4’5 Vanlig i Sverige är åkerfräken (E. arvense), som växer på dikesrenar och järnvägsbankar och har två slags skott, dels sporbärande, blekbruna på våren, dels greniga, gröna utan sporer på sommaren. Fräknar, pigmentfläckar i huden, vilka bildas under inverkan av ljusets kemiska strålar, särskilt hos ljuslätta personer. Frälsarboj, boj försedd med kalciumljus som tänds när bojen kommer i vatten. Frälsarens orden el. Birgittinorden. Kloster tillhörande F. finns ännu i Spanien, Bayern, Holland och Storbritannien. 1911 grundades i Rom ett kloster, som tillhör F. Till F. hör även vilohem i Vadstena och Djursholm. Jfr Birgitta. Frälsarkrans, ringformad livboj. Frälse, ursprungligen frihet i motsats till träldom, senare vissa samhällsklassers företrädesrättigheter och särskilda friheter. I Sverige har funnits världsligt, andligt och bergsfrälse, vilket sistnämnda avsåg bergsmännen. Det viktigaste företrädet var frihet från skatteskyldighet. En sådan befrielse lämnades ursprungligen mot åtagande att göra rust-tjänst. Ur detta system utvecklade sig adeln, och nytt F. utdelades senare endast i samband med adelskap. Frälsebonde, före 1809 benämning på adelns land-bor (arrendatorer). Frälsehemman, hemman, vilka tillhörde adeln (efter 1809 även ofrälse) och vilka var helt el. delvis skattefria. Frälseköp, en särskilt under 1600-t. brukad försäljning till frälseman av kronogods, vilka förblev skattefria, el. försäljning av kronans räntor och rättigheter till skattehemman. Det karakteristiska för F. var, att godset genom försäljning erhöll frälsenatur, dvs blev skattefritt. Frälsningsarmén grundades på 1870-t. av William Booth, som i London vid sin verksamhet i fattigkvarteren organiserade sina medarbetare efter militärt mönster med soldater och officerare och Booth själv som general. Den religiositet i militära former, som allt sedan dess karakteriserat F., visade sig kraftigt slå an på folkfantasin. F. växte raskt i medlemsantal och utbredde sig hastigt i Europa och Amerika. Samtidigt med det religiösa omvändelsearbetet bedriver F. en storartad social hjälpverksamhet (härbärgen, bespisning, slumverksamhet). Till Sverige kom F. 1883, där den organiserades med högkvarter i Stockholm. 1905 skedde på grund av missnöje med Booths maktställning en utbrytning ur F., vilken ledde till organiserandet av Svenska frälsningsarmén. Efter W. Booths död 1912 blev hans son Bramwell Booth ledare för F. Då denne på grund av ålder och sjuklighet ej längre kunde sköta sitt ämbete men vägrade att avgå, blev han avsatt 1929 och efterträddes av Higgins. Efter dennes avgång 1934 blev Evangeline Booth general, därefter G. L. Carpenter och 1946—54 A. Orsborn, som efterträddes av Wilfred Kitching. F. omfattar för närvarande 17 329 kårer med över 5 milj, medlemmar. I Sverige finns 282 kårer med 36 302 medlemmar. Främlingslegio'n, fransk trupp, uppsatt i Algeriet 1831 och till största delen bestående av utlänningar. Vem som helst kan få ingå i F., namnet behöver ej uppges. F. är känd för sin oerhört stränga disciplin. Främmande trosbekännelse, se Religionsfrihet. Främreasiatisk ras, se Armenier och Människoraser. Främre Asien, benämning på ett område ungefärligen omfattande Mindre Asien, Armenien, Kaukasien, Mesopotamien, Syrien och Palestina. Främre Indien, se Indien. Frändskap, se Affinitet. Fräs —• 1. Trissa el. rulle av stål, på ytan försedd med