Fle andra bestäms genom tillagda böjningsändelser, vilka ej har någon självständig användning. Flem'ing. — 1. Sir Ambrose F., 1849—1945, professor vid Londons universitet, som gjorde viktiga uppfinningar inom radiotekniken (elektronröret). — 2. Sir Alexander F., 1884—1955, professor vid Londons universitet, upptäckte penicillinet. Sir A. fick 1945 nobelpriset i medicin och fysiologi tillsammans med Boris Chain och sir Howard Florey. Fleming, svensk-finsk adelssläkt. — 1. Klas E:son F., omkr. 1535—97, riksmarsk, Finlands hövitsman 1591—97, var en ivrig anhängare av Sigismund och bekämpade hertig Karl och hans vänner. — 2. Klas L:son F., 1592—1644, riksråd, amiral, förste överståthållaren i Stockholm. F. verkade mycket för huvudstadens utveckling och skapade bl.a. en stark örlogsflotta. F. förde befälet över denna i danska kriget och mötte den danska flottan vid Femern 1644, där striden dock blev oavgjord. — 3. Herman K:son F., 1619—73, riksråd, bekant för sitt ivriga arbete för fjärdepartsräf stens verkställande. — 4. Erik Herman F., 1894—1954, konstnär, upprättade 1921 i Stockholm Atelier Borgila, verkstad för guld- och silversmide. Komponerade kyrkokärl och bruksföremål i klassiskt ren stil med sparsam dekor. Flen, stad vid v. stambanan i mell. Södermanland, 5 140 inv. 1956. Viktig järnvägsknut. Flenhus, se Aterom. Flensburg (danska Flendsborg), sjöstad i delstaten Schleswig-Holstein, n. Västtyskland, vid Östersjön. 102 045 inv. 1950. Före l:a världskriget betydande handelsstad. Industrin omfattar bl.a. skepps-byggerier, bryggerier, kvarnar och pappersfabriker. Efter att ha tillhört Danmark kom F. år 1864 i tysk ägo. Då 90 % av inv. är tyskar, kunde staden ej efter folkomröstningen i Schleswig år 1920 återförenas med Danmark. Flenört (Scrophula'ria nodo'sa), ört med hela blad och grönbruna, toppställda blomställningar. E. kan bli meterhög och förekommer i lundar. Flerohopp, brukssamhälle vid Ljungbyån i ö. Småland. J Flers [flär], Robert de, 1872—1927, fransk författare, som tillsammans med Caillavet* skrev talrika lättare skådespel. Fletcher [flett'sjö], J., 1579—1625, engelsk dramatiker, högt skattad av sin samtid. Hans skådespel är tekniskt välgjorda men har ytlig karaktärsteckning och är oftast ganska slippriga. FIett'ner, se Rotorfartyg. Fleur de lis [flö'r dö 1?], fransk* lilja. Fleuriste [flörist'], fr., blomsterhandlare. Fleuron [flörång'], S., 1874—1947, dansk författare. F. har skrivit omtyckta djurskildringar. Fleury [flöri'], A. H. de, 1653—1743, fransk statsman, kardinal, var från 1726 till sin död statsminister under Ludvig XV och ledde som sådan Frankrikes politik. F:s styrelse var mycket lyckosam både i inre och yttre avseenden. 1733 avslöt F. det bourbonska familjefördraget mellan Frankrike och Spanien. Genom att ingripa i polska tronföljds-kriget förvärvade F. Lothringen åt Frankrike. Senare blev Frankrike mot F:s vilja inblandat i österrikiska tronföljdskriget. FlexTbel, böjlig. — Flexibilitet, böjlighet. Flexu'r, geol., böjning i ett för övrigt horisontellt berglager, uppkommen genom en sänkning av området på ena sidan om F. (jfr Förkastningar). FlibustiäTer, buckaniä'rer, vilda sjörövare, som på 1600-t. skövlade och plundrade de rika kolonierna i Västindien och på västkusten av Amerika. Flicksländor (Agrio'nidae), en familj sländor, som har glasklara vingar, vilka under vila hålls sammanslagna bakåt. Flickundervisning. Undervisningen