481 G. förde sedan ett kringirrande liv och dog i Schweiz. — 5. G. V, 1858—1950, son till Oscar II, tillträdde regeringen 1907, gift med Victoria av Baden 1881—1930. — 6. G. VI Adolf, f. 1882, äldste son till G. V, tillträdde regeringen 1950, var 1905—20 gift med prinsessan Margareta av Storbritannien (barn: Gustav Adolf, 1906—47, Sigvard, f. 1907, Ingrid, f. 1910, Bertil, f. 1912 och Carl Johan, f. 1916) och är sedan 1923 gift med lady Louise Mountbatten. Gustav, svenska prinsar. — 1. G., 1568—1607, son till Erik XIV, var efter faderns död utsatt för Johan III:s misstankar och förde ett äventyrligt liv i Tyskland och Ryssland, där han dog. — 2. G., prins av Vasa, 1799—1877, äldste son av Gustav IV Adolf, hade efter faderns avsättning anhängare bland gustavianerna men lyckades ej bli vald till tronföljare efter fadern. G. förbigicks också vid regentombytena 1844 och 1859. G. gick i österrikisk tjänst och blev fältmarskalklöjtnant 1836. — 3. G., 1827—52, hertig av Uppland, Oscar I:s son, ägnade sig åt tonsättning och är särskilt känd för manskvartetterna ”Glad såsom fågeln” och ”Sjung-om studentens”. — 4. G. Adolf, 1906—47, äldste son till Gustav VI Adolf, från 1932 förmäld med Sibylla av Sachsen-Coburg och Gotha, f. 1908. Bam: Margaretha, f. 1934, Birgitta, f. 1937, Desirée, f. 1938, Christina, f. 1943, och Carl Gustaf, f. 1946. Gustav Adolf, svenska konungar och prinsar. Se Gustav. Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning grundades 1932 och avser att främja undersökningar av folklig kultur. Gustav-Adolfsföreningen bildades 1832 och har till uppgift att stödja protestantiska församlingar i katolska länder. Avdelningar finns i Tyskland, Österrike, Schweiz, Holland, Italien och Sverige. Centralstyrelsen är förlagd till Leipzig. Gustavianer, beteckning på Gustav III:s politiska anhängare, vilket parti sedermera även stödde Gustav IV Adolf. G. betecknar även den krets av litterära och kulturella personligheter, som på Gustav III:s tid var upplysningsidéernas målsmän. Gustavianska arvegodsen, Gustav I:s efterlämnade enskilda egendom (över 5 000 hemman). Av Gustav II Adolf, som ensam ärvt G., utdelades en stor del som donationer bl.a. till Uppsala universitet. Gustaviansk stil, en avart av Ludvig XVI:s stil, som utvecklades i Sverige på Gustav III:s tid. Möbler och konstslöjd av denna stil utmärks av raka linjer och en viss anslutning till rokokon. Inom möbelkonsten är Georg Haupt det förnämsta namnet. Från den franska motsvarigheten avviker G. genom mera sparsam dekorering. Jfr bilden vid Möbelkonst. Gustavsbergs porslinsfabrik i Gustavsberg vid Baggensfjärden i närheten av Stockholm tillverkar porslin och annan keramik. G. inköptes 1937 av Kooperativa förbundet. Gustavs skål är Sveriges äldsta kungssång och trycktes första gången 1772. Blev senare en folkdans. Gustav Vasa församling är belägen i Vasastaden på Norrmalm i Stockholm. Gusum, mässingsbruk vid Gusumån, en biflod till Söderköpingsån i Östergötland, grundat på 1600-talet. Gu'tar, Gotlands urinvånare, en nordgermansk folkstam. Gutenberg [go'-], Johann, omkr. 1397—1468, boktryckarkonstens uppfinnare, se Boktryckarkonsten. Gute'ra, finna behag i, tycka om, njuta av. GuttapeFka, kautschukliknande ämnen, som erhålls av den intorkade mjölksaften av vissa träslag från Ostindien