- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
384

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygödlor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fly springande mot vinden nedför en sluttning få upp glidplanet i luften lyckades han utföra flygningar på upp till 300 meters längd. Vid ett sådant försök havererade planet (som saknade stabiliserings- och styrorgan) och Lilienthal ådrog sig så svåra skador att han avled (1896). Lilienthals flygningar studerades med stort intresse av två amerikaner, bröderna Wilbur och Orville Wright. De återupptog glidflyktsförsöken men började snart experimentera med att söka konstruera ett flygplan, vilket kunde höja sig från släta marken. Den på 1800-t:s slut uppfunna bensinmotorn befanns vara en lämplig kraftkälla. År 1903 lyckades det den ene av bröderna att med ett flygplan med inmonterad bensinmotor flyga en sträcka av 260 meter. Redan i okt. 1905 var de i stånd att företa turer på 4 mil. Under de båda följande åren började särskilt fransmännen intressera sig för flygning. Bröderna Wright hade inte givit sina försök någon offentlighet, vilket hade till följd, att man allmänt tvivlade på uppgifterna om deras framgångar. Så kom det sig, att det motordrivna flygplanet för andra gången ”uppfanns” i Frankrike. Emellertid lyckades Wilbur Wright år 1908 konstruera ett flygplan i vilket han höll sig uppe i 2 timmar och 20 minuter och till-ryggalade en sträcka av 125 km. Under de år, vilka nu följde, arbetade man intensivt på att förbättra flygplanskonstruktionerna. De fabriker, som startades, fick god avsättning för sina maskiner ej blott till privat utan även i allt större utsträckning till militärt bruk. Under l:a världskriget användes flygmaskiner i oerhört stor utsträckning vid spaning, bombfällning etc. F. utvecklades hastigt, särskilt med hänsyn till flygplanens bärförmåga och trafiksäkerhet. — Ett flygplan består utom av flygkroppen av ett eller två par vingar (monoplan, biplan), en eller flera motorer och propellrar, styranordningar (roder) samt landningsställ. På landflygplanen utgörs landningsstället av hjul eller skidor; sjöflygplanen, hydroplanen, är försedda med flottörer el. har båtformig flygkropp, flygbåtar. Flygbåtar med uppfällbara hjul, s.k. amfibieplan, kan starta från både land och vatten. Flygplanens prestationsförmåga har oerhört förbättrats på senare tid. Detta har möjliggjorts dels genom utvecklingen av allt effektivare kraftkällor (förbättrade kolvmotorer, turbiner och reamotorer), dels genom införandet av lättare och starkare material (lättmetall-legeringar etc) samt genom en omfattande forsknings- och experimentverksamhet inom aerodynamiken*. Samtidigt som flygplanens hastigheter blivit allt större och flygplanen allt tyngre har behoven av längre start- och landningsbanor blivit allt mera påfallande. För att i någon mån komma ifrån dessa nackdelar har flygteknikerna sökt lösa problemet med vertikal start och landning. Helikoptern* (med horisontellt roterande propellervinge = rotor) är en sådan lösning. Under de senaste årtiondena har det reguljära trafikflyget fått allt större utbredning och utgör nu ett av de viktigaste kommunikationsmedlen, främst på de längre distanserna. Världens flygtrafiknät utvecklas i allt snabbare takt. Trafikflygplan på över 100 tons vikt och hastigheter på upp till 1 000 km/tim är inte längre någon utopi. Direktförbindelse med flyg över de stora haven och kontinenterna är numera en alldaglig företeelse. Och samtidigt har Lilienthals glidflygidé utvecklats på det flygsportsliga området. Genom utnyttjande av termiska och mekaniska uppvindar i lufthavet har segelflygarna — utan motorer — nått höjder på över 13 000 m, flugit distanser