Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fårsläktet
- Fårstygn
- Fårtickor
- Fårö
- Fårösund
- Fåt
- Fåtölj
- Fåvitsk
- Fäbless
- Fäbroms
- Fäderneslandet
- Fäflugor
- Fäktkonst
- Fälad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Får
Finland finns kortsvansade lantrasfår. Man skiljer
i Sverige på gotländska utegångsfår och fastlandsfår
(dala pälsfår). Jfr Fårskötsel.
Fårstygn (Oestrus o'vis), en spräcklig fluga, vars
larver lever i näsa och pannhåla hos får och orsakar
retningssymtom och slemavsöndring.
Fårtickor, se Tickor.
Fårö, ö n. om Gotland, 114 km2, skild därifrån
genom det smala Fårösund. F. är bl.a. bekant för
sina flygsandsfält och dyner.
Fårösund. — 1. Sund mellan Gotland och Fårö,
1,5—4 km brett. — 2. Hamnplats och örlogsbas
på n. Gotland vid F. 1.
Fåt, se Faute.
Fåtölj, länstol med armstöd.
Få'vitsk, oförnuftig, lönlös.
Fäbless, fr. faiblesse, svaghet, kärleksförvillelse.
Fäbroms, se Bromsar.
Fäderneslandet, en i Stockholm 1852—1927
utgiven tidning. F., vars förste redaktör var fil.dr
Munck af Rosenschöld, hade till en början en viss
betydelse som radikalt oppositionsorgan men levde
sedan huvudsakligen på det allmänna intresset för
skandalhistorier.
Fäflugor, se Flugor och Bromsar.
Fäktkonst. Under forna tider var F. en mera
nödvändig färdighet, numera har F. egentligen
endast betydelse som sport. Man skiljer på olika
skolor: italiensk, spansk och fransk, vilka något
avviker i rörelsetyper. En svensk skola grundades av
Ling. Den var särskilt gymnastiskt betonad och har
numera utträngts av den franska, som är mera
effektiv. Assaut kallas en fri fäktning mellan
tvenne. P o u 1 e är en grupp fäktare vid en tävling.
I en poule fäktar alla mot alla.
Fä'lad, skånsk benämning på betesmark.
Fälb, se Felb.
Fälj el. fälg, en rännformig ring, som på
automo-biler och cyklar tjänar till fäste för däcket.
Fällning sägs uppstå, då en fast kropp avskiljer
sig ur en vätska, i vilken den varit löst. F. är i
allmänhet resultatet av en kemisk reaktion. Om till
en lösning av bariumklorid [BaCl2] sätts
natriumsulfat [Na2SO4j uppstår en fällning av bariumsulfat
[BaSOi], så fort produkten av bariumjonernas och
sulfatjonernas koncentration överskrider
barium-sulfatets löslighetsprodukt. Löslighetsprodukten är
mindre ju svårlösligare föreningen är. Även icke
elektrolyter kan bringas att utfalla, om till
lösningen sätts ett ämne, som minskar det lösta ämnets
löslighet.
Fältartilleri, det artilleri, som en armé betjänar
sig av under rörliga operationer. F. delas i lätt och
tungt F.
Fältbefästning, en för tillgodoseende av ett
tillfälligt behov, av lätt tillgängligt material uppförd
befästningsanläggning. Under det långvariga
ställningskriget på västfronten under l:a världskriget
utbyggdes F. så, att de i vissa avseenden fick
karaktären av permanenta befästningsanläggningar.
Fältmagnet, se Elektriska maskiner.
Fältmarskalk, den högsta militära graden.
F.-graden kan i Sverige endast förvärvas i krig.
Fältrop används av en trupp el. armé som
igen-känningstecken. I svenska armén brukades förr även
i fredstid fältrop och lösen (ett ord vardera).
. Fältskär, person, som utbildats att utföra i
krigstid behövliga, enklare kirurgiska ingrepp. F.-examen
avskaffades 1896.
Fältskärns berättelser, se Topelius, Z.
Fältsparvar (Emberi'zinae), ett släkte finkfåglar,
till vilket bl. a. hör lappsparv* och snösparv*.
Fältspater, en grupp mineraler, som består av
dubbelsilikat, i vilka jämte aluminium ingår
natrium, kalium el. kalcium. Man skiljer mellan
kali-fältspat eller ortoklas eller mikrolin [KAlSLOs].