skär, som används för bearbetning av trä el. Frö metaller. F. roterar med stor hastighet (ofta upp till flera tusen varv i minuten) kring en axel, frässpin-deln, på vilken den är fästad. — 2. Veckad remsa, vanligen använd som krage (pipkrage). Fräsch, fr., blomstrande, frisk. Fräsmaskin, maskin, avsedd för bearbetning av trä el. metaller med tillhjälp av en fräs. Fräspulver utlämnas från apotek i satser om 2 g natriumbikarbonat (i blått papper) och W2 g vinsyra (i vitt papper), vilka löses var för sig, varefter lösningarna blandas, varvid kolsyra utvecklas. Den så beredda drycken används vid vissa magåkommor. Liknande satser används vid hemberedning av lemonad och andra läskedrycker. Frö, se Frej. Frö utvecklas ur fröämnet. F. består av ett skyddande fröskal, på vilket man ofta urskiljer ett ärr, naveln, där fröet suttit fästat vid fröfästet. F. innehåller vidare en grodd, bestående av ett rotanlag och en stamknopp samt ett el. två hjärtblad el. kotyle-doner (Mono- och Dicotyledoneae). Vissa barrträd har fler än två hjärtblad och en del växter (ärt och råg) har flera blad än hjärtbladen anlagda. Den näring, grodden behöver, är ofta upplagrad i hjärtbladen, men ibland finns särskild näringsvävnad, frövita. Jfr Pistill och Frukt. Fröbel, se Kindergarten. Fröding, Gustaf, 1860—1911, värmländsk diktare. Efter en del år i Uppsala kom F. 1887 som medarbetare till Karlstads-Tidningen, där han till 1894 medverkade som kåsör och kritiker. 1891 utkom Guitarr och dragharmonika, där framför allt de folkligt humoristiska dikterna, delvis på värmlandsmål, vann omedelbar och stor popularitet. I hans följande diktsamlingar, Nya dikter, Stänk och flikar, Nytt och gammalt, Gralstänk, framträdde hans grubblande, pessimistiska läggning alltmera, på samma gång som hans herravälde över språk och rytm utvecklades till en höjd, som ställer honom i många stycken ensam i svensk litteratur. Kring Stänk och flikar uppstod ett tryckfrihetsmål, som väckte oerhört uppseende. F:s hälsa, som alltid varit svag, bröts småningom alldeles. Efter en lång tids själssjukdom tillfrisknade han mot slutet av sitt liv och utgav ett urval ur äldre, otryckta alster, Efterskörd. Sedermera utkom Reconvale-s c e n t i a. Frödingsfonden bildades 1903 genom nationalinsamling och uppgår till 30 000 kr. Räntan disponerades först av Gustaf Fröding och utdelas numera efter val inom studentkårerna i Sverige till någon svensk författare. Stipendiet har innehafts av Ola Hansson 1913—26, Vilhelm Ekelund 1927—33, Jarl Hemmer 1934—-1940, Hjalmar Söderberg 1940— 41 och Nils Ferlin 1942—45 samt Harry Martinson från 1947. Fröfäste, se Frukt. Fröj, se Frej. Frö ja, se Freja. Fröken, ursprungligen titel för ogifta, furstliga el. adliga damer. Numera (från 1860) allmänt tilltalsord. Fröklängning. För erhållande av frö ur barrträdens kottar insamlas dessa vid lämplig tidpunkt, innan de nått mognad, varefter i fröklängningsan-stalter kottarna genom uppvärmning bringas att öppna sig och avlämna sina frön. Med särskilda frönötare skils så fröna från frövingarna för att sedermera användas för sådd. Frökontrollanstalt. I överensstämmelse med internationella regler, som 1931 antogs vid en kongress i Holland, finns nu en Statens centrala frökontrollanstalt, som har ensamrätt till utförandet av vissa undersökningar av utsädesvaror. Anstalten är förlagd till Bergshamra n. om Stockholm. Dessutom