- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
424

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fårsläktet - Fårstygn - Fårtickor - Fårö - Fårösund - Fåt - Fåtölj - Fåvitsk - Fäbless - Fäbroms - Fäderneslandet - Fäflugor - Fäktkonst - Fälad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Får Finland finns kortsvansade lantrasfår. Man skiljer i Sverige på gotländska utegångsfår och fastlandsfår (dala pälsfår). Jfr Fårskötsel. Fårstygn (Oestrus o'vis), en spräcklig fluga, vars larver lever i näsa och pannhåla hos får och orsakar retningssymtom och slemavsöndring. Fårtickor, se Tickor. Fårö, ö n. om Gotland, 114 km2, skild därifrån genom det smala Fårösund. F. är bl.a. bekant för sina flygsandsfält och dyner. Fårösund. — 1. Sund mellan Gotland och Fårö, 1,5—4 km brett. — 2. Hamnplats och örlogsbas på n. Gotland vid F. 1. Fåt, se Faute. Fåtölj, länstol med armstöd. Få'vitsk, oförnuftig, lönlös. Fäbless, fr. faiblesse, svaghet, kärleksförvillelse. Fäbroms, se Bromsar. Fäderneslandet, en i Stockholm 1852—1927 utgiven tidning. F., vars förste redaktör var fil.dr Munck af Rosenschöld, hade till en början en viss betydelse som radikalt oppositionsorgan men levde sedan huvudsakligen på det allmänna intresset för skandalhistorier. Fäflugor, se Flugor och Bromsar. Fäktkonst. Under forna tider var F. en mera nödvändig färdighet, numera har F. egentligen endast betydelse som sport. Man skiljer på olika skolor: italiensk, spansk och fransk, vilka något avviker i rörelsetyper. En svensk skola grundades av Ling. Den var särskilt gymnastiskt betonad och har numera utträngts av den franska, som är mera effektiv. Assaut kallas en fri fäktning mellan tvenne. P o u 1 e är en grupp fäktare vid en tävling. I en poule fäktar alla mot alla. Fä'lad, skånsk benämning på betesmark. Fälb, se Felb. Fälj el. fälg, en rännformig ring, som på automo-biler och cyklar tjänar till fäste för däcket. Fällning sägs uppstå, då en fast kropp avskiljer sig ur en vätska, i vilken den varit löst. F. är i allmänhet resultatet av en kemisk reaktion. Om till en lösning av bariumklorid [BaCl2] sätts natriumsulfat [Na2SO4j uppstår en fällning av bariumsulfat [BaSOi], så fort produkten av bariumjonernas och sulfatjonernas koncentration överskrider barium-sulfatets löslighetsprodukt. Löslighetsprodukten är mindre ju svårlösligare föreningen är. Även icke elektrolyter kan bringas att utfalla, om till lösningen sätts ett ämne, som minskar det lösta ämnets löslighet. Fältartilleri, det artilleri, som en armé betjänar sig av under rörliga operationer. F. delas i lätt och tungt F. Fältbefästning, en för tillgodoseende av ett tillfälligt behov, av lätt tillgängligt material uppförd befästningsanläggning. Under det långvariga ställningskriget på västfronten under l:a världskriget utbyggdes F. så, att de i vissa avseenden fick karaktären av permanenta befästningsanläggningar. Fältmagnet, se Elektriska maskiner. Fältmarskalk, den högsta militära graden. F.-graden kan i Sverige endast förvärvas i krig. Fältrop används av en trupp el. armé som igen-känningstecken. I svenska armén brukades förr även i fredstid fältrop och lösen (ett ord vardera). . Fältskär, person, som utbildats att utföra i krigstid behövliga, enklare kirurgiska ingrepp. F.-examen avskaffades 1896. Fältskärns berättelser, se Topelius, Z. Fältsparvar (Emberi'zinae), ett släkte finkfåglar, till vilket bl. a. hör lappsparv* och snösparv*. Fältspater, en grupp mineraler, som består av dubbelsilikat, i vilka jämte aluminium ingår natrium, kalium el. kalcium. Man skiljer mellan kali-fältspat eller ortoklas eller mikrolin [KAlSLOs]. 