och Sundaöarna. G. är ett föga elas Gyl tiskt men i svag värme mjukt och formbart ämne. Det används bl.a. som elektriskt isolationsämne. Guttura'Iton, mus., halston, strupton, felaktig tonbildning med grumlig klang hos rösten. Gutzkow [go'ts-], K. F., 1811—78, tysk författare och publicist, en av de ledande krafterna i den radikala kretsen ”det unga Tyskland”. Som skönlitterär författare är G. mest känd genom frihets-dramat Uriel Acosta, som skildrar en judisk kättares strider. Guvernanf, lärarinna i en familj. Guvernement', styrelse, förvaltningsområde, län. Guvernör, i flera länder titel på en hög administrativ ämbetsman. Det område, där G. är högste styresmannen, benämns guvernement. Guyana, se Guayana. Guyenne, se Guienne. Guy Fawkes, se Fawkes. Guys [gui'(s)j, C., 1805—92, fransk tecknare av holländskt ursprung. G. utförde en mängd teckningar och akvareller med träffande situationsbilder ur parislivet under andra kejsardömet. Gwalior [goa'-], f.d. furstestat i mell. Indien. G. ingår i staten Madhya Bharat. 65 000 km2. 4 milj, inv. 1951. Gwyn [go-in'], Eleanor (Nell), 1650—87, engelsk skådespelerska, älskarinna åt Karl II. Gy'ges, konung i Lydien (omkr. 685—657 f.Kr.) grundade mermnadernas dynasti genom att mörda konung Kandaules och äkta hans änka. Kämpade med assyriskt bistånd mot cimmerierna*. Han var den förste härskare som kallades ”tyrann”*. Under G. sägs det präglade myntet ha uppfunnits. Gyldendal Norsk Forlag, bokförlag i Oslo, som ursprungligen var en filial till Gyldendalske Boghandel i Danmark men blev självständigt 1925. Gyldendalske Boghandel är Danmarks största bokförlag och grundades 1772. Gyldenlöve, namn buret av oäkta barn till de danska konungarna Kristian IV, Fredrik III, Kristian V och Fredrik IV. Bland dem märks Ulrik Fre-derik G., 1638—1704, son till Fredrik III, fältherre, ståthållare i Norge från 1664. G. ledde kriget mot Sverige 1675—79 och inföll i Bohuslän (”Gylden-lövefejden”). Gylfe, sagokonung i Sverige, om vilken det berättas i Gylfaginning, en del av den yngre Eddan. Gyllen. — 1. Se Barbarea. — 2. Försvenskning av Gulden. Gyllenborg, svensk greveätt, utslocknad 1863. — 1. Karl G., 1679—1746, politiker och författare, 1715 minister i England, riksråd 1723. G. var en varm anhängare av det holsteinska partiet och var senare en av hattpartiets grundare. 1739 blev G. kanslipresident. Som författare är G. mest känd för lustspelet Svenska sprätthöken, vilket förebådar en allsidigare karaktärsteckning i svenska dramer. — 2. Gustav Fredrik G., 1731—1808, den förres brorson, skald, ämbetsman, kansliråd 1774. G. tillhörde fru Nordenflychts vittra vänner. G:s diktning är mest påverkad av fransk litteratur, särskilt Voltaire. Bland G:s arbeten märks lärodikterna Världsföraktaren, Människans nöjen, Människans elände samt hjältedikten Tåget över Bält. Gyllenduk, gammalt namn för med guldtråd vävda el. broderade arbeten. Gyllene horden, en mongolisk stam, som medföljde Djingis Khan på hans europeiska tåg. G. grundade under B atu (d. 1256) ett kanat, vilket lydde under kanen i Kina och benämndes Kiptjak el. G. Ryssland erövrades, men på 1400-t. gick hordens makt tillbaka. Mot slutet av medeltiden erövrades G:s områden i Europa av ryska furstar. Gyllene hornet, en vik av Bosporen, omkring vilken Konstantinopel är beläget. 16