, med hänsyn till formen kallade bladfjädrar, som används att uppbära vagnskorgar å åkdon av olika slag (häståkdon, automobiler, järnvägsvagnar m.m.). Som drivkraft används t.ex. spiralfjädrarna i urverk. Även för förstärkningsända-mål används F. — 2. Zool. F. är sammansatt av en ihålig spole, som fortsätter upp i ett märgfyht skaft. Från denna stam utgår parallella stråla r i sin tur försedda med bistrålar, som med små hakar griper in i varandra, så att f a n e t bildar en tät skiva. Man skiljer på olika slag av F.: konturfjädrar, som har styv stam och tätt fan (vingpennor, stjärtpennor, täckfjädrar), dun, som har kort böjligt skaft och mjuka fanstrålar utan hakar, samt fjäderborst, som har böjligt skaft med förkrympt fan. F. sitter insänkt i fjädersäcken och utvecklas från en hudpapill i bottnen på denna på liknande sätt som däggdjurens hår. F. motsvarar egentligen närmast kräldjurens fjäll. Fjäderdräkten växlar en gång om året, ruggningen. Vingpennorna växlas dock en och en under årets lopp (undantag andfåglar). Fjäderfäavelsförening, se Sveriges fjäderfäavels-förening. Fjäderholmarna, två små holmar vid inloppet till Stockholm. Förr avstjälpningsplats för latrin, senare nöjesetablissemang. Fjäderlöss el. fågellöss, små med boklöss besläktade, vinglösa insekter, som äter fjädrarna på fåglar. Fjädermott (Pteropho'ridae), en familj små nattfjärilar med fjäderlikt uppkluvna vingar. Fjädervikt, se Boxning och Brottning. Fjädervåg, se Våg. Fjälkinge, stationssamhälle i nö. Skåne, Kristianstads län. I trakten odlas tobak. Fjäll, berg, vilka når upp över trädgränsen, dvs till en sådan höjd, att träd ej längre kan växa. Fjällbacka, municipalsamhälle vid västkusten i Kville kommun, n. Bohuslän. 730 inv. 1955. Fiskeläge och badort. Stenhuggerier.