Fol i det då bildade Liberala samlingspartiet. — 2. Politiskt parti, bildat vid möte i Stockholm 5 augusti 1934 genom sammanslagning av liberala partiet och frisinnade landsföreningen. Ledningen handhas av ett verkställande utskott och ett förtroenderåd. I andra kammaren har partiet efter 1956 års andrakammarval 58 mandat. I första kammaren är mandatantalet 30 (år 1955). Ordförande i riksdagsgruppen är Bertil Ohlin. Till F. hör också ett ungdomsförbund. Med hänsyn till sitt program är F. arvtagare av de båda partier ur vilka det uppstått. F. går in för folknykterhet utan att arbeta på förbud och för måttliga sociala reformer, men tar samtidigt avstånd från statsingripande. F. önskar bibehålla privat företagsamhet, vilket medfört ett visst avståndstagande från monopolplaner. Folkpensioneringen leder sitt ursprung till 1913 års lag om allmän pensionsförsäkring. 1935 ersattes pensionsförsäkringen, som i stort sett byggde på inbetalda avgifter, med en folkpensionering av modernare slag. 1948 började en ny F. tillämpas. Den nya F. omfattar flera slag av pensioner. Uppgifterna i det följande avser förhållandena den 1/7 1956. Ålderspension utgår till alla som fyllt 67 år med 2 100 kr per år för ensamstående och 3 360 kr för makar som båda har pension. Därav är nu 200 resp. 320 kronor indextillägg. Indextilläggen grundas på det s.k. pensionspristalet, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget under varje månad och prisläget i december 1951. Vid prisökning av en viss storlek faller ett indextillägg ut med 50 kr för ensam och 40 kr vardera för två gifta pensionärer (40 kr även för änkepensionär). Till pensionen kan vidare i nästan alla kommuner komma ett inkomstprövat b o-stadstillägg, vars maximistorlek kommunen bestämmer. Invalidpension utgår till invalider i åldern 16—66 år. En grundpension av 200 kr utgår utan behovsprövning, medan tilläggspensionen är inkomstprövad liksom bostadstillägget. Som högst utgår invalidpensionen med samma belopp som den allmänna ålderspensionen. Sjukbidrag är ett slags tidsbegränsad invalidpension och utgår efter samma regler som denna till personer som varit sjuka minst 6 månader men beräknas bli friska så småningom. Blindtillägg utgår utan behovsprövning till envar, som före 60 års ålder förlorat sin ledsyn. Beloppet är 1 000 kr per år, som läggs till invalidpensionen. Vissa andra starkt invalidiserade personer kan få s.k. vårdtillägg på 1 000 kr. Hustrutillägg utgår efter inkomstprövning till folkpensionärers hustrur om de fyllt 60 år samt i vissa andra fall. Beloppet är högst 1 680 kr per år, vartill kan komma bostadstillägg. Änkepension utgår efter inkomstprövning till kvinnor, som blivit änkor sedan de fyllt 55 år, om de dessförinnan varit gifta i minst fem år. Beloppet är detsamma som för hustrutillägg. — Vid inkomstprövningen av vissa folkpensionsförmåner görs inget avdrag från folkpensionen förrän årsinkomsten överstiger 1 000 kr för ensamstående och 1 500 kr för makar. Till inkomst räknas ej understöd från anhöriga, varför t.ex. barns bidrag ej påverkar pensionsbeloppet. Även allmänt barnbidrag går utanför prövningen. Vid inkomstprövningen dras från folkpensionsförmånens högsta belopp en tredjedel av inkomst som ligger mellan 1 000 och 1 400 kr för ensam och mellan 1 500 och 2 100 för gifta. Av inkomst ovanför 1 400 resp. 2100 kr dras två tredjedelar ifrån det som sedan återstår av förmånen. Förmögenhet över vissa gränser (10 000 kr för ensam och 15 000 för makar) räknas till en mindre del som inkomst och kan därför också minska de inkomstprövade förmånerna. — Genom