479 Gullregn. land och Västergötland. Utgör avlopp för sjön Ska-gern, utfaller i Vänern. Dess namn ovanför Skagern är Letälven och Svartälven. G. bildar fall, som tillgodogörs vid en betydande kraftstation, en av de största i mellersta Sverige. GuIIstrand, Allvar, 1862—1930, ögonläkare, professor i Uppsala. G. erhöll för sina matematiska undersökningar av ljusets brytning i ögat nobelpriset i medicin och fysiologi 1911. Gullveig, en jättekvinna som enligt nordiska sagor var moder till Midgårdsormen, Fenrisulven och Hel. Gullviva, se Primula. Gulmåra, se Galium. Gulockra, guldockra, en gul färg, som består av järnhydrat (rost). Gulskiva, en filterskiva av gult glas eller cellofan som anbringas på kamerans objektiv för att försvaga de blå och violetta strålarnas inverkan. Gulsot beror på en ökad halt av gallfärgämnen i blodet och i kroppens vävnader. Följden blir gul-färgning, som tydligast och tidigast syns å vitögat. Urinen får mörkare färg. Hudklåda och benägenhet för blödningar hör också i svårare fall till sjukdomsbilden. G. kan orsakas av hinder för gallans avflöde (sten, svulst) el. av sjukdomar i själva levern (förgiftningar, en del infektionssjukdomar). Mindre allvarlig än G., orsakad på detta sätt, är den vanliga katarrala G., som vanligen snart går till hälsa. Hos över hälften av nyfödda uppträder vid födelsen G., som dock går över på en vecka. Behandlingen rättar sig efter orsaken. Den katarrala G. brukar behandlas med varma omslag, karls-badervatten och fettfattig, lättsmält diet. Gulsparv, se Busksparvsläktet. Gulspetssjuka hos sädesslag beror på brist på koppar i jorden, som medför att bladspetsarna blir gula. Gumælius, Sophie, 1840—1915, grundade Gumæ-lius annonsbyrå, som sedan 1917 är aktiebolag. Gumma, svulstliknande bildning, som ibland uppträder hos av syfilis lidande under det s.k. tredje stadiet. Gummi, gemensamt namn på ett flertal växtämnen. G. löses el. sväller i vatten. Såras de G.-alst-rande trädens stammar framsipprar mjölksaft, vilken genom rökning bringas att stelna till rågummi. Gun Sydamerika, Asien och Afrika är främsta produktionsorterna. Bland gummiarter märks dragant*, arabiskt G. från Akacia-arter, guttaperka* och kautschuk. Jfr Gummifabrikation. Gummifabrikation, tillverkning av varor, vari gummi ingår som beståndsdel. Rågummi renas genom tvättning, varefter i massan inarbetas diverse fyllnadsämnen (krita, kaolin och magnesia) för att göra produkten drygare och följaktligen billigare och även lämpligare för sitt ändamål. För att göra gummit motståndskraftigt för temperaturväxlingar neddoppas det färdiga föremålet i svavel, vulka-nisering. Vid långvarig vulkanisering erhålls en hård, hornartad produkt, ebonit, som även har teknisk användning. Jfr Kautschuk. På senare tid har man i flera länder med framgång arbetat på framställandet av syntetiskt gummi. Härvidlag kan man använda acetylen som råmaterial. Av detta framställs butadien, och molekyler av detta ämne sammankopplas till trådformiga jättemolekyler under inverkan av natrium som katalysator. Det tyska konstgummit har fått sitt namn av detta förhållande — buna = butadien-natrium. Man har lyckats framställa olika former av buna, en värmebeständig och mot nötning hållbar buna S och en mot oljor hållbar form, buna N. I Amerika utgår man från klor-butadien för framställning av syntetiskt gummi, som i handeln går under namnet n e o p r e n. Vissa konstgummiartiklar framställs numera av poly-vinylklorid, mera populärt kallat plastic. Gummigutta, som tillhör gummihartserna, kommer från Ceylon och Siarn. Den används till gul färg. Gummilack'a tillhör hårdhartserna och finns hos ficusarter. Schellack är renad och på visst sätt förarbetad G. Gummiträd, se Eucalyptus, Ficus och Kautschuk. Gump kallas området bakom stjärttäckarna på en fågel. Det finns en över- och en undergump. Gumpfotade fåglar (Pygo'podes), en ordning fåglar, som kännetecknas av att benen är fästade långt bakåt. De har vanligen kort stjärt och rak, spetsig näbb samt är skickliga simmare. Till G. hör doppingar och lommar. Gungfly, av mossor och andra växter bestående övre lager av ett kärr el. mosse, där de undre lagren är mycket lösa och vattenblandade. Gungner, i nordiska gudasagan namn på Odens alltid träffsäkra spjut. Gunilla, svensk drottning. Se Bielke. Gunnar, son till Gjuke (se Gjukungar), var en av hjältarna i Volsungasagan. G:s historiska motsvarighet var den burgundiska konungen Gundhari, vilken dödades i en strid mot hunnerna 437. Gunnarsson. — 1. Gunnar G., f. 1889, isländsk författare, som skrivit på danska och varit verksam i Danmark. G. har skrivit såväl dikter som romaner och räknas som Islands främste nu levande författare. — 2. Gunnar G., f. 1899, professor i slaviska språk i Uppsala. Vid sidan av sin vetenskapliga verksamhet har G. medhunnit översättningar av rysk-polsk skönlitteratur samt utgivandet av Norstedts uppslagsbok. Gunnebo, brukssamhälle i ö. Småland. — Det nuvarande Gunnebo bruks AB är ett järn- och stålverk som grundades 1889. Aktiekap. 6 milj, kr 1954. Gunnlög Ormstunga (Gunnlaug Ormstunga), isländsk skald från omkring 1000, hjälten i Gunn-lögssagan, som besjunger G:s kärlek till Helga den fagra. Gunrum, benämning å ett örlogsfartygs officers-mäss. Gunther [gan'tö], John, f. 1901, amerikansk journalist, som skrivit politiskt reportage, bl.a. boken Europa en häxkittel.