381 Flus'spat, fluorkalcium [CaF2], mineral, kristalliserande i tärningar, vanligen violett, stundom färglöst, gulaktigt eller grönt. Förekommer oftast som sprickfyllnad (mineralgångar). Används bl.a. för framställning av fluorväte. Fluster, utsprång framför ingången till bikupa, på vilket bina landar. Fluvia'1, hörande till rinnande vatten. Fluviglacia'1, beteckning för bildningar, som härleder sig från isens smältvattensälvar, t.ex. rullstens-åsar, vissa jättegrytor och klipprännor (kanjons). Flyckt, Yngve, f. 1908, pianist och musikskriftställare. Bedrev pianopedagogisk verksamhet 1943 —49. överlärare vid Borgarskolans musiklinje. Flyg, Nils Svante, 1891—1943, politiker, ursprungligen typograf. F. anslöt sig till Kilboms-rikt-ningen bland kommunisterna, sedermera benämnd ”Socialistiska partiet”. 1937 uppstod en brytning mellan F. och Kilbom, som resulterade i att F. blev partichef. F. var ledamot av andra kammaren 1929 —40. Under 2:a världskriget övergick han till nazismen. Flygambulans startades 1923 av Svenska röda korset i Norrland. Numera har verksamheten övertagits av staten. F. finns bl.a. i Boden, på Frösön (Östersund) och i Hägernäs (Stockholm). Från 1954 utgår statsanslag till räddningstjänst och sjuktransporter med helikopter. Flygande ekorrar, se Ekorrdjur. Flygande holländaren, folksaga från 1500— 1600-t:n om en skeppare, som dömts att evigt rastlös segla kring på haven. Ämnet har bl.a. behandlats av Wagner i en opera med samma namn. Flygande hund. Flygande hundar (Pteropo'didae) hör till familjen fladdermöss och har hundlikt huvud med långsträckt nos. F. finns i Australien, Afrika och Ostindien och livnär sig av frukt. En del arter uppnår betydande storlek (upp till 1,5 m bredd mellan vingspetsarna). Flygare-Carlén, se Carlén. Flygblad, flygskrift, liten tryckt skrift med aktuellt innehåll, ofta i agitatoriskt syfte. F. var av särskild betydelse, innan tidningar började utges. Flygbomb. I samband med bombplanens utveckling har även F. utvecklats mot större effektivitet. De är i allmänhet cigarrformade och kan innehålla sprängämnen, giftgas el. termit. De senare utvecklar en oerhörd hetta och används som brandbomber. Sprängbomber kan vara konstruerade för explosion vid nedslaget men kan också vara tidsinställda, så att de exploderar efter timmar eller dagar. Mot slutet av 2:a världskriget användes sprängbomber vägande upp till ca 3 ton, s.k. kvartersbomber. (Effektivast var dock den relativt lätta atombomben.) Flygcertifikat, se Flygförarcertifikat. Flygel. — 1. Den yttre delen av en truppstyrka. — 2. Sidoparti el. sidobyggnad till större hus; dörrhalva. — 3. Se Pianoforte. Flygeladjutant, adjutanten hos vissa regenter. Flygelglas, glas med tvenne utstående, vingforma-de utsprång. Konstnärligt värdefulla F. har särskilt tillverkats i Venedig. Fly Flygeskader. I Sverige finns 4 F., vardera omfattande ett antal flygflottiljer. Flygfiskar (Exocoe'tus) har starkt förstorade bröstfenor. De tar fart upp ur vattnet och använder bröstfenorna som glidplan och kan på så sätt göra hopp på över 100 m. I vanliga fall uppgår deras hopp till ca 10 m längd och 1—2 m höjd. Den mest bekanta arten större flygfisken (E. vo'li-tans) har gråblå rygg och silverglänsande sidor. Den är vanlig i Atlanten och Medelhavet. Flygflottilj ingår som enhet i flygeskader. I Sverige finns (1956) 16 F. (+ 2 kårer), bestående av i allmänhet tre divisioner. Flygförarcertifikat utfärdas i Sverige sedan 1923 av luftfartsstyrelsen efter godkända praktiska och teoretiska prov. Det finns tre olika slag av F. nämligen trafik-, privat och militärt F. Internationellt F. utfärdas av Kungliga svenska aeroklubben i Stockholm enligt bestämmelser gällande för föreningar anslutna till Fédération Aéronautique Internationale. Sådant F. är emellertid ej giltigt i Sverige. Flygförvaltningen (FF), ämbetsverk, som i tekniskt och ekonomiskt avseende utövar högsta ledningen av flygvapnet. Den leds av chefen för flygvapnet. Flyghavre, i havre förekommande ogräs, liknar denna. I motsats till havre har F. två borstförsedda skärmfjäll i blomman. F. blommar och mognar tidigare än havre, fröar av sig snabbt och är mycket svår att utrota. Flygkadettskolan (F 20) är förlagd till Ärna invid Uppsala sedan 1944. Vid F. utbildas kadetter för flygvapnet. Flygkrigshögskolan (FKHS) utbildar flygofficerare till högre befattningar. F. inrättades 1936 i Stockholm. Flygkrigsskolan heter numera Krigsflygskolan*. Flygläkare, vid flygvapnet anställd läkare. Utom förste F. finns F. av tre grader. Flygmaskin, se Flygväsen. Flygplan, se Flygväsen. Flygsand, fin sand, förekommande i öken- och kusttrakter. Bildar ofta stora flygsandsslätter och dyner, vilka kan utgöra en fara för bebyggelsen, enär sanden av vinden lätt förs in över odlade trakter. Man söker stundom binda sanden genom plantering. I Sverige förekommer flygsand särskilt på Skånes och Hallands kuster samt på Gotska Sandön och nordligaste Gotland. Flygskrift, se Flygblad och Skywriting. Flygtekniska försöksanstalten, belägen i Ulvsunda, utför flygteknisk forskning och omfattar aero-dynamisk avdelning, hållfasthetsavdelning, mättek-nisk avdelning, driftsavdelning och kontorsavdel-ning. Flygtorped, numera beteckning för torped, som fälls från flygplan. F. har förhållandevis liten vikt och måste vara särskilt kraftigt byggd. Den måste vidare fällas från låg flyghöjd med flygplanet i horisontell flykt. Flygvärk, folklig benämning på smärtor, som ändrar plats. F. är vanligen av reumatisk el. nervös natur. Flygväsen. Flygning har av gammalt varit föremål för människans intresse. De första försöken gick ut på att söka efterbilda fåglarnas flykt och med tillhjälp av ett par stora vingar höja kroppen i luften. Alla försök av denna art har misslyckats, enär människans muskelstyrka ej är tillräckligt stor. En av de första, som på ett mera allvarligt, vetenskapligt sätt studerade flygkonstens problem, var tysken Lilien-thal. Han sökte med hjälp av hängglidare (ett glidflygplan som spändes fast på flygaren) utröna hemligheten med fåglarnas förmåga att hålla sig flygande i luften utan att röra på vingarna. Genom att