4oi men med olika nominellt värde. 1956 var: 100 fr. F. = 1,49 kr; 100 belg. F. = 10,37 kr; 100 schw. F. = 119 kr. Frangais [frarjsä'], fr., fransman, fransk, franska språket. Jfr även Fransäs. France [frarjs], la, fr., Frankrike. France [fraqs], Anatole, 1844—1924, fransk författare, ägnade sig till en början åt lyriskt författarskap samt journalistik; vann 1881 framgång med romanen Sylvestre Bonnards brott. Senare skrev han dels samtidsskildringar (D e n r ö d a liljan), dels skildringar ur historien och legenden (T ha is, Gudarna törsta, Drottning Gåsfot). Självbiografiska är Min väns bok och Pierre Nozière. I serien ”Histoire con-temporaine” ingår bl.a. Korgdockan och Herr Bergeret i Paris. ”La vie littéraire” innehåller F:s litteraturartiklar i Le Temps. F. hade en starkt pessimistisk och skeptisk läggning, mildrad av hans fina, ofta medlidsamt ironiska humor. Som stilist står han utan rival i den moderna litteraturen. F. erhöll 1921 nobelpriset i litteratur. Francesca da RTmini [-tjäs'ka], hjältinnan i en av de ryktbaraste episoderna i Dantes ”Divina Commedia”. Franceschi [-tjäs'ki], Piero dei, omkr. 1420— 92, italiensk målare. F. räknas till renässansens mera berömda målare. Hans tavlor utmärker sig för skarp karakteriseringsförmåga och ett starkt betonande av det perspektivistiska. Franche-Comté [fragsj-kågte'], gammal provins i ö. Frankrike, vid gränsen mot Schweiz, motsvarande de nuvarande departementen Doubs, Jura och Haute-Saöne. Vin- och trädgårdsodling. Skogsbruk. Franciscus, se Franciskanorden. Franciska'norden är uppkallad efter den helige Franciscus av Assisi 1182—1226. Hans ungdom förflöt under glada nöjen. Efter en svår sjukdom genomgick han en omvändelse. Han ville följa Jesu lärjungars exempel och ägnade sig sedan åt att predika Guds ord och hjälpa sina medmänniskor. Till honom slöt sig en skara lärjungar, vilka så småningom organiserade sig till en munkorden. F:s regler stadfästes av påven 1223. Franciscus lämnade emellertid snart ledarskapet och tillbragte sina sista år i ensamhet under bön, fasta och religiös extas. Hans djupa medkänsla och barnsligt naturliga religiositet gör honom till en av kristendomens mera tilldragande gestalter. F. utvecklades raskt och nådde stor popularitet och inflytande. Bland dess mera bemärkta medlemmar märks Roger Bacon, Duns Scotus, Bonaventura m.fl. I Sverige kallades F:s medlemmar gråbröder. På 1230-t. bildades ett kloster i Visby, senare grundades kloster i Uppsala, Skara, Stockholm och på andra platser. F. delade sig så småningom på tvenne riktningar, konventua-lerna, ett slappare parti, och observanterna, ett strängare parti, vilka mera samvetsgrant följde det ursprungliga fattigdomsidealet. Fran'cium, tidigare aktinium K, är en radioaktiv alkalimetall, atomnummer 87, kemiskt tecken Fr. En isotop har masstalet 223 och halveringstiden 21 minuter. Franck [frarjk], César, 1822—90, belgisk-fransk kompositör, 1872 lärare vid Paris konservatorium. F. har komponerat oratorier, symfonier, operor, kammar- och kyrkomusik. Han räknas bland Frankrikes största musikaliska namn. Franck, J., f. 1882, tysk fysiker, erhöll 1926 tillsammans med Herz nobelpriset i fysik för undersökningar över atomernas byggnad. Är 1934 lämnade han sin professur som protest mot det nya politiska systemet och arbetade därefter en tid i Köpenhamn. Professor vid universitetet i Chicago sedan 1938. Fran'cke, A. H., 1663—1727, tysk teolog, pro Fra fessor i Halle, där han grundade barnhus och fattigskolor, de