på över 800 km och uppnått flygtider på nära 21^ dygn. Ur militär synpunkt har flyget fått oerhörd betydelse, och i för-svarsanslagen upptas nu stora summor till flygvapen och luftförsvar. De militära luftflottorna är sam- 384 mansatta av jaktplan för hemortsförsvar, eskortskydd etc, bombplan, attackplan för angrepp mot marktrupp, invasionsföretag etc, spaningsflygplan m.m. Genom flygvapnets utveckling har det militära läget ändrat sig. Storstäder, järnvägsknutar, militära centraler av olika slag, fabriksanläggningar m.m. är öppna för angrepp på ett helt annat sätt än tidigare. Civilbefolkningen är ej längre så skyddad som förr. Även för sjöförsvaret betyder flygvapnet en revolution. De stora slagskeppen i öppen sjö går ej längre säkra. Genom användning av hangarfartyg har stormakterna skaffat sig rörliga flygbaser inte bara för jakt- och attackflyg, utan även för bombflyg. Under 2:a världskriget fick civilflyget stå tillbaka och man strävade att utveckla det militära flyget. Genom utvecklingen av reaktionsmotorn från början av 1940-t. har flygplanens prestanda ökat enormt. Hastigheter långt över ljudets är numera möjliga. Likaså har flygplanens stigförmåga ökat ofantligt liksom deras möjlighet att nå stora höjder och flyga långa distanser. Genom bränsle-påfyllning i luften har bl.a. de stora bombflygplanens aktionsradier blivit närmast oändliga. Såväl i land- som sjöstrider har flygvapnet kommit att spela en dominerande roll. Man har vidare utbildat fallskärmstrupper*. Se vidare Flygförarcertifikat, Konstflygning, Aerodynamik, Luftskepp. Flygödlor, under juraperioden levande ödlor, utrustade med flygförmåga. F. hade vingar efter ungefär samma modell som hos flädermössen. Flyinge, stationssamhälle i mell. Skåne vid Käv-lingeån. Vid F. ligger statliga stuterier. Flykte'n, hos barn uppträdande inflammatorisk ögonsjukdom, sannolikt på skrofulös (tuberkulos) bas. Den kännetecknas av gulaktiga fläckar i hornhinnans rand med rodnad omgivning. Barnen besväras av ljusskygghet. Med riktig behandling hävs sjukdomen vanligen snart. I svåra fall bildas kvarstående grumlingar i hornhinnan, vilka nedsätter synförmågan. Flyktighet. En vätska sägs vara flyktig, om den övergår i gasform redan vid låg temperatur. Flyktingar, se Emigration. Fly t jord. Lösa jordslag kan genom uppsugning av vatten, särskilt vid växlande frysning och upptining, bli grötartade och råka i skridning el. flytning på sluttande mark. Företeelsen är vanlig i synnerhet i fjäll- och polartrakter. Flytrock är en rock fodrad med Javakapok och försedd med livbälte. F. kan hålla en person flytande i ett dygn. Sedan 1943 är F. obligatorisk för svenska sjömän. Flyttblock el. erratiska block har ofta annan geologisk karaktär än den fasta berggrunden i trakten, och har blivit dittransporterade antingen av landis och glaciärer el. av kringdrivande isberg (jfr Istiden). Flyttfåglar, se Fåglar. Flyttningsersättning för flyttningskostnader utgår till vissa statstjänstemän, som utan egen ansökan förflyttas till annan ort. Flåhackning, upphackning av grästorv, utförs med flåhacka, som har spadformigt blad. Fläckfeber, se Fläcktyfus. Fläcktyfus el. fläckfeber, en smittosam sjukdom, som sprids genom klädlöss. Efter en till tre veckor inträder frossbrytningar med hög feber, yrsel och hjärtsvaghet. På buk och bröst uppträder först blekröda, senare blåröda fläckar, vilka utbreder sig över kroppen. Spridningen av F. gynnas av dålig hygien, hungersnöd etc. och särskilt bland luffare och arméer på fältfot är F. vanlig. Dödligheten är mycket hög, upp till 50 %. I Sverige har endast smärre epidemier förekommit. Fläder (Sambu'cus ni'gra) är en 3—5 m hög

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free