Flo land finns flera arter F., vilka i allmänhet har genomskinliga, regnbågsskiftande vingar, oftast i blekt grön färg. Särskilt på hösten finner man ej sällan F. inne i rum. Vid beröring alstrar de en obehaglig lukt, vilket gett upphov till benämningen stinksländor. FIoskTer, innehållslösa vältalighetsblommor. — Floskulö's, blomsterrik, grann. FIoss'a, tjock allmogevävnad, där man som varp har starkt bomulls- el. lingarn och i inslaget använder tjocka ullgarnsändar i olika färger, inplockade eller fastsnarade, så att de bildar ett mönster. Brukas mest som mattor eller bonader. Flotow [flå'tåv], F. A. A. v., 1812—83, tysk tonsättare, vistades mycket i Paris, komponerade komiska operor (Martha, Stradella). Flottilj', avdelning av flotta (t.ex. torpedflottilj); flotta av mindre båtar (t.ex. motorbåtsflottilj). — Enhet i svenska flygvapnet. Flottiljledare, en stor jagare. Flottkonferenser. Efter l:a världskriget strävade man att på konferenser begränsa rustningarna. Den första F. var i Washington 1921—22, vilken förde fram till en överenskommelse mellan England, USA, Frankrike, Japan och Italien angående storleken och antalet av slagskepp och hangarfartyg. Sedan hölls konferenser i Rom 1924 och i Geneve 1927 utan nämnvärt resultat. Vid Londonkonferensen 1930 medförde den börjande krisen en viss med-görlighet, och någon begränsning av de dyrare fartygen uppnåddes (men ej för U-båtar och kryssare). Överenskommelsen i London utlöpte 1936 och därefter rustade man ivrigt. En ny överenskommelse träffades i London 1936 mellan England, Frankrike och Förenta staterna. Till denna anslöt sig de nordiska staterna 1938. Mellan England och Tyskland hade 1935 träffats en särskild överenskommelse enligt vilken den tyska flottan skulle högst utgöra 35 % av den brittiska. Hitler uppsade denna överenskommelse våren 1939. Flottied, vattendrag, å vilket timmerflottning äger rum. Flottlederna är i regel allmänna, dvs öppna för alla. Även enskilda F. finns dock. Flottning. För virkestransporter från avverknings-platserna till sågverken är flottningen i regel det billigaste tillvägagångssättet. Då flottningen sker efter en allmän flottled, skall alla, som använder sig av densamma, vara sammanslutna i en flott-ningsförening. Flottningsföreningen ombesörjer flottningen, vidtar de åtgärder, som behövs för att flottningsleden skall vara för sitt ändamål lämplig, samt handhar de ekonomiska angelägenheter, som är förenade med flottningen. I flottlederna fordras ofta dammbyggnader för vattenflödets reglering, för timrets ledande förbi forsar el. industriella anläggningar t.ex. kraftverk m.m. Understundom leds timret av olika anledningar i särskilt för ändamålet byggda rännor. Särskilda samlingsställen för timret, benämnda timmermagasin, finns ovanför dammar el. där flottlederna utmynnar i en sjö. Uppdelning av timret på dess ägare sker vid s.k. skiljeställen eller sorteringsbommar. Flottningsförening, se Flottning. Flottsund, villasamhälle vid Fyrisåns utlopp i Mälaren, 8 km s. om Uppsala. FIottö'r. — 1. En på vätskeytan i en behållare flytande kropp, som förmedelst någon registrerings-anordning anger vätskenivån eller, då vätskeytan nått en viss höjd, automatiskt påverkar en ventil, utlöser en alarmsignal e.d. — 2. Kropp, som används för att hålla ett med densamma förenat föremål flytande på vattenytan. Flox, se Phlox. Flugbaggar el. mjukbaggar (Cantha'ridae), familj skalbaggar med