For Fomvännen, tidskrift, som utges av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien från 1906. Fo'rnyrdislag, ett fornnordiskt versmått med åtta-radiga strofer och raderna två och två förbundna genom allitteration. F. användes bl.a. i Eddans berättande dikter. Forsa, kyrkby i ö. Hälsingland. Vid F. ligger Hälsinglands folkhögskola. Forsbacka, samhälle sv. om Gävle, mell. Gästrikland. Jäm- och stålverk. Forsberg, Nils, 1842—1934, svensk målare, 1867 —1904 verksam i Paris. F. vann berömmelse för historiemålningen En hjältes död med ämne hämtat från fransk-tyska kriget. Fors bruk, brukssamhälle i sö. Dalarna i Fol-käma kommun. Forsell, John, 1868—1941, hovsångare, var 1896 —1909 engagerad vid operan i Stockholm och 1909—10 vid Metropolitan Opera i New York. F. företog sedan omfattande konsert- och gästspels-turnéer i flera länder. Med en omfångsrik och välljudande barytonröst förenade F. en ovanlig dramatisk förmåga (Don Juan, Figaros b r ö 1-1 o p). F. var chef för operan 1924—39. FoFsete, i den fornnordiska gudasagan rättvisans gud. F. är son till Balder och Nanna och bor på den guld- och silverglänsande borgen Glittnir. FoFseth, E., f. 1892, svensk målare, har i modern monumental stil bl.a. utfört mosaikdekorering i Gyllene salen i Stockholms stadshus. Forsgrénska fonden förvaltas av Stockholms stadsfullmäktige. Den donerades genom testamente av köpmannen C. R. Forsgrén (1838—1901) och utgjorde 2 milj, kr., vilket belopp den ej får underskrida. Räntan utdelas vart femte år och skall användas till befordran av handel, välgörenhet, hälsovård, undervisning m.m. inom Stockholms stad. Medborgarhuset på Söder är till stor del uppfört av medel ur F. Forshaga, köping i Grava kommun, s. Värmland. 4 344 inv. 1955. Stora pappersbruk. Forshaga kanal i Värmland går mellan Klarälven och sjön Lusten. Forshaga Linoleum AB, se Linoleum AB Forshaga. Forskarlen el. strömkarlen, ett naturväsen, som enligt sägnen fanns i forsar och strömmar, där han spelade sin fiol. Bondspelmän troddes förr ibland ha lärt sin konst av F. för priset av sin själs salighet. Forskarnas kontaktorganisation (FKO) grundades 1945 genom omorganisation av Forskningens beredskapsorganisation. F. är knutet till Ingenjörs-vetenskapsakademien och har till uppgift att genom teknisk information och kontakt mellan svenska och utländska forskare främja teknisk vetenskaplig forskning. Forskarstipendier, docentstipendier utan under-visningsskyldighet vid universiteten och Karolinska institutet. F., som inrättades 1927, utdelas till särskilt framstående yngre vetenskapsmän. Till antalet är F. f.n. inalles 14 (6 för Uppsala, resp. Lund, 2 för Karolinska institutet). Forslund, Albert, 1881—1954, socialdemokratisk politiker, ursprungligen järnvägsman. F. var ordförande i Svenska järnvägsmannaförbundet 1918— 36, var sedan ordförande i Landsorganisationen. Kommunikationsminister 1936—38, socialminister 1938—39. Forsmobroarna, tvenne järnvägsbroar i Ångermanland, där stambanan korsar Ängermanälven. Den äldre, nära 250 m lång, är numera ombyggd för landsvägstrafik. Då denna ej ansågs uppfylla moderna krav, uppbyggdes nämligen år 1912 en ny bro, 264 m lång och på ca 50 m:s höjd över lägsta vattenytan. 394 Forss, Harald, f. 1911, lyriker; har skrivit romantiska och ordrika diktsamlingar. Forssell. — 1. Hans F., 1843—1901, historiker, politiker, finansminister 1875—80, president i Kammarkollegium 1880, ledamot av första kammaren 1879—97, där han tillhörde de frihandelsvänliga. F. verkade även som politisk och ekonomisk författare och utgav 1869—75 det ofullbordade arbetet Sveriges inre historia från Gustav I, vilket i viss mån bildar epok i den svenska historieskrivningen. — 2. Victor F., 1846—1931, landskapsmålare, som tagit intryck av den franska impressionismen. — 3. Gösta F., 1876—1950, röntgenolog, professor vid Karolinska institutet 1916—41. Grundare av Radiumhemmet i Stockholm. — 4. Lars F., f. 1928, författare, tidningsman. F. är en av den unga diktens mest begåvade representanter. Forsslund, Karl-Erik, 1872—1941, svensk författare, föreståndare för Brunnsviks folkhögskola 1907 —12. F. skildrade företrädesvis hembygden, och hans böcker är i regel starkt naturlyriskt färgade (Storgården, Med Dalälven från källorna till havet). Forssman, Werner, f. 1904, tysk kirurg. Erhöll 1956 års nobelpris i fysiologi och medicin tills, med André Cournand och Dickinson W. Richards för utexperimenterande av hjärtkatetrisering. Forst, ty., vårdad skog. F. ingår i sammansättningar, sådana som forstmästare o.d. Forster [få'stö], E. M., f. 1879, en bland Englands mest ansedda nu levande författare, som dock skrivit relativt få böcker. Mest känd bland dessa är A passage to India (1924; sv. övers. En färd till Indien) som även behandlar rasfrågor. Forstmästare, förr titel på personer, som genomgått Skogshögskolans lägre kurs. Denna examen avskaffades 1938. Forsythia, växtsläkte med tre arter, som är buskar med gula, på bar kvist utvecklade blommor. F. odlas ofta i parker och trädgårdar. Fortaleza [fårtöless'ö], numera off. namn på staden Cearå i Brasilien. Viktig handelsstad på östkusten. 205 000 inv. 1950. Fort-de-France [få'r dö frags'], huvudstad på den till Frankrike hörande ön Martinique, Västindien. 66 000 inv. 1947. Stor hamn. Betydande handel. Export av socker, kaffe och rom. Forfe (förk. f), it., mus., föredragsbeteckning för tonstarkt. — Fortissimo (förk. ff), ännu starkare; forte fortissimo (förk. fff), så starkt som möjligt. Forfe piano, förkortas fp och anger att en ton skall anslås starkt och en följande svagt. F. är även en äldre benämning på piano. Forth [fåth], skotsk flod, utfaller i Firth of Forth, en 80 km lång vik på Skottlands östkust. Fortifikationen, en kår, bestående av officerare och underofficerare, som har hand om befästnings-anläggningar, om arméns och marinens byggnader m.m. och från vilken befälet till ingenjör- och signaltrupperna hämtas. Fortifikationsförvaltningen, centralt ämbetsverk, grundat 1948, utövar ledningen i tekniskt och ekonomiskt avseende över försvarets fortifikations- och byggnadsväsen. Fortplantning. Man skiljer på könlös och könlig F. — 1. Könlös F. Hos lägre organismer, bakterier, encelliga djur m.fl. sker sådan F. genom enkel delning. Hos högre organismer kan könlös F. ske genom att från en del av moderorganismen genom knoppning utvecklar sig en ny individ, som sedan lossnar. Detta förekommer hos en hel del flercelliga lägre djur, t.ex. armpolyp. Hos växterna förekommer denna form av F., utvecklad på olika sätt, t.ex.