424 natronfältspat el. albit [NaAlSisOs] och kalkfältspat el. anortit [CaAl2Si2O8]. Natron- och kalkfältspater-na bildar blandningar i alla förhållanden med varandra (oligoklas, labrador m.fl.). Alla F. har hårdhetsgraden 6 och en specifik vikt av 2,6—2,8. De låter klyva sig i två vinkelrätt el. nära vinkelrätt mot varandra stående riktningar; på dessa speglande klyftytor igenkänner man lätt större fältspat-korn i en bergart. Fältspaterna är oftast ogenomskinliga och av vit, röd, grå el. grönaktigt vit färg. Kalifältspat utgör huvudbeståndsdelen i granit, kali-och natronfältspat i syenit, kalknatronfältspat i diorit, och kalkfältspat i gabbro. Fältspat i motsats till kvarts undergår lätt förvittring under inverkan av från jordytan nedsipprande vatten. — F. har användning i porslinsfabrikation. Fälttjänstövning, militär övning i större förband, anordnad på sådant sätt, att förhållandena under ett krig i möjligaste mån efterliknas. Fälttygmästare, högre chefsbefattning i armétyg-förvaltningen. Fältvakt, den mot fienden längst framskjutna av de truppavdelningar som skall skydda stillaliggande egna trupper för överrumpling. Fältväbel, i vissa främmande arméer den högsta underofficersgraden vid alla vapenslag utom kavalleriet. F. användes i äldre tider även i Sverige men utbyttes 1833 mot titeln fanjunkare. Fämun, Fæmund, sjö i ö. Norge. 202 km2. Avlopp genom Trysilälven. Fängelse. — 1. En särskild form av frihetsstraff. Den kortaste tiden för fängelsestraff är en månad — härvid bortses från fängelse, vartill ådömda böter förvandlats — den längsta tiden i regel två år. Fängelsefånge har i förhållande till straffarbetsfånge vissa förmåner (rätt att bära egna kläder etc.). Fängelsestraff avtjänas i regel å öppen fångvårds-anstalt (koloni). — 2. Fångvårdsanstalt, se Fångvård. Fänika, på 1400—1600-t. namn på en mindre trupp fotfolk under en fana. Fänkål (Foeni'culum vulga're), ört med gula blommor; används som grönsak. Frukterna används för framställande av likör samt inom medicinen. Fänrik, den lägsta officersgraden inom svenska armén. Fänrik Ståls sägner, se Runeberg, J. L. Färg. Vitt ljus, exempelvis solljus, är sammansatt av strålar av olika våglängd. Isolerar man en ljusstråle av en viss våglängd, uppfattar vi detta ljus som färgat. Med användande av ett prisma kan man dela upp det vita ljuset i dess komponenter, rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett. Jfr Spektrum. Rött ljus har en våglängd av omkring 800 miljondels mm. Violett ljus har en våglängd av 400 miljondels mm. De övriga färgsorternas våglängder ligger emellan dessa värden. Vitt ljus kan emellertid erhållas även med användande av färre ljussorter. Färger, som på så sätt kompletterar varandra, kallas komplementfärger. Så ger t.ex. rött, blågrönt och orange vitt ljus. De färger, som förekommer i naturen, är emellertid ej rena utan består endast till övervägande del av vissa bestämda ljussorter. Man skiljer härvidlag på en färgs mättnads-grad, dvs halt av vitt ljus, samt på färgens ljusstyrka, som avtar i den mån färgen närmar sig svart. Färgblindhet, se Färgsinne. Färgelanda, stationssamhälle och kyrkby i s. Dalsland. Folkhögskola. Färgfilter, en färgad glasskiva, gelatinskiva el. lösning, som absorberar ljus av viss färg och används vid fotografering, då man vill minska den roll en viss färg spelar. Färgfotografering kan utföras enligt s.k. additiv metod. På glasplåten finns närmast ett skikt av färgade stärkelsekorn, som är röda, gröna eller blå. Ovanpå detta skikt finns en vanlig, silversalthaltig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free