s.k. Franckeska stiftelserna, vilka finns kvar ännu i dag. F. var jämte Spencer en av pie-tismens grundläggare. Franco [fran'kå]. — 1. Francisco F., f. 1892, spansk militär, vilken meriterade sig i striderna mot Abd-el-Krim 1926. Är 1936 blev han ledare i ett militäruppror mot den republikanska regeringen i Spanien och vann snabbt anslutning från nationalistiska och konservativa element. — Efter inbördeskrigets slut våren 1939 blev F. diktator i Spanien. Trots starka sympatier för axelmakterna undvek han en brytning med demokratierna under 2:a världskriget. Efter krigets slut har F. utrikespolitiskt kunnat konsolidera sin ställning på grund av splittringen mellan västmakterna och Sovjetunionen. Monarkin återinfördes i Spanien 1947, men enligt en samma år antagen successionsordning skall F. vara statschef till sin död eller tills han drar sig tillbaka. — 2. Ramon F., 1896—1938, spansk militär och politiker, broder till F. 1. Han företog uppmärksammade flygningar bl.a. över Atlanten. På grund av sina radikala politiska sympatier kom han i fängelse men lyckades fly till utlandet 1930. År 1931 återvände han och blev chef för det militära flygväsendet i den nyinrättade republiken. Vid upproret 1936 anslöt han sig till brodern. Fran^ois [fragsoa'], fr., Frans. Francs-tireurs [frar)tirö'r], friskyttar, skytteföreningar, vilka deltog i fransk-tyska kriget 1870—71, fast utan uniform. Tyskarna erkände dem ej som reguljära trupper. Sedan beteckning på frivilliga i allmänhet, som strider utan att uppfylla villkoren i 1907 års Haagkonvention angående landkrigföringen. F. får arkebuseras. Fran'gulabark används till beredning av tämligen milt verkande avföringsmedel. Frank, A., 1834—1916, tysk kemist, som utförde praktiskt viktiga forskningar över användandet av luftens kväve till framställning av karbidkväve och över syntetisk ammoniakframställning. F. räknas som den tyska kaliindustrins grundläggare. Frank, Hans, 1900—46, tysk nationalsocialist, justitieminister i Bayern 1933—34, därefter riksminister utan portfölj. 1939 utnämndes han till generalguvernör i Polen. F. avrättades som krigsförbrytare genom hängning maj 1946. Fran'ken, gammalt stamhertigdöme i Tyskland, sträckande sig från n. Sydtyskland till Böhmerwald. Då Karl den stores välde delades 843, blev F. det förnämsta tyska landet. Därifrån härstammade de frankiska kejsarna. På 1500-t. bildades den s.k. frankiska kretsen, som bestod av sö. delen av det ursprungliga F. En stor del av kretsen sammanslogs 1806 med Bayern. Fran'ker, en från 200-t. e.Kr. känd germansk folkstam, bestående av flera smärre stammar, t.ex. östfranker, moselfranker, ripuariska och saliska F. De sistnämnda trängde över Belgien in i n. Frankrike på 400-t. Från de ripuariska F. och östfranker-na, som kom under de saliska F:s välde, härstammade den karolingiska ätten. F. har givit upphov till namnet Frankrike. Franke'ra, förse med frimärke. Frankfort [frænk'-], huvudstad i Kentucky, USA. 12 000 inv. 1950. Frankfurt am Main [fran'kfort am maj'n], betydande handelsstad i Västtyskland, delstaten Hessen, vid floden Main. 602 000 inv. 1954. F. var. före 2:a världskriget näst Berlin Tysklands viktigaste börsplats (tidigare bankirhuset Rotschild). Knutpunkt för flera viktiga järnvägslinjer. Livlig industri: järngjuterier, maskintillverkning, kemiska och elek-trotekniska fabriker. Universitet med tillhörande institutioner och samlingar. Goethes födelseort. I F. slöts 10 maj 1871 den fred, som avslutade fransk