424
natronfältspat el. albit [NaAlSisOs] och kalkfältspat
el. anortit [CaAl2Si2O8]. Natron- och
kalkfältspater-na bildar blandningar i alla förhållanden med
varandra (oligoklas, labrador m.fl.). Alla F. har
hårdhetsgraden 6 och en specifik vikt av 2,6—2,8.
De låter klyva sig i två vinkelrätt el. nära
vinkelrätt mot varandra stående riktningar; på dessa
speglande klyftytor igenkänner man lätt större
fältspat-korn i en bergart. Fältspaterna är oftast
ogenomskinliga och av vit, röd, grå el. grönaktigt vit färg.
Kalifältspat utgör huvudbeståndsdelen i granit,
kali-och natronfältspat i syenit, kalknatronfältspat i
diorit, och kalkfältspat i gabbro. Fältspat i motsats
till kvarts undergår lätt förvittring under inverkan
av från jordytan nedsipprande vatten. — F. har
användning i porslinsfabrikation.
Fälttjänstövning, militär övning i större förband,
anordnad på sådant sätt, att förhållandena under
ett krig i möjligaste mån efterliknas.
Fälttygmästare, högre chefsbefattning i
armétyg-förvaltningen.
Fältvakt, den mot fienden längst framskjutna av
de truppavdelningar som skall skydda stillaliggande
egna trupper för överrumpling.
Fältväbel, i vissa främmande arméer den högsta
underofficersgraden vid alla vapenslag utom
kavalleriet. F. användes i äldre tider även i Sverige men
utbyttes 1833 mot titeln fanjunkare.
Fämun, Fæmund, sjö i ö. Norge. 202 km2. Avlopp
genom Trysilälven.
Fängelse. — 1. En särskild form av frihetsstraff.
Den kortaste tiden för fängelsestraff är en månad
— härvid bortses från fängelse, vartill ådömda
böter förvandlats — den längsta tiden i regel två år.
Fängelsefånge har i förhållande till straffarbetsfånge
vissa förmåner (rätt att bära egna kläder etc.).
Fängelsestraff avtjänas i regel å öppen
fångvårds-anstalt (koloni). — 2. Fångvårdsanstalt, se Fångvård.
Fänika, på 1400—1600-t. namn på en mindre
trupp fotfolk under en fana.
Fänkål (Foeni'culum vulga're), ört med gula
blommor; används som grönsak. Frukterna används för
framställande av likör samt inom medicinen.
Fänrik, den lägsta officersgraden inom svenska
armén.
Fänrik Ståls sägner, se Runeberg, J. L.
Färg. Vitt ljus, exempelvis solljus, är sammansatt
av strålar av olika våglängd. Isolerar man en
ljusstråle av en viss våglängd, uppfattar vi detta ljus
som färgat. Med användande av ett prisma kan man
dela upp det vita ljuset i dess komponenter, rött,
orange, gult, grönt, blått, indigo och violett. Jfr
Spektrum. Rött ljus har en våglängd av omkring 800
miljondels mm. Violett ljus har en våglängd av 400
miljondels mm. De övriga färgsorternas
våglängder ligger emellan dessa värden. Vitt ljus kan
emellertid erhållas även med användande av färre
ljussorter. Färger, som på så sätt kompletterar varandra,
kallas komplementfärger. Så ger t.ex. rött,
blågrönt och orange vitt ljus. De färger, som
förekommer i naturen, är emellertid ej rena utan består
endast till övervägande del av vissa bestämda
ljussorter. Man skiljer härvidlag på en färgs
mättnads-grad, dvs halt av vitt ljus, samt på färgens
ljusstyrka, som avtar i den mån färgen närmar sig svart.
Färgblindhet, se Färgsinne.
Färgelanda, stationssamhälle och kyrkby i s.
Dalsland. Folkhögskola.
Färgfilter, en färgad glasskiva, gelatinskiva el.
lösning, som absorberar ljus av viss färg och
används vid fotografering, då man vill minska den roll
en viss färg spelar.
Färgfotografering kan utföras enligt s.k. additiv
metod. På glasplåten finns närmast ett skikt av
färgade stärkelsekorn, som är röda, gröna eller blå.
Ovanpå detta skikt finns en vanlig, silversalthaltig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0436.html