Fru porer etc., t.ex. ärta, vallmo; nöt, som vanligen är enrummig och har torr, hård vägg samt vid mognaden avfaller oöppnad, t.ex. hassel, råg; bär, som har saftig fruktvägg; stenfrukt, som har fruktväggen delad i ett inre stenhårt lager (endokarp) och ett yttre saftigt lager (ektokarp), t.ex. plommon, körsbär. Skenfrukter kallas F., i vilka även andra delar än fruktämnet ingår, t.ex. nypon, där en flaskformig blombotten omsluter talrika nötter. Jfr Frö och Pistill. Fruktblad, se Blomma. Fruktessen'ser, spritlösningar av eteriska oljor, erhållna från frukter. F. används vid tillverkning av hkörer, läskedrycker m.m. Fruktifice'ra, sätta frukt. Fruktkropp, se Svampar. Fruktmögel, av olika svamparter orsakad sjukdom hos fruktträd. Kvistar och blommor svartnar och vissnar på våren. På den mogna frukten uppträder mögelvårtor och frukterna blir slutligen hårda och glänsande el. ruttnar och faller av. F. motarbetas genom avskärande och brännande av sjuka kvistar och frukter samt genom besprutning med formalin el. kopparvitriollösning. Fruktodling har sedan forntiden bedrivits i Medelhavsländerna, sedan medeltiden i Sverige, dit den infördes av munkarna. Genom hushållningssällskapen och fruktodlarföreningarna har den på senare tid bättre organiserats. I ekonomiskt avseende är dess resultat dock alltid osäkert, då den i hög grad är beroende av väderleksförhållanden samt av skadeinsekter och vidare ett gott fruktår till en viss grad uttömmer trädens alstringskraft och medför ett sämre fruktår följande år. F. bedrivs egentligen därför endast som binäring i Svea- och Götaland samt efter kusterna något nordligare. Sveriges pomologiska förening har utfört en indelning av landet i 5 fruktodlingszoner. Frukto's, fruktsocker*. Fruktsalt består av natriumkarbonat, vinsyra och kaliumnatriumtartrat. Fruktskorv, sjukdom hos fruktträd, vid vilken frukterna betäcks av en grågrön, sedermera svartnande beläggning. Själva fruktköttet är ej angripet, varför frukten väl kan användas i hushållet. Även bladen kan angripas på liknande sätt. F. orsakas av svampar och behandlas på samma sätt som fruktmögel. Fruktsocker, en sockerart, som är lättlöslig och svårkristalliserbar. F. finns i söta fruktsafter, honung m.m. Fruktvin framställs av saften från bär (krusbär, vinbär m.m.) el. frukter (äpplen, päron). Det mest kända F. är den franska cidern, som framställs av äpplen och päron. Inom Sverige tillverkas F. endast i mindre skala (rabarber, vita vinbär, äpplen). Fruktämne, se Pistill. Fru'merie, Gunnar de, f. 1908, pianist och tonsättare, som bl.a. skrivit operan Singoalla. von Frundsberg [fronts'bärk], Georg, 1473— 1528, tysk fältöverste som organiserade legoknektväsendet och företog flera fälttåg i Italien. Fruntimmer, ursprungligen frustuga (ty. Frauen-zimmer), övergick sedan att beteckna dem, som bodde i frustugorna, dvs kvinnor. Fruntimmersfreden skall ha ägt rum 1529 i Cambrai. Den slöts mellan Spanien och Frankrike och innebar att Frans I avstod sina anspråk på Italien och Flandern. Fruntimmersveckan, 18—24 juli, infaller under årets regnigaste tid. F:s namnsdagar utgörs av kvinnonamn. Frustuga, på 1500-t. svensk benämning på kvinnornas vardagsrum. Fry [fraj], Roger, 1866—1934, eng. konsthistoriker och målare, professor i Cambridge 1933. F. 414 utgav flera essäsamlingar; bland dem Vision and design, 1920. En del av hans essäer har