395 krypande jordstammar, utlöpare, groddknoppar och andra mekanismer, genom vilka delar av moderplantan planteras ut. — 2. K ö n 1 i g F. består som regel i utveckling av befruktade ägg. Jfr Befruktning samt även Partenogenes. Fortsättningsskolan är en överbyggnad på folkskolan, vilken samtidigt som den syftar till att meddela eleverna vidgad allmänbildning även vill förbereda deras framtida yrkesutbildning. F. är obligatorisk för alla dem, som ej efter slutad skolgång erhåller annan därmed jämförlig undervisning. Den sammanlagda undervisningstiden i F. är lägst 300, högst 540 timmar, fördelade på två el. tre år. I skolor, där den 7:e årsklassen av folkskolan införts, omfattar dock F. en årskurs av endast 180 timmar. F. kan antingen vara yrkesbestämd med undervisningen inriktad på ett visst yrke el. en viss grupp av yrken el. också mera allmän. Medborgar-kunskap och modersmål är alltid obligatoriska undervisningsämnen. I F. undervisades läsåret 1953/54 53 194 lärjungar. F. tillhör den grupp av skolor, som sammanfattas under beteckningen praktiska ungdomsskolor. Fortu'na, ödets gudinna hos de gamla romarna. F. var även folkets och rikets lyckogudinna. Fort Wayne [fåt oejn], stad i Indiana, USA. 134 000 inv. 1950. Metall- och trävaruindustri. Fort Worth [fåt oö'th], stad i Texas, USA. 277 000 inv. 1951. Handel med bomull och boskap. Fo'rum, lat. — 1. öppen plats el. torg i de gammalromerska städerna, medelpunkt för det offentliga livet och handeln. F. r o m a' n u m var Roms äldsta torg, beläget i stadens centrum. Intill detta anlades under kejsartiden flera prakttorg: kejsar-f°ra- — 2. På F. avdömdes också rättegångar, och i överförd bemärkelse betecknar F. själva domstolen. Med F. för ett mål avser man den domstol, som är behörig att döma i målet. — 3. Liberal tidskrift, utgiven 1914—23. Forward [få'oöd], eng., främre. Var och en av de fem anfallsmännen i ett fotbollslag. F. förekommer även i handboll m.fl. bollspel. FoFza, it., mus., styrka. — Forsand'o eller Sforsando, kraftig accentuering av en ton el. ett ackord. Foscolo [fås'k-], U., 1778—1827, italiensk skald och frihetsentusiast. Under påverkan av Goethes Werther kan F. sägas ha infört romantiken i den italienska litteraturen. Fosfa't, salt av fosforsyra. Fosforsyra är ett nödvändigt näringsämne för växter men finns i allmänhet ej i tillräcklig mängd i jorden. Ett rationellt jordbruk fordrar därför tillförsel av fosforsyra till åkerjorden i form av fosfat. Förr användes huvudsakligen benmjöl, men numera spelar detta liten roll gentemot thomasfosfat, som är en vid smältning av fosforrika malmer erhållen och därefter malen slagg, och superfosfat, som består av en blandning av kalciumsulfat och kalciumfosfat. Fosfati'der, fettliknande fosforhaltiga ämnen som särskilt finns i hjärn- och nervvävnad. En av de viktigaste F. är lecitin. Fosfi'd, förening mellan fosfor och metall. Fosfor, ett icke metalliskt grundämne. Kem. tecken P. Atomvikt 30,98. Atomvärde 3 el. 5. Atomnummer 15. F. förekommer i två modifikationer (jfr Allotropi) nämligen vanlig el. gul F. samt röd F. Vanlig F. är ett gult, genomskinligt, vaxliknande ämne, som är ytterst giftigt; 0,1 g är dödlig dos. Den oxideras redan vid vanlig temperatur. Värmeutvecklingen härvid blir lätt så stark, att antändning äger rum (antändningstemperatur 40°). Gul F. är olöslig i vatten men lättlöslig i koldisulfid. Röd F. är ett violett, icke giftigt pulver, som ej vid vanlig temperatur oxideras i luften och ej är lösligt i koldisulfid. Gul F. ingår i satsen på F.