427 i Stockholm organisera samarbetet mellan enskilda föreningar och stiftelser samt den offentliga socialvården först och främst i avsikt att hjälpa till självförsörjning. Föreningen handarbetets vänner stiftades 1874 och verkar för höjandet av intresset för hemslöjd och för skapandet av en självständig svensk textilkonst. Vid F:s och Hulda Lundins gemensamma seminarium utbildas handarbetslärarinnor. Föreningen Rädda bamen stiftades 1919 och är ansluten till en internationell organisation med central i Geneve. F. strävar att hjälpa nödställda barn utan hänsyn till nationalitet. Föreningsfilmo är en sammanslutning (1951) mellan Filmo (Folkrörelsernas filmorganisation) och AB Föreningsfilm. Bakom företaget står Folkets-husföreningarnas riksorganisation, LO och KF. Distribution av film och produktion av bildband och stillfilmer. Filmos tidigare filmproduktion har övertagits av dotterföretaget Nordisk Tonefilm. Föreningslägenhet, se Bostadsrättsförening. Förenings- och församlingsfrihet. I Sverige kan förening, vars uppgift ej är lagstridig, ej upplösas av offentlig myndighet. Jfr Ekonomisk förening. Förenings- och säkerhetsakten, svensk grundlag, som av Gustav III genomdrevs 1789. Genom F. omändrades delvis 1772 års regeringsform. Konungen blev så gott som enväldig och vidare minskades adelns rättigheter. F. upphävdes 1809. Föreningsregister förs över ekonomiska föreningar av länsstyrelse enligt lag av 22 juni 1911 med senare ändringar. Inregistrering i F. kungörs i Post-och Inrikes Tidningar samt i ortstidning. Föreningsrätt, se Arbetslagstiftning. Förenta nationerna (FN), världsorganisation för fred och framsteg, bildades 1945 i San Francisco av representanter för 50 nationer. Den 26 juni 1945 undertecknades FN:s stadga, den 24 okt. trädde den i kraft. 24 okt. firas numera över hela världen såsom FN:s dag. FN har sex huvudorgan: generalförsamlingen, som sammanträder minst en gång om året, säkerhetsrådet bestående av företrädare för 11 stater, som främst bär ansvaret för fred och säkerhet, det ekonomiska och sociala rådet, förvaltarskapsrådet, internationella domstolen samt sekretariatet. FN:s säte var först Lake Success utanför New York: 1951 flyttade FN till sitt huvudkvarter i New Yorks centrum. Till FN:s förste generalsekreterare utsågs 1946 norrmannen Trygve Lie. Han efterträddes 1954 av svensken Dag Hammarskjöld. December 1955 hade 81 stater vunnit inträde i FN. Under de första efterkrigsåren ingrep FN verksamt i flera allvarliga internationella konflikter och lyckades bl.a. bidra till fredlig lösning av konflikterna mellan holländare och indonesier i Indonesien, mellan Indien och Pakistan om furs-tendömet Kashmir samt mellan araber och judar i Palestina. FN:s arbete inom det rent politiska området försvårades i början av starka motsättningar mellan vissa av stormakterna, främst mellan Sovjetunionen å ena sidan och de s.k. Västmakterna å den andra. På det ekonomiska och sociala området har FN inlett en mycket betydelsefull verksamhet i syfte att genom en världsomfattande planering höja folkens levnadsstandard och skapa social och ekonomisk trygghet. I det syftet har bl.a. tillsatts regionala ekon, kommissioner, bl.a. den ekon. kom. för Europa med säte i Geneve, vars förste chef blev svensken Gunnar Myrdal. På det humanitära området har FN bl.a. ombesörjt överflyttning av ca en halv miljon flyktingar samt genom särskilda hjälpåtgärder under de första efterkrigsåren ordnat med bespisning av många miljoner barn i krigshärjade områden. En del av denna verksamhet har utförts genom vissa av F N*:s fackorgan. För Förenta staterna, United States of America [jonaj'tid stej'ts åv æmer'ikö], förkortat USA [jo ess e'j], gränsar i n. till Kanada, i v. till Stilla havet, i s. till Mexico och Mexikanska bukten och i ö. till Atlanten. 