översatts till svenska och utgetts under titeln Konsten och livet, 1949. Fry'gien, landskap i Mindre Asien under antiken. Ett indoeuropeiskt folk, frygerna, bosatte sig där omkr. 1200 f.Kr. Omkr. 650 f.Kr. blev kim-merierna herrar över F., därefter lydierna och senare perserna. F. ingick sedan en tid i Alexander den stores välde och tillhörde efter dettas upplösning det pergameniska riket, varefter det fram mot 100-t. f.Kr. kom under romarväldet. Grekerna och senare romarna upptog flera frygiska gudomligheter och kultceremonier. Fry'gisk mössa, mjuk toppmössa med örlappar och spetsen nedhängande framåt, fordom använd i Mindre Asien. Jfr Frihetsmössa. Frykberg. — 1. J. E. F., 1862—1923, grosshandlare, en av initiativtagarna till pansarbåtsinsam-lingen och bondetåget 1914. — 2. Sten F., f. 1910, dirigent och kapellmästare vid Radiotjänst i Stockholm sedan 1945. Frykensjöama, tre sammanhängande sjöar, övre, Mellan- och Nedre Fryken, belägna i Fryksdalen, mell. Värmland. 102 km2. Avlopp bildar Nors-älven, vilken utfaller i Vänern. Selma Lagerlöfs ”Gösta Berlings saga” är knuten till Frykensjöama. Fry'ne, grekisk hetär som anges ha stått modell för Praxiteles’ staty Knidiska Afrodite. Frysmaskin, se Kylanordningar. Frysmetod, metod att vid grävningsarbeten i sank mark (tunnelarbeten o.d.) med hjälp av flytande luft e.d. frysa jorden, så att arbetet lättare kan utföras och risken för ras minskas. Fryspunkt, den temperatur, vid vilken en vätska övergår från flytande till fast form. F. sammanfaller med smältpunkten, det vill säga den temperatur, då ett ämne övergår från fast till flytande form. Övergången från flytande till fast form sker under avgivande av värme, övergången från fast till flytande under upptagande av värme. En vätska kan under vissa betingelser avkylas under fryspunkten utan att stelna. Jämviktsläget blir dock i sådant fall labilt. Även på grund av mycket ringa yttre inflytelser kan en momentan stelning av hela vätske-massan inträffa. Fryspunktsnedsättning. Om ett ämne löses i en vätska, sänks vätskans fryspunkt. Fryspunktsned-sättningens storlek är proportionell mot det antal joner och odissocierade molekyler, som per volymsenhet finns i lösningen. F. ger bl.a. möjlighet att experimentellt bestämma det lösta ämnets molekylvikt och dess dissociationsgrad. Fryxell', Anders, 1795—1881, historiker, skolman, präst, började 1823 utgivandet av Berättelser ur svenska historien, vilka vann en oerhörd spridning på grund av den friska berättartalangen och den överlägsna språkbehandlingen. F. hann själv fullborda arbetet fram till 1772, och senare utgav hans dotter hans efterlämnade B i-dragtillSverigeshistoriaefterl77 2. Mot Geijers uppskattning av kungarnas betydelse i historien betonade F. adelns, och en polemik uppkom, som sedan av F. genom Bidrag till Sveriges litteraturhistoria utvidgades till att omfatta även litterära frågor (nyromantiken). F. är författare till ”Ack, Värmeland, du sköna”. Frågodag, se Fjärde provpredikant. Fräkenväxter, ormbunksväxter, vilka under stenkolsperioden bildade stora skogar. En del arter var träd på upp till 30 m höjd. Nu kvarlever blott några arter av släktet fräken (Equisetum), vilka är örter med ledade stammar och kransställda grenar. Bladen är korta och sammanvuxna med bladsli-dorna. Sporer bildas i sporgömmen, vilka är samlade till en blomliknande gyttring i stjälkens spets.