391 samt av skolöverstyrelsen, inom vilken finns en särskild folkskolavdelning. Utgifterna för F. bestrids dels av kommunerna, dels av staten, som nu skall betala hela lärarpersonalens avlöning. Jfr Enhets-skolan*. I fråga om F:s överbyggnader se Fortsätt-ningsskolan och hänvisningarna under Praktiska ungdomsskolor. Folkskolans vän, veckotidning, organ för föreningen Svenska folkskolans vänner. Folkskollärarseminarium, se Seminarium. Folkstormen, ett av Himmler år 1944 organiserat uppbåd av hemvärnstrupper, omfattande något så när vapenföra män mellan 16 och 60 år. Folksång, sång till hyllning åt ett folks härskare . el. en hymn till fosterlandet (nationalsång). Som de svenska F. anses ”Ur svenska hjärtans djup” och ”Du gamla, du fria”. Av utländska F. kan nämnas: ”God save the king” (Storbritannien), ”La mar-seillaise” (Frankrike), ”Deutschland, Deutschland über alles” och ”Die Wacht am Rhein” (Tyskland), ”Kong Christian stod ved höjen Mast” och ”Der er et yndigt Land” (Danmark), ”Ja, vi elsker dette landet” (Norge). Folktandvård skall enl. beslut vid 1938 års riksdag inrättas över hela landet vilket dock hittills ej kunnat ske genomgående, delvis på grund av tand-läkarbrist. Landet indelas i folktandvårdsdistrikt i vilka upprättas tandkliniker med tandläkare och tandsköterskor och vilka drivs av landstingen med bidrag från kommunerna och staten. Verksamheten övervakas av inspektörer och sorterar under Medicinalstyrelsen. Vid F. lämnas tandvård gratis åt skolbarn i distriktet. Där så är möjligt organiseras även tandvård för förskolebarn. För ungdomar i åldern 16—19 år lämnas en nedsättning på 25 %, om vederbörande tidigare erhållit skoltandvård. Ät vuxna lämnas behandling i mån av tid efter den s.k. folktandvårdstaxan, vilken i princip är avvägd så, att den ungefärligen täcker den löpande självkostnaden för vården. Folkteatern. — 1. En revy- och komediteater i Stockholm, grundad 1856. — 2. Revyteater i Göteborg. Nedbrann i januari 1942. Folktribun, se Tribun. Folktro, den tro och de nedärvda åsikter, som lever kvar hos folket och strider mot nutida uppfattningar. De tar sig uttryck i sägner, sagor el. i sedvänjor och spådomar etc. Folkungaupproret, ett upprorsförsök mot Magnus Ladulås anstiftat av Johan och Birger Filipsson av Aspenäsätten. Folkungaätten, den mest ryktbara av de svenska medeltidssläkterna, härstammar enligt traditionen från Folke Filbyter på hednatiden. Omkring 1100 levde en av Saxo omtalad Folke, vars äldste son var jarlen Birger Brosa. Dennes broder, Magnus Minnesköld, var fader till den berömde Birger Jarl. Dennes son Valdemar* blev Sveriges konung 1250. Senare efterträddes han av sin broder Magnus Ladulås, som hade sönerna Birger, Erik och Valdemar. Folkuniversitet, högskola, öppen för personer utan studentexamen. Strävandet att bilda ett F. har tagit sig uttryck i den 1917 bildade folkuniversitets-föreningen, som insamlade medel för att upprätta ett F. Något sådant har dock ej kommit till stånd. Sedan 1943 används F. som beteckning på studenternas kursverksamhet i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Lund samt Västra Sveriges folkbildningsförbund, Centralbyrån i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar och Folkbildningsförbundet. Dessa 7 sektioner representeras gemensamt av Folkuniversitetets nämnd som är ett övervakande och granskande organ. Folkuniversitetsföreningen, se Folkuniversitet. Folkvandring, folkstammars överflyttning till Fon andra områden. F. används särskilt om den germanska folkvandringen, som under de första århundradena e.Kr. till väsentlig del orsakade det Västromerska rikets upplösning. Redan under första århundradet e.Kr. började flera folkstammar (öst-och västgöter, allemanner m.fl.) bryta upp och söka sig andra boplatser delvis inom det Romerska rikets gränser. Efter en tids lugn började i slutet av 300-t. den s.k. stora F. Från Asien kommande folkstammar, hunnerna, trängde in i Europa drivande germanska stammar framför sig, vilka spreds ut över Balkan, Italien, Spanien, Frankrike och England. Hunnerna besegrades och de germanska stammarna sammansmälte så småningom med de länders befolkningar, där de hlev bofasta. I slutet av 500-t. var den stora F. utslocknad. Folkvang, Fröjas borg i den nordiska gudasagan. Folkvisa, i Sverige särskilt avseende medeltidens dansvisa, som nådde en rik utveckling i Norden och genom muntlig tradition bevarats århundraden igenom. Från början var F. rent lyrisk men fick sedan ett berättande innehåll med ett lyriskt omkväde till varje strof. Bland de olika slagen av F. kan nämnas legendvisan, riddarvisan samt den i Norden utvecklade kämpavisan, vilken hade sin blomstringsperiod på 1300-t. Folkärna, skalden Erik Axel Karlfeldts hembygd i s. Dalarna. Han ligger begraven där. Follikuli'n, ett kvinnligt sexualhormon, som avsöndras från äggstockarna. F. kallas även östron. Fond [fånd]. — 1. Bakgrund, de perspektiviskt längre bort belägna partierna på en tavla; teaterdekorationer, som avgränsar scenen bakåt; den del av en teatersalong, som är längst bort från scenen. — 2. För särskilt ändamål reserverade medel. Ex. aktiebolagens reservfonder, dispositionsfonder, vinstregleringsfonder, förnyelsefonder m.m.; statsverkets rusdrycksmedelsfond, lånefonder för olika ändamål, donationsfonder m.m. Fondavdelning, avdelning av bank, som förmedlar köp och försäljning av värdepapper. Fondbörs, se Börs. Fondemission, se Emission. Fondera, avsätta pengar till en fond el. till betalning av en statsskuld. Fonderade lån kallas lån på obestämd tid, som ej kan uppsägas av fordringsägare, samt även lån med mycket lång förfallotid. Motsats svävande lån. Fondkommissionsrörelse, yrkesmässigt idkad verksamhet, som avser köp och försäljning i kommission av aktier och andra delaktighetsbevis i bolag samt obligationer. F. regleras genom lagen den 16 maj 1919 om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet. Fondmäklare, den i dagligt tal gängse benämningen på person, som förmedlar köp och försäljning av fondpapper. Fondpapper, aktier, obligationer o.d. Enligt en förordning den 6 nov. 1908 skall avräkningsnotor, som upprättas vid köp el. byte av F., stämpelbeläg-gas. Fondstämpel, stämpelskatt, som åsätts avräknings-nota vid köp el. byte av fondpapper. Fonetfk, vetenskapen om språkljudens mekanism. FoneTiskt alfabet kallas vissa konstruerade alfabet, där varje bokstavstecken har noggrant bestämt ljudvärde och blott kan uttalas på ett enda sätt. Sådana alfabet har betydelse, emedan de möjliggör att på ett mera noggrant sätt meddela ett ords uttal. Foniatri'k, med., behandling av tal- och röstfel. Fonograf, en av Edison uppfunnen apparat för reproduktion av sång, musik, tal, dvs av ljud över huvud taget. Ljudvågorna får påverka en membran, som står i förbindelse med ett stift vilket å en roterande, med vax beklädd rulle ritar ett spår, som