på folkskole- 378 stadiet är gemensam för gossar och flickor. Den högre undervisningen har däremot tidigare icke bedrivits som samundervisning. De högre statliga undervisningsanstalterna var förr endast öppna för gossar. Den högre flickundervisningen vilade, bortsett från Statens normalskola för flickor vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm, helt på de genom privat initiativ tillkomna högre elementarläroverken för flickor eller högre flickskolorna. Dessa, som från 1874 åtnjöt stats- eller kommunalunderstöd, var i regel åttaklassiga, föregångna av tre ofta även för gossar öppna förberedande klasser. Avgångsbetyg från dessa skolor medförde i allmänhet normal-skolekompetens, dvs ungefär samma el. något högre kompetens än realexamen. Några av flickskolorna var förenade med gymnasium, som förde fram till studentexamen. Genom beslut av 1928 års riksdag ombildades de åttaklassiga flickskolorna till kommunala flickskolor, som kan vara sjuåriga med fyraårig grundskola eller sexåriga med sexårig grundskola. De är examensfria. Därjämte finns även några enskilda högre samskolor, vid vilka studentexamen avläggs. Numera är även de kommunala s.k. mellanskoloma samt de statliga samskolorna, vilka för fram till realexamen, öppna för flickor. Slutligen har genom 1927 års skolreform flickor fått tillträde till de flesta allmänna läroverken. 1956 års riksdag beslöt att i avvaktan på enhetsskolans genomförande de kommunala flickskolorna skall kunna organiseras med femårig lärogång byggd på sjätte klassen av engelskläsande folkskola. Fliegende Blätfer [fli'g-], ty. (flygande blad), en i München utgiven illustrerad skämttidning, grundad 1844. Flimm'erhår el. cilier, från ytan av vissa celler (epitel) utskjutande fina hår, vilka hastigt rör sig i en viss riktning och långsammare i motsatt riktning. Denna piskande rörelse åstadkommer en strömning i den vätska, som finns på cellytan. Särskilt i andnings- och könsorgan är sådana strömningar av betydelse, emedan mindre partiklar på det sättet förs ut ur kroppen. Hos lägre organismer tjänar F. som rörelseorgan, vilka genom sina samordnade rörelser för organismerna framåt. Flint, stad i Michigan (USA), 163 000 inv., 1950. Automobilfabrikation. Flinta, geol., en ytterst finkornig (tät) utbildning av kvarts, bildande bollar (konkretioner) eller tunna inlagringar i vissa kalkbergarter (t.ex. i krita). Flinta härrör från kiselorganismer, som avskilt den i ytterst små mängder i havsvatten förekommande kisel-syran. Flintbössa, se Handeldvapen. Flintglas, se Glas. Flintlås, se Handeldvapen. Flintporslin, lergods tillverkat av lera, försatt med flinta eller kvarts, vanligen överdraget med en gulaktig glasyr. Flintrännan, se Öresund. Flirta el. flörta, kurtisera, spela förälskad. Flis, ved huggen i stycken om 15—30 mm längd. F. används för cellulosaframställning. Floby, municipalsamhälle nära Falköping i Vilske kommun, mell. Västergötand. 1 221 inv. 1955. Flock, se Blomma. Flockblomstriga, se Umbelliferae. Flock och farnöte el. följe och farnöte, ett i medeltida lagspråk använt uttryck avseende följe el. sällskap. Flod, se Ebb och flod. Flodgudar, gudomligheter representerande en flod, förekommer särskilt i lägre religioner och i länder, vilka för sin odling är beroende av en flod. Så dyrkades i Egypten Hapi som Nilens gud. Hos grekerna ansågs varje flod ha sin särskilda gudomlighet, ehuru på sina håll Acheloos dyrkades som