-tändstickor, Fos röd F. i plånet till säkerhetständstickor. F.-väte [HaP] är en färglös, illaluktande och mycket giftig gas. F. förbrinner vid fullt lufttillträde till F.-pent-oxid [P2O5], som med vatten ger F.-syra [H3PO4]. Vid upphettning till omkr. 200° övergår denna till pyrofosforsyra [H4P2O7] och vid glödgning till me-tafosforsyra [HPO3]. Fosforsyrans salter kallas fosfat. F. förekommer ej i fritt tillstånd i naturen; däremot allmänt ehuru i små mängder i form av fosfat, särskilt som mineralet apatit. Hos växterna förekommer F. framför allt i fröna; i djurkroppen ingår F. i form av kalciumfosfat i benstommen. Fosforbrons, en legering bestående av ungefär 90 % koppar, 10 % tenn och något fosfor. F. har stor hållfasthet. Fosforescens', den egenskapen hos vissa ämnen (t.ex. svavelbarium och svavelkalcium), att de, sedan de varit föremål för ljusbestrålning och denna upphört, själva fortsätter att utsända ljus. Fosforförgiftning. Gul fosfor framkallar efter förtäring buksmärtor, lökluktande, i mörkret lysande kräkningar, gulsot, blödningar i hud- och slemhinnor och från inre organ. Döden följer vanligen först efter flera dagar till en vecka. Innan försäljning av fosfortändstickor förbjöds i Sverige, vilket skedde år 1901, var F. jämförelsevis vanlig. Man använde nämligen dessförinnan ibland tändsatsen i fosterfördrivningssyfte, ofta med dödlig utgång för både modern och fostret. Då fosfor är giftigt för bägge är det en slump om moder el. barn dör först. — Kronisk F. förekom särskilt förr hos arbetare i fosfortändsticksfabriker. Sådan F. yttrar sig framför allt i avdöende av underkäkens ben, samtidigt som nytt ben bildas från benhinnan. Fosforis'ter, namn på nyromantikerna i Sverige. Jfr Phosphoros. Fosforft, miner., kalciumfosfat, bildat av djur-exkrement, djurben m.m. Förekommer ofta i betydande mängder i vissa sedimentära formationer (i Algier, Florida, vissa korallöar osv). Råmaterial för framställning av superfosfat. Fos'foros, se Phosphoros. Fosforsyra, se Fosfor. Fosgen [-je'n], koloxidklorid, COCI2, en av de giftgaser, som man använde under l:a världskriget. Jfr Gaskrig. Foss'a el. vesselkatt, kattliknande skunkdjur som förekommer på Madagaskar. Fossi'l, se Förstening. Fostbrödralag, ett vänskapsförbund, som i forntiden ofta ingicks mellan två vikingar. Blev den ene dödad, hämnades fosterbrodern. Foster [fåss'tö], Stephen, 1826—64, amerikansk tonsättare. Komponerade sånger, av vilka M y o 1 d Kentucky home är den mest kända. Fosterbarn, barn som med eller utan ersättning vårdas i ett enskilt hem som icke är dess föräldrahem. För vården av F. finns särskilda bestämmelser i barnavårdslagen. Barnavårdsnämnderna skall övervaka fosterbarnsvården och ingripa mot olämpliga fosterhem. Att ta emot barn under ett år som F. i sitt hem utan barnavårdsnämndens tillstånd är ej tillåtet. Är barnet över ett år, skall anmälan ske till nämnden om att det tagits som F. Antalet F. under barnavårdsnämndernas tillsyn var 39 862 år 1953. Särskilda barnavårdsombud* arbetar med fosterhemsanskaffningen. Fosterdaghem. För att motverka bristen på daghem har man under de senare åren inom flera kommuner börjat engagera enskilda hem som s.k. fosterdaghem. En mor med ett eller ett par barn åtar sig att dessutom sköta ett el. flera barn i sitt hem, medan de främmande barnens mor t.ex. är i annat arbete. Vid F. som organiseras av kommunen utgår ersättning enligt en bestämd taxa. Betalningen