393 ter, som avlagrats under en geologisk period. I stället för F. används ofta beteckningen system. For'mel. — 1. Mat. En F. är ett matematiskt uttryck, som äger giltighet oberoende av de siffervärden, som ges de däri ingående tecknen. Enligt formeln för cirkelns omkrets är denna alltid = 2^r, vilken cirkel det än är fråga om. Enligt formeln för en parallellepipeds volym är denna lika med basytan gånger höjden, alltså V — b X h. — 2. Kem., se Atomteori och Kemiska tecken och formler. Formell', se Formal. Forme'ra, ge form, spetsa (en penna). Formia't, benämning på myrsyrans salter. Formida'bel, hemsk, fruktansvärd; oerhörd. Formlära, se Grammatik. Formo'l, se Formaldehyd. Formo'sa, officiellt namn Taiwan, ö utanför Kinas kust på vändkretsens latitud, ön tillhör ostasiatiska tertiära bergskedjezonen och dess högsta berg, av vilka en del är vulkaniska, når över 4 000 m ö.h. 35 000 km2. 8,4 milj. inv. 1953, oberäknat de till ca 300 000 man uppgående trupperna. F. ger guld, silver, koppar, svavel, petroleum, kol, salt, ris, te, socker, fisk samt kamfer och skogsprodukter. Huvudstad är Taipeh, 450 800 inv. 1950. ön hörde 1895—1945 till Japan. Officiellt språk på F. är kinesiska (Amoy-dialekt). — Sedan Chiang Kai-shek och hans nationalisttrupper besegrats i inbördeskriget mot kommunisterna i Kina 1949, drog han sig med återstoden av sina stridskrafter tillbaka till Formosa, som i mars 1950 proklamerades som Kinas nationella republik. Från Koreakrigets utbrott erhöll F. militärt skydd av 7:e amerikanska flottan och har även i form av militär utrustning fått hjälp till sitt försvar från USA. Febr. 1953 förklarade president Eisenhower att USA:s flottskydd för F. skulle upphöra. Detta innebar i praktiken bl.a. att Chiang Kai-shek kunde göra upprepade småanfall mot de kinesiska kusterna. — Efter Korea- och Indokinakrigens slut har Formosafrågan ånyo aktualiserats. President Eisenhower erhöll 1955 bemyndigande av USA:s kongress att, om så behövdes, lämna F. och vissa kustöar väpnat skydd. Formosaproblemet togs vidare upp till debatt av FN:s säkerhetsråd under 1955. Även senare har förhandlingar i frågan ägt rum mellan stormakterna. Kinas premiärminister Chou En-lai erbjöd juni 1956 Chiang Kai-sheks regim på Formosa direkta förhandlingar om öns ”befrielse”. Formosasundet mellan ön Formosa och kinesiska kusten är 130—250 km brett. Formulä'r, en form för en skrivelse, kontrakt o.d.; det papper, på vilket F. är avfattat, med tomrum för ifyllandet av innehåll, som rör det speciella fallet. Formy'lsyra, se Myrsyra. Fornamerikansk kultur. Vid tiden för Sydamerikas upptäckt stod de indianska folkstammarna på mycket skiftande kulturnivå. De flesta var emellertid bofasta, de odlade majs, potatis och bomull och bedrev även boskapsskötsel (lamadjuret, alpackan). Användningen av metaller (guld, koppar, silver) förekom endast i väster; i det övriga landet användes verktyg och husgeråd av sten. De lägst stående stammarna hade endast föremål av ben, musselskal o.d. Egentliga statsbildningar existerade vid européernas invasion endast i v. Sydamerika. Den mäktigaste av dessa var inkariket, i vilket quichua och aymara var de härskande folken. Härskarens (inka) makt var mycket stor och han var föremål för folkets tillbedjan som gud. Ännu finns ruiner av inkafolkets väldiga tempel, palats och fästningar av sten el. soltorkat tegel. Konsthantverket (metallföremål, keramik, vävnader) stod på ett synnerligen högt stadium. — De For flesta