8 milj, km2, 140 milj. inv. (1946); med Alaska och övriga territorier och kolonier 9,7 milj. km2 (Europa = 9,9 milj, km2), 164 milj. inv. 1955. Huvudstad Washington. — Naturförhållanden. Kusterna saknar större vikar, liksom även halvöar, med undantag för Florida längst i sö. De är också fattiga på goda hamnar utom n. delen av atlantkusten. Landet kan uppdelas i tre geografiska huvudområden: 1. Atlantkustens område med Alle-ghanybergen, omfattande den tätast befolkade delen av USA med intensiv industri och handel, denna särskilt koncentrerad till New York. 2. Mississippi-bäckenets område, omfattande USA:s mellersta del från Alleghanybergen i ö. till Klippiga bergen i v. Den n. och mell. delen av detta väldiga slättområde utgör världens största spannmålsland med Chicago som handelscentrum; inom den s. delen tillkommer bomulls-, tobaks- och sockerrörsodling etc. Områdena i sv. utgörs delvis av torra, icke odlingsbara stäpper. 3. Högländerna i v., som består av stora, delvis ökenartade högslätter mellan Klippiga bergen i ö. och Kaskadbergen och Sierra Nevada i v. — F:s viktigaste sjöar är: de fem stora sjöarna nö. om Mississippibäckenets område på gränsen mot Kanada, Lake Superior, Michigan, Huron, Erie och Ontario, vilka utrinner genom S:t Lawrence-floden, samt den avloppslösa Stora Saltsjön i v. — Mississippi med Missouri är världens längsta flod. •— USA har ett tempererat fastlandsklimat utom i s., där klimatet är subtropiskt. — Jfr vidare Nordamerika. — Befolkningen utgjorde: år 1800 5,3 milj.; år 1850 23,2 milj.; år 1900 76 milj.; år 1920 105,7 milj.; 1930 122,8 milj.; 1940 131,7 milj. Därav var 1940: 118 milj, vita; 13 milj, negrer; omkring 0,5 milj, andra raser. Av den vita befolkningen är omkring 4,7 milj, judar. — Är 1950 var 15 milj, negrer, 343 410 amerik. indianer, 141 768 japaner, 117 629 kineser, 110 240 andra raser (filip-piner, koreaner etc.). — Är 1950 var befolkningen 154 milj. — Rörande F:s ursprungliga inv. se Indianer. Från frihetskriget och till 1924 har omkr. 36 milj, människor kommit till USA som invandrare; 1923 uppgick deras antal till 523 000, därav från England 61 000, från Tyskland 48 000, från Italien 47 000, från Sverige 25 000. Efter 1929 har invandringen starkt begränsats genom den s.k. kvotlagen. Negrerna är avkomlingar till de forna slavarna (jfr nedan Historia). År 1920 var 6 % av befolkningen analfabeter. Statsreligion saknas; befolkningens flertal tillhör olika protestantiska trossamfund: metodister, baptister etc. Drygt 30 milj, var rom. katoliker år 1952. 1920 bodde 51 % av befolkningen i städer och 49 % på landsbygden. — Näringar. 1930 var 11 milj, personer över 10 år sysselsatta inom jordbruket, 14 milj, inom industri, hantverk och bergsbruk, 4 milj, inom handeln, och 3 milj, inom transportväsendet. — över en tredjedel av sädesarealen är odlad med majs, en fjärdedel med vete och ungefär 15 % med havre. De viktigaste veteodlande staterna är Kansas, North Dakota och Nebraska. — En femtedel av USA:s yta upptas av skogar, och landet har världens största trävaruproduktion. Skogarna har dock genom hänsynslös avverkning starkt minskat och i stor utsträckning härjats av skogseldar. Skogrikast är staterna California, Oregon och Washington. — Omkr. hälften av världens produktion av mineralråämnen faller på USA. Den främsta kolproducerande staten är Pennsylvania. De numera mest givande oljefälten ligger i California, Oklahoma—Kansas och Texas. Tidigare var Pennsylvania den största producenten av petroleum. — Järn- och kopparproduktionen, framför