Fyn Högsta punkten, Fröbjerg Bavnehöj, når 131 m ö.h. ön täcks till största delen av moränlera, i ett tämligen smalt område tvärs över F. i nv.—sö. finns dock övervägande sand. F. består till % av odlad mark. Mest odlas spannmål, speciellt korn, samt foderväxter; även sockerbetsodling har betydelse. Arealen är utom i sö. i stor utsträckning styckad till småbruk. F. jämte närliggande småöar, Langeland, Ærö, Taasinge m.fl., kallas den Fynska ögruppen, vilken i administrativt avseende delas i Odense amt och Svendborg amt. Fyndighet, ställe, där malm påträffats i sådan omfattning, att bearbetning kan tänkas löna sig. Fyr, se Fyrväsen. Fyrisvall, i fornisländska sagor namn på slätten utmed Fyrisån vid Uppsala. Erik Segersäll besegrade här Styrbjörn Starke omkring 988. Fyrisån upprinner i n. Uppland, flyter genom Uppsala och utfaller i Ekoln, Mälarens nordligaste fjärd. 80 km lång. Fyrk, egentligen fjärdedel. 1862—1909 var F. skatteenheten vid beräkning av kommunalutskylder. Fyrklang, ett septimaackord. F. består av grundton, ters, kvint och septima. Fyrmänning, brylling*. Fyr- och båkavgift, en avgift, som uttas av fartyg, vilka avgår till el. ankommer från utlandet, och som ursprungligen var avsedd till underhåll av fyrar, sjömärken m.m. Fyrpass, ett ornament som består av 4 sammanfogade cirklar. Fyrskaft, kypertvävnad, sammansatt av fyra varptrådar och fyra skott i rapporten. Fyrskepp, se Fyrväsen. Fyrskiftesbruk, se Växtföljd. Fürstenberg, P., 1827—1902, konstfrämjare, köpman, ägare av dyrbara konstskatter, vilka han testamenterade till Göte borgs museum (Fürstenbergska galleriet). Fyrtaktsprincipen, se Förbränningsmotor. Fyrtiotalister, beteckning på svenska författare, vilka först framträtt eller gjort sig gällande på 1940-t. F. är ej en sammanslutning av författare med gemensamt program och de företer i sin diktning starkt individuella drag; gemensamt för dem torde dock vara den pessimistiska livssynen. Till F. hör bl.a. Karl Vennberg, Erik Lindegren, Ragnar Thoursie och Stig Sjödin, vilka särskilt framträtt som lyriker, samt prosaisterna Lars Ahlin, Stig Dagerman, Sivar Arnér och Folke Fridell. Fyrverkeri el. pyroteknik, tillverkning och avbränning av ”pjäser” av lätt antändbara och snabbt förbrinnande ämnen för åstadkommande av vackra ljuseffekter el. i signaleringssyfte. De brännbara ämnena kan vara svavel, svavelantimon, kol m.m., som blandats med kalciumklorat el. annat lämpligt, kraftigt oxidationsmedel. Färgerna erhålls genom tillsats av olika metallsalter (bariumnitrat ger grönt ljus, strontiumnitrat rött osv). Fyrväsen, belysningsanordningar och ljudsignaler till sjöfartens tjänst. Belysningsanordningarna etableras i fyrtorn, på fyrskepp, som förankras vid något grund, samt i fall, som ej påkallar större anordningar, i lysbojar. Genom variation av belysningens anordning erhålls fyrljus av synnerligen växlande karaktär. Som exempel må nämnas fyrar med fast sken, blänkfyrar, vid vilka ljusperiodernas varaktighet överstiger två sekunder, klippfyrar med kortare ljusa och längre mörka perioder samt växelfyrar, som visar periodvis olikfärgat ljus. Till F:s utveckling under de sista decennierna har i särskilt hög grad bidragit svensken G. Dalens uppfinningar, som föranlett införandet av gasackumulatorer för belysning (agaljus) samt en tändningsanordning 418 (den så kallade solventilen), som automatiskt tänder fyren i mörker och dimma. Fysik, vetenskapen om de olika energiformerna och deras omvandlingar. F. delas i mekanik, bestående av statik och dynamik, värmelära, akustik, optik samt läran om magnetism och elektricitet. Den moderna vetenskapen rörande materiens innersta byggnad kallas atomfysik. Fysika'lisk kemi' kan betraktas som eh gränsvetenskap mellan fysik och kemi. F. behandlar framför allt energiomvandlingarna vid de kemiska processerna samt de minsta kemiska enheternas (atomer, molekyler) byggnad. Fy'sikus, gammal benämning på läkare. Fysilje'ra, verkställa en dödsdom medelst gevärssalva, arkebusera. — Fysiljering, arkebuse-ring. Fysiognomi', se Fysionomi. Fysiografi', naturbeskrivning. FysiograTiska sällskapet i Lund stiftades 1773 och har till uppgift att befrämja naturvetenskaplig forskning. FysiokraTer, en grupp franska nationalekonomer från 1700-t:s senare hälft. För F. var jordbruket den verkliga källan till ett folks välstånd. I motsats till merkantilisterna motsatte de sig statens ingripande i det ekonomiska livet. Bland F. kan nämnas fransmännen Quesnay och Turgot samt svensken Chyde-nius. Fysiologi', vetenskapen om de normala livsyttringarna och deras mekanism. Fysiologisk koksaltlösning är en 0,7—0,9-procen-tig lösning av koksalt i vatten, vilken har samma osmotiska tryck som blodet. Fysionomi', ansiktsuttryck, utseende. Fysisk person, enskild person i motsats till juridisk* person. Fysostigmi'n eller eseri'n, en alkaloid, som erhålls från kalabarbönor. Används mot ögonsjukdomen glaukom. Fy to-, i sammansättningar: hänförande sig till växtriket. Fytoge'n, härledande sig från växter (ex. stenkol, torv). Fågelberg, se Alkor. Fågel blå, folksaga om en kung, som i en blå fågels skepnad besökte sin älskade. Sagan har bland annat behandlats av Atterbom. Fågelbär, se Prunus. Fågelfri, fordom ur samhället utstött person, vilken var och en hade rätt att döda. Fågelfrö, i handeln förekommande frösorter (ka-narie-, lin-, hamp-, solrosfrö etc.), avsedda till utfodring av burfåglar. Fågelkvalster (Dermanyss'us), blodsugande spindeldjur, vilka angriper fåglar, särskilt höns. Fågellöss, se Fjäderlöss. Fågelperspektiv, se Perspektiv. Fågelspindlar, stora tropiska spindlar, tillhörande olika släkten, vilka är ludna och oftast lever i jordhålor. F. lever av insekter, grodor och t.o.m. småfåglar. Fågelvik, gods i Tjust-Eds kommun, nö. Småland, som på 1400-t. tillhörde Karl Knutsson Bonde. Fåglar (A'ves), ryggradsdjur med av omgivningen oberoende temperatur. De har fjäderklädd hud med främre extremiteterna omvandlade till vingar. Äggen är stora och näringsrika (gulan) och kring dessa avsöndras i äggledaren dels äggvita, dels ett kalkskal. Av gammalt indelas F. i simfåglar, vadare, strutsfåglar, hönsfåglar, duvfåglar, rovfåglar, klät-terfåglar och småfåglar. Numera används dock andra system, grundade på mera allsidiga utredningar om F:s släktskap. Med hänsyn till levnadssätt indelar man även F. i stannfåglar, som ständigt Fyrpass.