4i7 Funktion. En storhet Y, som är beroende av en annan storhet X, sägs i matematiken vara en funktion av denna. Y, som ändrar sitt värde, då värdet av X ändras, kallas den beroende variabeln, medan X kallas den oberoende. Även flera oberoende variabler kan förekomma. Funktionalism, en riktning inom arkitektur, konstindustri, möbelarkitektur m.m., som går in för en förenklad och ändamålsenlig stil utan ornament. Som grundläggare brukar man räkna den franske arkitekten Le Corbusier. I Sverige räknar man F:s genombrott från Stockholmsutställningen 1930. Funktionä'r, tjänsteförrättare. Fimäsdalen, fjällby vid Funäsdalssjön i Härjedalen. Turistort. Fura, tall, se Tallsläktet. Furage [fura'sj], hästfoder. Furesö, för sin skönhet bekant insjö i n. Själland, Danmark. Furfuro'1 erhålls genom behandling av vissa sockerarter med svavelsyra och som biprodukt vid pappersmassetillverkning. Det används till framställning av konstmassor. Fu'rier, se Erinnyer. I figurlig bemärkelse används F. om argsinta, vilda kvinnor. Furio'so, it., mus., häftigt, vilt. Furi'r, inom svenska armén en underbefälsgrad av manskapet mellan korpral och överfurir. Furka [forka], alppass i Alperna, v. om S:t Gotthard, 2 420 m. Fume'ra, förse med (vad som behövs), anskaffa, leverera. — Furnissö'r, leverantör. Furnögrund, lastageplats vid Bottniska viken n. om Skellefteå. Furor [-rå'r], stormande bifall el. framgång. Furstbiskop, biskop, som tillika var furste i tysk-romerska riket. Senare var F. titel för en del österrikiska biskopar samt den tyske biskopen av Breslau. Furste, titel på 1) varje regent el. medlem av den regerande familjen (i Sverige arvfurste); 2) regenten i ett furstendöme (Liechtenstein och Monaco); 3) rysk och tysk adelstitel. Furstpri'mas, titel för ärkebiskopen av Gran, den ungerska katolska kyrkans högste styresman. Furtwängler [fo'-], Wilhelm, 1886—1954, tysk dirigent, från 1933 anställd vid Operan i Berlin. 1934 kom han i konflikt med den nationalsocialistiska regeringen, därför att han spelade radikal musik (Hindemith). Han avgick men återupptog 1935 sin verksamhet. Efter krigets slut anklagades han för nazism och ställdes inför domstol men frikändes 1947. F. ansågs vara Tysklands förnämste då levande dirigent. Furugård, Birger, f. 1887, veterinär och politiker, distriktsveterinär i Deje 1928 och i Molkom 1934. F. grundade 1924 efter tyskt mönster Svenska Nationalsocialistiska förbundet och 1926 Svenska Nationalsocialistiska bonde- och arbetarpartiet samt 1930 Svenska Nationalsocialistiska partiet, vilket upphörde 1936. Sedan har F. ej haft någon organisation till sin disposition och han har aldrig spelat någon nämnvärd politisk roll. Furuhjelm. — 1. Annie F., 1859—1937, finländsk politiker, ordförande i svenska kvinnoförbundet i Finland och 1914—29 representant för svenska folkpartiet i lantdagen. — 2. E. G. F., f. 1883, finländsk musiker, som skrivit orkester- och kammarmusik samt en biografi över Sibelius. — 3. Ragnar F., 1879—1944, finländsk astronom och politiker. 1924 —32 samt från 1935 ordförande i svenska riksdagsgruppen. 1932—33 biträdande finansminister. Furulund, köping nära Lund, v. Skåne. 2 772 inv. 1955. Klädesfabrik. Furun'kel, finne*. Fyn Furusund, tullstation och badort i norra delen av Stockholms skärgård. Furuvik, folkpark och havsbad vid Gävlebukten. Fusan el. Pusan, hamnstad på sö. Korea, ca 1 milj. inv. 1956. F. var den viktigaste överskeppnings-hamnen för FN-trupperna vid Koreakrigets utbrott 1950. I F. låg det svenska fältlasarettet. Fusion, smältning, gjutning; förening av skilda intressen el. spörsmål. Fust, L, d. 1466, tysk guldsmed, som var förlags-man till Gutenberg och senare blev hans konkurrent. Futi'1, futtig, utan betydelse, intetsägande. Futurism, revolutionär italiensk konstriktning som uppstod 1909 och ville den traditionella konstens förintelse. F. byggde främst på kubismen men fann en ny bildform, där rummets upplösning var fullt genomförd och det tidsbundna skeendets olika moment sammanfogade i en enda bildsyn. Futu'rum, språkv., den form av ett verb, som uttrycker tillkommande tid. Fux, se Hästraser. F. v. b. = för vidare befordran. FVO, förkortning för Föreningen för välgörenhetens ordnande. Fyen, se Fyn. Fyfe [fajf], sir David Maxwell, f. 1900, brittisk konservativ politiker, jurist. Attorney-General 1945, biträdande chefsåklagare vid Nürnbergprocessen 1946. Inrikesminister 1951—55. Führer, ty., ledare, anförare, Hitlers självtagna titel. I lag 1934 bestämdes, att Hitler för all framtid skulle kallas Führer und Reichskanz-1 e r. Fykolo'g, algforskare. Fy'Ie, hos grekerna en underavdelning av folket, en ”stam”. F. delades i sin tur i fratrior, vilka i sin tur sönderföll i släkter. FyFgia kallades i fornnordisk tid ett övernaturligt väsen oftast i kvinno- el. djurskepnad, som tänktes åtfölja människan, vanligen som skyddsande. FyFka, samla kring, uppställa i slagordning. — F y 1 k i n g, svinfylking, en kilformig gruppering av soldater. FyFke. — 1. Mindre riken el. stammar i det forntida Norge, vilkas härskare kallades fylkeskonungar. Även i Sverige förekom benämningen F. — 2. Sedan 1919 har F. i Norge ersatt namnet amt, dvs ett civilt förvaltningsområde vars ledare kallas fylkes-mann. Fylking, se Fylka. Fylleri straffas enligt 11 kap. 10 § av allmänna strafflagen med böter på högst 500 kr. Rattfylleri straffas hårdare. Brott begångna vid fylleri straffas som annars. Fylleri är ingen ursäkt. Fyllerigalenskap, se Delirium. FyllFt, mycket finfjällig, lerskifferlik glimmer-skiffer. Fyllnadsprövning kan företas efter avlagd akademisk examen (fil.lic., fil.mag., fil.kand.) samt efter studentexamen, i det personen i fråga äger rätt att underkasta sig prövning i ämne, som ej ingått i hans examen el. för erhållande av högre betyg i ämne, som han redan prövats i. Även efter real-examen kan F. förekomma. Fyllo'dier, blad, vars skiva så gott som saknas, medan bladskaftet är utplattat och skivlikt och har övertagit bladets uppgifter. F. förekommer exempelvis hos en del akaciaarter. FylogenF, den gradvis skeende utveckling och släktskap, som kan utläsas ur djurserien. F y 1 o g e-n e' t i s k, något som rör härstamning. Fyn, näst Själland den största av de danska öarna, belägen mellan Stora och Lilla Bält. 2 990 km2. 338 000 inv. F. upptas till största delen av slättland, i sv. är landet dock mera kuperat, ”de fynske alper”. 14