av Centralamerikas och Mexicos folk hade vid européernas ankomst sedan urminnes tider levt i sina respektive områden. Av invandrare märks främst de båda kulturfolken nahua och c h i b e h a. Storartade lämningar finns av högtstående kulturer i olika trakter av Mexico och Centralamerika. Tre stora kulturfolk är kända. Det äldsta är mayafolket, vars förnämsta kulturskede inträffade ungefär samtidigt med den germanska folkvandringstiden. Mayas kultur avlöstes av den z a p o t e k i s k-m ixtekiska. Ruinerna efter den yngsta kulturen hänförs till nahua, till vilken stam aztekerna hörde. Vid tiden för den europeiska erövringen använde sig Mexicos kulturfolk huvudsakligen av sten men även något av metaller (guld). Bland husdjuren märktes den amerikanska hunden och kalkonen. Bland kulturväxterna må nämnas kakao och tomat. — I Västindien utgjordes befolkningen till största delen ay a r o w a k e r, en folkstam, som i stor utsträckning fanns i Sydamerika. De västindiska stammarna hade en högt uppdriven stenkultur. I Nordamerika rådde en vida lägre kultur. Bland de nordamerikanska kulturfolken märks pueblofolken, a 1-gonkinstammarna, moundkulturens bärare samt nordvästamerikanerna. Jfr Indianer. Fomborg, bygdeborg*. Fornbulgariska el. kyrkoslaviska, det ålderdomliga språk på vilket de sydslaviska texterna är skrivna. FoFnebu, flygplats vid Oslo. Fornjot, i nordiska sagor en jätte, fader till stormen (Kari), elden (Logi) och havet (Hler). Fornkunskap, se Arkeologi. Fornminnesvården var tidigare reglerad genom en kunglig förordning av 29 nov. 1867, med ändringar och tillägg av 30 maj 1873, av 21 april 1886 och av 29 sept. 1911. 1943 trädde en ny ”lag om fornminnen” av 12 juni 1942 i kraft. Den fornmin-nesvårdande verksamheten utövas av Vitterhets-historie- och antikvitetsakademien genoin dess sekreterare, riksantikvarien. Fornlämning får ej förstöras el. rubbas utan akademins tillstånd. 1942 års lag innebär vissa skärpningar, t.ex. att den som vid grävning o.d. anträffar fasta fornsaker är skyldig att härom omedelbart göra anmälan till riksantikvarien. Underlåtenhet straffas med böter el. i försvårande fall med fängelse upp till sex mån. Lösa fornsaker skall hembjudas staten. Riksantikvarien kan förordna om hittelön el., i vissa fall, inlösen. Fornnordisk religion. Om den äldsta hedniska religionen i Norden har vi tämligen bristfällig kunskap. Tidigast synes i varje fall gravkult ha förekommit. Man antog, att den döde förde en kroppslig tillvaro efter döden och för den skull fick han med sig ägodelar i graven. Under bronsåldern övergick man till att bränna liken. Våra förfäder dyrkade även naturföremål, och solkult synes ha förekommit att döma av vissa symboler i hällristningar o.d. Så småningom personifierades gudsbegreppet, man dyrkade fruktbarhetsgudomligheter och åskgudar. Bland de äldsta nordiska gudarna märks även va-nerna, till vilka hörde Njord, Frej och Freja. Den äldste åskguden var Tor, som blev föremål för en utbredd dyrkan. Något senare infördes söderifrån dyrkandet av Odin. Den gudavärld, som tecknats i den norska och isländska sagolitteraturen, har säkerligen aldrig haft någon verklig motsvarighet i folkföreställningen utan är att betrakta som ett verk av skaldernas mer el. mindre fria fantasi. Forntid omfattar det historiska skedet mellan urtiden (de förhistoriska rasernas tid) och medeltiden och brukar räknas fram till Västromerska rikets fall 395 e.Kr. I Sverige räknas F. till omkring 1050 e.Kr.