Pensionsstyrelsen, som med hjälp av pensionsnämn- 390 der i kommunerna har hand om F., kan man också teckna frivillig pensionsförsäkring. Folkregister, i Stockholm ett kortregister över stadens invånare, som handhas av stadens man-talskontor. Folkrepresentation el. nationalrepresentation, församling av på ett el. annat sätt valda representanter, som utövar folkets lagstiftande och beskattande myndighet. F. har i olika länder olika namn: riksdag, parlament, lantdag, storting etc. Folkriksdag, sammankomster av genom allmän rösträtt valda ombud, män och kvinnor, vilka organiserades av liberaler och socialister och som ägde rum i Stockholm 1893 och 1896. F. hade egentligen till uppgift att verka för allmän rösträtt. Folkräkning. Redan i det gamla Rom förekom folkräkning, ”census”. I Sverige infördes en hela folket omfattande F. 1749 och förnyades till att börja med varje år, sedermera vart femte år. Numera sker F. i Sverige i allmänhet vart tionde år. — I Tyskland och Frankrike sker F. vart femte år. Räkning sker i vårt land numera genom avskrifter ur mantalslängderna och icke som i de flesta andra länder på en enda dag med tusentals utsända räknare. Denna senare metod användes dock i vårt land vid en extra F. år 1935. Vid F. registreras förutom invånarnas antal även en del andra uppgifter om ålder, civilstånd, yrke etc. Folkrätt, sammanfattningen av de rättsregler, som bestämmer staternas förhållanden till varandra. F. utgör en del av internationell rätt: publik internationell rätt. Holländaren Hugo Grotius brukar räknas som den vetenskapliga F:s grundläg-gare. Folkrättsinstitut, se Institut de droit internatio-nal. Folkrörelsernas konstfrämjande, en 1947 grundad sammanslutning, som genom utställningar, föredrag och diskussioner söker stimulera konstintresset och även förmedlar goda konstverk till låga priser. Folksaga, av en el. flera, vanligen okända författare diktad prosaberättelse, vilken från generation till generation fortlevt bland allmogen. Det övernaturliga intar i F. ett förhärskande rum, och ett ständigt återkommande tema är det godas seger över det onda. Olika arter av F. är exempelvis djursagan el. fabeln, skämtsagan och den legendariska sagan. För såväl antikens som medeltidens litteratur har F. spelat en viktig roll. Stort värde äger de av fransmannen Perrault upptecknade sagorna (utgivna 1697). Bland senare tiders sagosamlare märks de tyska bröderna Grimm, norrmännen Asbj örnsen och Moe, svenskarna Hyl-tén-Cavallius och Bondeson. Folkskola. Folkundervisningen i Sverige har gamla anor. Redan i början på 1800-t. fanns skolor i halva antalet församlingar. Ett verkligt genombrott för folkundervisningen representerar dock först 1842 års folkskolestadga, enligt vilken dels minst en skola skulle finnas i varje församling, dels skolgången blev obligatorisk. F. är numera sjuårig (tvåårig småskola, femårig folkskola i egentlig mening). På vissa orter finns därtill en frivillig 8:e och även 9:e klass. Enligt riksdagens beslut 1936 skulle skolplikten utsträckas till 7 år under en övergångstid av 12 år. Skolplikten inträder det år barnet fyller sju år. Skoltyperna är mångahanda från heltids-läsande skolor där varje klass undervisas av en lärare (A-skolor), till flyttande, halvtidsläsande skolor, där alla klasser undervisas gemensamt av en lärare, som allenast behöver ha avlagt småskollärar-examen (flyttande, halvtidsläsande D-skolor). Den statliga kontrollen över F. utövas av folkskolinspektörer — i Stockholm, Göteborg, Norrköping, Hälsingborg, Gävle m.fl. städer motsvaras dessa av kommunala folkskolinspektörer —, av domkapitlen