439 Ga'pon, G., omkring 1870—1906, rysk präst, verkade samtidigt som regeringens hemliga agent och socialistisk folkuppviglare under rysk-japanska kriget. Han blev hängd för sitt dubbelspel. Garageförgiftning framkallas av den höga koloxidhalten (9 %) i gaserna från en förbränningsmotor. Det är livsfarligt att låta motorn gå i ett garage med stängda dörrar. G. medför en smygande omtöckning och kraftlöshet, varför vederbörande ej hinner rädda sig. Garaguly [ga'ragoj], Carl, f. 1900, ungersk violinist, verksam i Sverige från 1923. Dirigent i Konsertföreningen i Stockholm 1942. Garanti', säkerhet, borgen. Garantiförsäkring, försäkring mot förlust på grund av bristfällig redovisning. Garantflagen, lag av 1871, som reglerade påvens ställning gentemot italienska staten. G. ersattes 1929 av Lateranfördraget. Garantiskatt, se Skatt. Garbo, Greta, f. 1905, familjenamn Gustafsson. Efter att ha genomgått Dramatens elevskola väckte hon uppmärksamhet i filmen Gösta Berlings saga. Från 1925 har hon varit verksam hos Metro-Goldwyn i USA och gjort sig ett namn som en av sin tids främsta filmskådespelerskor. Hon är från 1951 amerikansk medborgare. Garborg, A., 1851—1924, norsk författare, stod under sitt första författarskap under stark påverkan från radikalt håll. G. utgav 1883 romanen Bondestudenter, vilken är 1880-talets betydelsefullaste realistiska arbete i Norge. I G:s senare arbeten framträder starka religiösa tendenser, på samma gång som det folkliga elementet intar ett allt större rum. G. var en ivrig förkämpe för landsmålets berättigande som litteraturspråk. Garcia [garthi'a], M., 1805—1906, spansk sånglärare, bekant även som uppfinnare av struphuvudspegeln. Jenny Lind var elev av G. Garcia Lorca [garthi'a lår'ka], Federico, 1899— 1936, spansk författare, som skrev versdramer, bland vilka märks Blodsbröllop, Bernar-d as hus. Gargon [garsåg'], fr., gosse, även kypare. La garfonne [-ånn'], feminin form av G. använd för att beteckna en frigjord flicktyp. Jfr Marguerite, V. Ga'rdar Sva'varsson, viking av svensk härkomst, vilken uppgivits som Islands förste nordiske upptäckare (troligen omkring 860). Gar'dasjön (it. Lago di Garda), insjö i n. Italien, den största och östligaste av de italienska alpsjöarna. 370 km2. Garde, fr., livvakt, trupp, avsedd att särskilt skydda regentens person. Jfr även En garde. Garde'nia, en buske med vita, doftande blommor, som härstammar från Kina och odlas som prydnadsväxt hos oss. Garden party [ga'dön pa'ti], eng., trädgårdsfest. Garde'ra, skydda, säkra. Gardia'n el. guardian, uppsyningsman, titel för abboten i franciskan- och kapucinkloster. Gardiner [ga'dinö], A. G., 1865—1946, engelsk skriftställare, redaktör för Daily News 1902—19, känd för sina inlägg i dagspohtiska frågor och för sina biografiska skisser av ledande engelsmän. Garfield [ga'fild], J. A., 1831—81, blev 1881 USA:s tjugonde president som republikanernas kandidat men mördades s.å. Garibafdi, G., 1807—82, italiensk frihetshjälte, gjorde sig tidigt känd för republikanska och kyrkofientliga tänkesätt. Efter att ha medverkat vid flera revolutionära rörelser, deltog han 1848 i striden för Italiens frihet. 1859 ledde han en friskara i kriget mot Österrike och f.