För allt i Lake Superiortrakten, är också högst betydande. Industrin är till största delen koncentrerad till de östra staterna. — Under 2:a världskriget inriktades produktionen snabbt på fabrikation av krigsmateriel. Då F. är det land, som producerar största mängden järn och stål i världen (16 av världsproduktionen), och då vidare F. har världens mest utvecklade motorindustri, är den krigsproduk-tion, som kan åstadkommas, utomordentligt betydande. F. har vidare världens mest utvecklade järnvägsnät och efter 2:a världskriget är dess handelsflotta den största i världen. För att kompensera för det stora antalet sänkta fartyg har kraftiga ansträngningar gjorts för att öka skeppsbyggandet. — Myntenheten är dollar ($). 1 $ = 100 cents (motsvarande kr 5:19 1956). — Statsskick. USA är en förbundsrepublik, omfattande 48 stater, 1 förbundsdistrikt och några territorier. Stater [-Tusental-] {+Tusen- tal+} km2 [-Tusental-] {+Tusen- tal+} inv. 1951 New England Maine ..................... 86 914 New Hampshire.............. 24 533 Vermont ................... 25 378 Massachusetts ............. 21 4 691 Rhode Island ............... 3 792 Connecticut ............... 13 2 007 Mellersta Atlanten New York.................. 127 14 830 New Jersey ................ 21 4 835 Pennsylvania .............. 117 10 498 Nordöstra Central Ohio ..................... 106 7 947 Indiana ................... 94 3 934 Illinois ................. 147 8 712 Michigan ................. 150 6 372 Wisconsin ................ 145 3 435 Nordvästra Central Minnesota ................ 219 2 982 lowa ..................... 145 2 621 Missouri ................. 180 3 955 North Dakota ............. 184 620 South Dakota.............. 201 653 Nebraska ................. 201 1 326 Kansas ................... 213 1905 Södra Atlantkusten Delaware ................... 6 318 Maryland .................. 32 2 343 Förb. Distr. Columbia .... 181 802 Virginia ................. 110 3319 Väst Virginia .............. 63 2 006 North Carolina ............ 136 4 062 South Carolina ............ 80 2 117 Georgia ................... 163 3 445 Florida ................... 152 2 771 Sydöstra Central Kentucky .................. 105 2 945 Tennessee ................. 109 3 292 Alabama ................... 135 3 062 Mississippi ............... 121 2179 Sydvästra Central Arkansas .................. 138 1910 Louisiana ................ 126 2 684 Oklahoma .................. 181 2 233 Texas ..................... 689 7 711 Bergsområdet Montana .................. 379 591 Idaho .................... 217 589 Wyoming .................. 254 291 Colorado .................. 269 1 325 New Mexico ............... 318 681 Arizona .................. 295 750 Tusen- c . tal Stater 428 [-Tusental-] {+Tusen- tal+} inv. 1951 Utah ..................... 220 689 Nevada ................... 287 160 Stilla havskusten Washington ............... 179 2 379 Oregon ................... 250 1 521 California ............... 410 10 586 Ytterligare territorier Alaska .................. 1 530 127 Hawaii .................... 17 493 Puerto Rico ................ 9 2 205 Virgin Island, Samoa m.fl. 2 461 omkr. 156 Hela Förenta staterna 9 685 omkr. 153 679 I spetsen står en president, vald på fyra år, jämte ett av departementschefer bestående kabinett. Vicepresidenten, vald för samma tid, är senatens president och inträder vid förfall för republikens president i dennes ämbete. Den lagstiftande makten utövas av kongressen, bestående av senaten (6 års mandat, två repr. för varje stat) och representanternas hus (435 medlemmar, 1 repr. på omkr. 210 000 inv., valda på 2 år). Allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Högsta domstolen spelar i F. en viktig politisk roll, då den har att godkänna viktigare nymförda lagar. Domstolen avgör nämligen om de strider mot författningen. Då författningens bestämmelser på åtskilliga punkter är tämligen otydliga, har domstolen en viss möjlighet att göra sina egna politiska åsikter gällande. De skilda staterna har i spetsen en guvernör och ett parlament och har vidsträckt självbestämmanderätt ävensom eget rättsväsende. — Historia. På 1600-t. anlade engelsmän, holländare och svenskar kolonier i Nordamerika och ur dessa har USA framgått. Som en följd av det förtryck, som utövades i England av Jakob I och Karl I, utvandrade ett stort antal puritaner till Amerika och grundade där Nya England, bestående av några inbördes oberoende kolonier (Massachusetts, New Hampshire, Rhode Island, Connecticut). De svenska och holländska kolonierna intogs av engelsmännen, som vid mitten av 1700-t. hade bildat 13 kolonier. Efter ett kolonialkrig mellan England och Frankrike (1756—63) erhöll engelsmännen bl.a. Kanada. Emellertid uppstod ideliga stridigheter mellan England och de amerikanska kolonierna, vilka ansåg sig orättvist behandlade, särskilt i fråga om beskattning och tullar. Slutligen inträdde en öppen brytning och år 1775 utbröt det nordamerikanska frihetskriget. F.å. (4 juli 1776) proklamerade sig USA som självständiga stater på en kongress i Philadelphia. Amerikanarnas överbefälhavare var George Washington, som med seg energi förde den till en början ojämna kampen mot Englands välövade arméer. 1777 hade amerikanarna sin första stora framgång vid Saratoga, där en engelsk häravdelning tvangs att sträcka vapen. Denna händelse förmådde Frankrike att f.å. delta i kriget på USA:s sida, vilket exempel följdes av Spanien 1779. Avgörandet i kriget framkallades av amerikanarnas och fransmännens seger vid Yorktown 1781. Därefter inleddes underhandlingar om fred, som slutligen slöts i Paris 1783, då England måste erkänna Förenta staternas självständighet. Washington blev republikens förste president. USA:s område utökades under 1800-t. med bl.a. Louisiana, som erhölls genom köp av Frankrike, och Florida, som inköptes av Spanien, samt med en del områden (nuv. Texas, Arizona, California m.fl.), vilka erövrades. Emellertid uppstod i nordstaterna en rörelse, som yrkade på negerslaveriets upphävande, medan man i syd-