långsträckt kroppsform och mjuka 380 täckvingar. De kan under våren göra skada på fruktträdens blommor. Flugblomster (O'phrys my'des), en orkidé, som förekommer sällsynt och nästan uteslutande på Gotland och Öland. Blomman påminner om en fluga. Flugor, till tvåvingar hörande insektsgrupp, som vanligen har treledade, korta antenner. Den vanligaste arten husflugan (Mus'ca domesTica) lägger sina ägg i gödsel el. i multnande växtämnen. En hona kan lägga upp till 500 ca 1 mm långa ägg, ur vilka på ett till tre dygn utvecklar sig små vita, fotlösa larver. Dessa förpuppar sig efter en till två veckor, och efter ytterligare en till två veckor är puppan färdigutvecklad. Genom denna snabba generationsväxling förklaras flugornas talrika uppträdande på sensommaren. Gödselstackar bör ej läggas nära boningshus och för övrigt skötas rationellt. Spyflugan (CallLphora vomito'ria) har stålblå färg och lägger sina ägg i köttvaror. Guldflugan (LuciTia cae'sar) lägger även sina ägg i ruttnande köttavfall. I stallar och ladugårdar är s.k. stickflugor (Stomo'xys, Lypero'sia m.fl.) vanliga. De har till stickverktyg utbildade mundelar och är i hög grad plågsamma för husdjuren. Flugsnappare (Muscica'pidae), en familj tättingar, som lever av insekter. I Sverige finns bl.a. g r å F. och s v a r t-v i t a F. Flyttfåglar. Flugsvamp (Amanila), ett släkte hattsvampar, som har ett yttre hylle, vilket omger hatten och foten under utvecklingen. Den brandgula F., som har rödgul hatt med vita fläckar, är vanlig hos oss. En vit art förväxlas ibland med champinjon*. Flugvikt, se Boxning och Brottning. Fluidalstruktur, geol. Bergarter, uppkomna genom stelnandet av en glödflytande massa (magma), visar ibland en strimmig el. slirig anordning av mineralkornen, som tyder på att magman varit i rörelse under stelnandet. Bergarten sägs då ha F. (flytstruktur). FluTdum (lat. vätska, plur. flu'ida), beteckning för alla ämnen i flytande form ävensom för sådana ämnen, vilka enligt vissa fysikaliska hypoteser förutsätts vara flytande (t.ex. elektriskt F.). Fluktue'ra, föras av vågen, stiga och falla, växla. Flundror, se Pleuronectidae. FIuo'r, grundämne, hörande till de s.k. saltbil-darna (F, Cl, Br, J). Kem. tecken F el. Fl. Atomvikt 19. Atomvärde 1. Atomnummer 9. F. är en gröngul gas med stickande lukt. Förekommer bland annat bunden vid metallen kalcium i mineralet flusspat [CaF2]. Fluorväte [HF] är en färglös, starkt frätande och etsande gas; vattenlösningen, fluorvätesyra, löser alla metaller utom bly, guld och platina. Den angriper även glas under bildning av kiselfluorid [SiF4], varpå grundar sig användandet av fluorvätesyra för glasetsning. Fluorvätesyrans salter kallas fluorider. FIuorescei'n [-sjei'n], ett organiskt färgämne som är grönt i alkalisk lösning. Fluorescens [fluoresjän's] kallas den företeelsen, att vissa ämnen, t.ex. eosinlösning, då de träffas av ljusstrålar, själva börjar utsända ljusstrålar av längre våglängd. FIuorFt, flusspat. FIuo'rvätesyra, se Fluor. Fluss, gammal benämning på en del vanligen inflammatoriska sjukdomar. F. används ännu i uttrycket halsfluss. Flussmedel el. fluss, ämnen, som smälter vid låg temperatur och som på grund härav ibland tillsätts beskickningen vid framställning av metaller el. vid deras smältning för att göra slaggen mera lättflytande och förhindra metallens oxidation (t.ex. flusspat, borax, en del silikater); andra F. verkar oxiderande el. reducerande.