å. deltog han i ett uppror på Sicilien, där han med sina ”rödskjortor” förjagade Gar de neapolitanska regeringstrupperna. Därefter tågade han in i Neapel och proklamerade sig som diktator. Alla neapolitanska trupper var emellertid ej besegrade, men detta skedde snart med Sardiniens hjälp, varefter G. hälsade Viktor Emanuel av Sardinien som Italiens konung, ehuru han själv föredragit en republik och Kyrkostatens upplösning. Senare gjorde han flera fruktlösa försök att kuva Kyrkostaten. I fransk-tyska kriget 1870—71 deltog han på franska sidan. G. avgudades av folket på grund av sitt enkla, varma sinnelag, sin djärva beslutsamhet och sin glänsande tapperhet. Garkoppar, se Gärning. Garm, enligt den nordiska gudasagan en hund, som i underjorden hålls bunden men skall slita sig lös vid Ragnarök, som han förebådar med sitt fruktansvärda skall. GarTnisch-ParTenkirchen, turistort i s. Bayern vid foten av Zugspitze. I februari 1936 hölls i G. de fjärde Olympiska vinterspelen. Game'ra, pryda. GarnieriT, ett med serpentin besläktat ärggrönt nickelhaltigt silikat, som fanns i stora mängder i Nya Caledonien och förr var den förnämsta nickelmalmen men numera är till det mesta utbruten. Gaming, rening av råkoppar genom nedsmält-ning vid lufttillträde, varvid föroreningar oxideras. Garniso'n, sammanfattande beteckning för militär, som är förlagd till viss ort. Garnisonssjukhus, fasta militära sjukhus, som finns i Stockholm, Boden och ytterligare tre platser. Genom avtal med landstingen mottas där vanligen också civila patienter. Garnity'r, samling prydande föremål, uppsättning. Garonne [garån'], flod i sv. Frankrike, 650 km lång, upprinner i Pyrenéerna på franskt område, flyter i en båge åt nö. till staden Toulouse, därefter i nv. riktning och utfaller i Atlanten. Från sam-manflödet med bifloden Dordogne benämns G. Gironde. G. är endast i sitt nedre lopp segelbar, men en längs floden gående kanal, som från Toulouse fortsätter till Medelhavet (Canal du Midi), förbinder detta med Atlanten. Garpar, garper, under medeltiden öknamn på tyskar i Norden. Garpenberg, bruk och gruvfält ö. om Hedemora, Dalarna. Skogshögskolans förberedande skogsskola. Garphyttan, brukssamhälle i n. Närke på sluttningen av Kilsbergen. Vid Garphytte bruk produceras stållinor, pianotråd o.d. Garphytte nationalpark, ett skogsområde på Kilsbergens s. sluttning. Garrick [gær'-], D., 1717—79, engelsk skådespelare, berömd för sin utomordentliga framställning av Shakespeare-roller. Garrotte'ring, spansk avrättningsmetod, vid vilken delinkventen stryps medelst ett halsjärn, fästat vid en påle. GaFsjin, V. M., 1858—88, rysk författare, vars noveller spelat en stor roll i den ryska litteraturen. Garvin [ga'vin], James Louis, 1868—1947, engelsk journalist, utgivare av söndagstidningen Observer 1908—42. Huvudredaktör för Encyclopædia Bri-tannica 1926—29. Garvning, sådan beredning av hudar och skinn, att dessa skyddas mot förruttnelse och deras fibrer bevarar sin böjlighet och elasticitet även i torka. Före garvningen avlägsnas genom användande av såväl mekaniska som kemiska medel dels hår och överhud, dels fett, blodkärl, bindväv, som kan finnas på hudarnas och skinnens köttsida. Den vanliga garvningen el. logarvningen sker därefter med tillhjälp av organiska garvmedel (i Sverige oftast quebrachoextrakt). Hudarna nedläggs i stora kar, fyllda med lösningar av lämpligt extrakt. Den så kallade vitgarvningen sker med tillhjälp av alun