Gyl Gyllene regeln, se Reguladetri. Gyllene skinnet, se Frixos. Gyllene snittet, matematisk storhet. En linje sägs t.ex. vara delad efter G., om produkten av den mindre delen och det hela är lika med kvadraten på den större delen. Gyllenhielm, namn buret av oäkta barn till svenska furstar av Vasaätten. Bland dem märks Karl Karlsson G., 1574—1650, son till Karl IX, som blev krigsöverste i Livland 1600 och länge hölls i polsk fångenskap. 1619 blev G. riksamiral och var 1633— 44 medlem av förmyndarregeringen. Gyllenläder, läder med upphöjt mönster i guld, silver el. färger, som används till tapeter, klädsel av möbler m.m. Gyllensten, Lars, f. 1921, med. dr och författare. G:s novellsamlingar präglas av en ovanlig stilistisk skärpa och intellektuell slagkraft, Moderna myter, Barnabok. Gyllenstierna, svensk adelsätt. — 1. Kristina G., 1494—1559, förmäld med Sten Sture d.y. 1511, ledde efter makens död 1520 försvaret av Stockholm med utomordentlig rådighet och kraft. Slutligen förmåddes hon av stormännen att öppna stadens portar för Kristian II, som sedan en tid höll henne fängslad i Danmark. — 2. Nils Göransson G., 1526—1601, rikskansler 1560, drots 1590, var som diplomat i tjänst hos Erik XIV och Johan III. — 3. Johan G., 1635—80, statsman, från 1658 i Karl X Gustavs tjänst, lantmarskalk 1668. G. blev Karl XI:s förnämste rådgivare. Inrikespolitiskt arbetade G. på att bryta högadelns makt, att genomdriva en ny och vidsträcktare reduktion samt att stärka kungamakten och krigsväsendet, vilket allt genomfördes under Karl XI :s styrelse. Utrikespolitiskt sökte G. motverka det franska inflytandet och eftersträvade förbund med Danmark. Gyllingar (Orioli'dae), en tättingfamilj med arter i Asien och Afrika. I Sverige finns sommargyl-1 i n g (Ori'olus ori'olus). Hannen är höggul, honan blekt olivgrön. Gymkha'na, numera en sorts skämttävlingar till häst. Förekom ursprungligen vid de eng. garnisonerna i Indien. Gymna'sium. — 1. Under forntiden en offentlig övningsskola i kroppskultur, där undervisning i alla slags idrotter erhölls. Sedermera gavs i G. även föreläsningar av filosofer och vältalare. Aten hade tre ryktbara G. — 2. Högre skolor, avsedda som förberedelse till universitetsstudier. G. fanns i slutet av medeltiden i Italien. I Sverige bildades det första G. i Västerås 1620. Gymnasti'k, systematiskt utförda kroppsrörelser, avsedda att träna kroppens muskler. Redan sedan forntiden har väl kroppsrörelser, särskilt i form av tävlingar och lekar, alltid förekommit. En mera målmedvetet ordnad G. uppstod först under slutet av 1700-t. och början av 1800-t. Bland föregångsmännen må nämnas Guts-Muths, som utgav den första handboken i gymnastik 1793. Påverkad av denne grundläde svensken P. H. Ling sitt berömda gymnastiska system, vilket vunnit utbredning långt utanför Sverige. I andra länder har utvecklats andra system med mer el. mindre avvikande rörelser. Den svenska G. avser att allsidigt träna kroppens muskler genom en följd av enkla rörelser. Gentemot sporten och mera oorganiserade kroppsrörelser besitter G. fördelen att utveckla en god hållning. Felställningar beroende på alltför kraftig träning av speciella muskelgrupper undviks. Däremot besitter G. den olägenheten att rörelserna i och för sig ej tjänar förnuftiga ändamål, varav följer att G. till en viss grad blir långtråkig och särskilt för ungdom verkar meningslös, en olägenhet, som naturligtvis dock ej hindrar att G. särskilt för skolungdom har en viss betydelse. 