445 och utgör 110 blad i skalan 1:100 000, dels av kartor över n. Sverige i skalan 1:200 000, bestående av 84 blad; över en del norrländska områden har även 1:100 000-blad utgetts. Från 1954 utges en ny topografisk karta i skalan 1:50 000 med 16 blad årligen och med början i Stockholmstrakten. Generalstabens litografiska anstalt, kartografisk anstalt, där jämväl tryck av annat slag utförs, kemi-grafisk anstalt och kartförlag i Stockholm. G. ägs av aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier. Generalstaterna, benämning på holländska riksdagen. Generaltullstyrelsen, under finansdepartementet sorterande ämbetsverk, vilket handhar uppbörden av tullar och de ärenden, som rör tullförfattning-ärna. Chefen benämns generaltulldirektör. Generatio aequivoca [genera'tsio ekvPvåka], se Uralstring. Generation [je-], släktled. Generationsväxling [je-] kallas det förhållandet, som förekommer hos en del såväl djur som växter, att fortplantningssättet varierar hos olika generationer av arten. Könlöst uppkomna individer omväxlar med individer, uppkomna genom könlig fortplantning. Partenogenetiska generationer omväxlar med generationer uppkomna genom befruktning. Skildkönade och hermafroditiska generationer omväxlar etc. Generatio sponta'nea [genera'tsio-], se Uralstring. Generati'v [je-], hörande till fortplantningen. Genera'tor, se Elektriska maskiner samt Gasformiga brännmaterial. Generatorgas, se Gasformiga brännmaterial. Generatri's [je-] benämns en linje, genom vars rörelse en yta kan anses ha alstrats. Jfr Cylinder. Generell' [sje-], allmängiltig, allmän. Generosite't [sje-], ädelmod, frikostighet. — Gett e r ö' s, frikostig. Gene's [je-], utveckling från, bildning ur, härkomst av en art, organ e.d. Gene'saret [je-], Tiberias’ sjö el. Gali-1 e i s k a sjön, sjö i Palestina, i n. delen av Jordandalen. Omkring 200 m under havet. Avlopp utgör Jordan. Genesis [je'-], ursprung, även namn på första Mosebok, som innehåller skapelseberättelsen. Geneti'k [je-], ärftlighetslära. Genetfer, femtåiga skunkdjur med indragbara klor och lång svans, av vilka arter finns i s. Europa och Afrika. Genève [sjönä'v], tyska Genf, huvudstad i schweiziska kantonen med samma namn vid Rhönes utflöde ur Genèvesjön, 145 473 inv. 1950. Handelsstad med bl.a. betydande tillverkning av ur. Nationernas förbund hade sitt säte i G. Dess byggnader har numera övertagits av FN. Universitet. Anses vara en av Europas vackraste städer. Från G. har den reformerta läran utgått. Genèvekonventionen [sjönä'v-] ingicks 1864. Vid denna fastställdes internationella bestämmelser angående sårade och sjukvård i krig. Rött kors på vit botten fastställdes som sjukvårdsväsendets märke. De flesta civiliserade stater har anslutit sig till G. Senare har upprepade gånger tillägg gjorts till G. Är 1929 antogs exempelvis tilläggsbestämmelser med hänsyn till nyare strids- och transportmedel och 1949 bestämmelser om skydd för civilbefolkningen under krig. GenèveprotokoIIet, se Benesprotokollet. Genever [sjönä'ver], holländskt brännvin med en-bärssmak. Genèvesjön [sjönä'v-] (Lac Léman), den största av de schweiziska sjöarna, belägen i sv. Schweiz, nära gränsen till Frankrike, 580 km2. Genomflyts av Rhöne. Genf, se Genève. Gen Gen'gangere, norska, gengångare, skådespél av H. Ibsen*. Gengasdrift. Gengas är en förkortning av generatorgas. Den bildas genom ofullständig förbränning av fasta bränslen (ved, kol) vid närvaro av vattenånga. Huvudbeståndsdelarna är koloxid, därjämte innehåller G. vätgas och mindre mängder kolväte. En del ej brännbara gaser ingår, framför allt kvävgas och koldioxid. Ett gengasverk består av generatorer, kylare, renare och blandare, vidare finns en startfläkt. I vedgasgeneratorer förkolas trä och av det bildade träkolet framställs gas. I gasrena-ren bortfiltreras kol o.d. Den torra gasen från kolgasgeneratorer underkastas torr rening genom filtdukar m.m. Den våta gasen renas genom att gasen får bubbla igenom vatten. G. fick i Sverige betydelse då bensintillförseln under 2:a världskriget avstängdes. Efter krigets slut har importen av bensin medfört, att G. förlorat sin betydelse. Geni [sjeni'], snille, skapande begåvning. — G. används även i sammansättningar i betydelsen hörande till befästningskonst o.d., t.ex. genitrupper. Genier [je'-], singularis genie, konstterm för bevingade barnagestalter, ofta med allegorisk syftning. Genitalia [je-], könsorgan. Ge'nitiv, kasus, som utmärker ägaren till något. Gossens skor. Genitrupper, se Geni. Genius [je'-], lat., mannens skyddsande hos antikens romare. Kejsarens G. fick en stor religiös betydelse och dyrkades av folket. En kvinnas skyddsande benämndes j u n o. Genne'saret, se Genesaret. Genombrottsdalar, floddalar som från en lägre terräng går genom en mötande bergsträcka. Genombrottsår, se Kön. Genomföring, mus., fri bearbetning av förut framförda tema, särskilt i sonatform. Jfr Fuga. Genomtrampare el. björntrampare kallas häst, hos vilken hasleden är starkt sänkt; tyngden kommer därigenom att vila jämförelsevis mycket på böj senorna. Gången blir mjuk, men senorna överansträngs lätt. Genoty'p, [je-] se Ärftlighetslära. Genova [dje-'], se Genua. Genove'va [je-], fr. Geneviève, omkring 422— 512, staden Paris’ skyddshelgon, sägs ha bringat hjälp åt Paris, då det vid hunnernas anfall 451 hemsöktes av hungersnöd. Genove'va av Brabant, enl. tyska sagor dotter till hertigen av Brabant och förmäld med pfalzgreven Siegfried. Hon blev oskyldigt misstänkt för äktenskapsbrott och drevs ut i vildmarken, där Siegfried fann henne, sedan han kommit underfund med att hon var oskyldig. Genre [sjangr], klass, art; stil. — Genremålning, en bild ur vardagslivet. Gens, lat., i det gamla Rom adelsätt, vanligen omfattande flera familjer. Endast medlemmar av G., de så kallade genti'les, hade fulla medborgerliga rättigheter. När Rom sedermera demokratiserats, användes G. även om plebejiska ätter. Gent, J. van, nederländsk målare, troligen lärjunge till Jan van Eyck, verkade i Italien på 1460— 70-t. G:s mest bekanta målning är altartavlan Nattvarden i Urbino. Gent, fr. Gand [gag], stad i belgiska provinsen Öst-Flandern, vid sammanflödet av Schelde och Lys. 164 260 inv. 1953 (med förstäder 253 000). Stora bomullsväverier; järnindustri; papperstillverkning. Stora trädgårdsanläggningar. Universitet. Kanalförbindelse med Nordsjön. Genfaltaret, se Eyck. Gentele, Göran, f. 1917, regissör. G. har varit regissör såväl vid Dramatiska teatern som Kungl. teatern. Även filmer.