482 Gymnastikdirektör. Legitimation som G. erhålls hos Medicinalstyrelsen efter genomgången stadgad kurs å Gymnastiska centralinstitutet. Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm, förkortat GCI, utbildar manliga och kvinnliga gymnastiklärare. G. grundades 1813 av P. H. Ling. In-trädesfordringar är student- el. realexamen el. avgångsbetyg från kommunal el. enskild flickskola med normalskolekompetens samt läkarintyg om god kroppskonstitution. Undervisningen vid G. är kostnadsfri och äger rum på två linjer, gymnastiklärar-och sjukgymnastlinjen. Utbildningstiden är två läsår. Avlagd gymnastiklärarexamen medför titeln gymnastikdirektör, sjukgymnastexamen legitimation som sjukgymnast. En nybyggnad för G. vid Stadion i Stockholm invigdes 1945. Gymnosperimae, den ena av fanerogamernas huvudavdelningar, utmärks av att fruktbladen ej är sammanvuxna utan fröna sitter ”nakna”. Jfr Angio-spermae. Gynandri', beteckning för manliga karaktärsdrag hos en kvinna. Gynandromorfi', en hos djur sällsynt uppträdande egendomlighet bestående i att en större el. mindre del av kroppen är av annat kön än den övriga delen. Särskilt hos insekter har man kunnat konstatera sådana fenomen, då exempelvis de hanliga partierna har mörkare färg än de honliga. Färgen ärvs i dessa fall könsbundet så att t.ex. hannar kan vara mörk-färgade. Gynekologi', läran om sjukdomarna i de kvinnliga underlivsorganen. Gynodioesi', se följande. Gynomonoesi [-nösi'] kallas det förhållandet, att såväl honblommor som tvåkönade blommor finns hos samma växt. Finns de på skilda växter kallar man förhållandet gynodioesi. Günther, Christian, f. 1886, diplomat, envoyé i Oslo 1937—39, utrikesminister 1939—45. Sändebud i Rom 1946—50. G. har också skrivit D j ä-vulens bländverk. Gyp [sjipp], se Martel de Janville. Gyrokompass, se Gyroskop. Gy'rolots, en styranordning som bygger på gyro-skopet. Den kurs fartyget en gång fått bibehålls automatiskt. Gyrosko'p, en apparat, konstruerad efter sådana principer, att den vanliga snurran kan sägas vara ett G.; används för att stabilisera fartyg, flygmaskiner m.m. En roterande kropp gör nämligen kraftigt motstånd mot varje strävan att ändra riktningen av dess axel. Med användandet av G. har man konstruerat kompasser, vilka ej är utsatta för de störningar, som påverkar magnetnålar. Gyrostabilisator, se Gyroskop. Gyttja, sedimentär, grågrön-brun, smetig jordart, bestående av diatomacéskal, exkrement och skaldelar av vattendjur m.m. G. bildas på botten av sjöar och instängda havsvikar med klart vatten och förekommer även i botten av torvmossar, som bildats genom att sjöar växt igen. Gyttjebad, bad vid vilka antingen hela kroppen nedsänks i gyttja el. hela kroppen masseras med gyttja (egentligen gyttjemassagebad).. G. är hudre-tande och används vid reumatiska åkommor, gikt m.m. Gyttorp, fabrik för sprängämnen vid Örebro. Gång, geol.t sprickfyllnad i berggrunden; fyllningen kan utgöras av mineral, som avsatts från cirkulerande vatten, ”mineralgångar”, el. bestå av stelnad lava, ”eruptivgångar” (ex. av diabas, basalt, porfyr), el. av sammankittade bergartsfragment, ”breccia-gångar”. Gångart, vid gruvor bruklig benämning för mineral el. bergarter, som åtföljer el. omger malmerna. Gånge-Rolf, den förste hertigen av Normandie