Gäl groddjur, som hela livet har gälar. Kroppen är långsträckt, stjärten är försedd med fenkanter och extremiteterna är svagt utvecklade. Till G. hör bl.a. o 1 m e n (Pro'teus angui'neus), som lever i underjordiska vatten (grottor, gruvor) i s. Europa och har ögonen täckta av hud. Den livnär sig av kräftdjur o.d. och är till färgen gul el. vit med mörkare fläckar. Gäll, prästgäll, fordom beteckning på pastorat. Gällivare-Dundret, lappländskt berg, 823 m ö.h., sv. om Gällivare. Mycket besökt av turister. Midnattssolen synlig över en månad. Gällivare kyrkostad, municipalsamhälle i Gällivare kommun, n. Lappland. 4 523 inv. 1955. Gällivare malmberg är Sveriges näst största järnmalmsfält i n. Lappland. Vid G. har brytning försiggått sedan 1700-t:s början. Sedan 1907 tillhör G. Luossavaara—Kiirunavaara AB. Gälrävständer, utskott från gälbågarna, vilka hos fiskar hindrar födan att komma in i gälhålan. Gämla, se Gemla. Gänga, spiralformig urtagning ur ett cylinderfor-migt föremål. Sitter G. på föremålets utsida, uppkommer en skruv, sitter G. på insidan, erhålls en mutter. Olika slag av skruvar och muttrar skils från varandra genom G:s form och genom G:s stigning, dvs det avstånd längs cylinder axeln, som en punkt förflyttar sig, då den rör sig ett varv runt cylindern. Gängback, ett verktyg, med vilket man skär ut gängor. Gärde. — 1. A. B. G., f. 1877, ingenjör, som efter verksamhet vid Väg- och vattenbyggnadskåren var landshövding i Norrbottens län 1928—37, landshövding i Västmanlands län 1937—43. — 2. Natanael G., f. 1880, politiker och jurist, justitieråd 1929. G. var konsultativt statsråd 1926—28 och justitieminister 1930—32. Medlem av första kammaren 1938 —45. Gärdeman, ett slags uppbördsman i äldre tider. Gärdsmyg (Troglody'tes parivulus), en liten tätting, tecknad i ljusbrunt med mörkare tvärband. G. har korta vingar och uppåtriktad stjärt. Den lever av insekter och finns i Sverige upp till Jämtland och Västerbotten. Se bild sid. 420. Gärs el. snorgärs (Acerkna cer'nua), en art ab-borrfiskar, som har en ryggfena, framtill taggstrå-lig, samt taggar vid gällocken. Den är till färgen gråbrun med ljusare sidor och vit buk. G. finns i insjöar samt efter vår östkust. Köttet är ätbart. Gästgiveri. Vid G. skulle förr tillhandahållas för-plägnad och visst antal rum för resande. Var G. förenat med skjutsstation skulle per dygn på beställning efter viss tid lämnas visst antal skjutsar. På G. skulle föras dagbok, där resande bl.a. kunde införa klagomål. Rättighet till G. och skjutsstation utbjöds på entreprenadauktion. G. avskaffades 1933. Gästrikland. Norrlands sydligaste landskap. 4 170 km2, därav 420 km2 vatten. 134 864 inv. 1955. Kusten utmed Bottniska viken har endast en obetydlig skärgård. Den största viken är Gävlebukten. I denna utfaller landskapets största vattendrag, Gavleån, vilken utgör avlopp för den mitt i G. belägna Storsjön. I s. bildar Dalälven gräns mot Uppland. G. är till största delen ett lågland. Nv. delen bildar dock en höglänt skogs- och bergstrakt. Trakten omkring Storsjön och österut till kusten upptas av jotnisk sandsten och diabas. Limön i Gävlebukten är av silurisk kalksten, för övrigt är urbergets bergarter rådande. De lägre delarna av landskapet med undantag för vissa områden i norr är bördiga och väl odlade. Administrativt tillhör G. Gävleborgs län. Städer: Gävle och Sandviken. Gävle, stad vid Gavleåns utlopp i Bottniska viken, ö. Gästrikland. 50 707 inv. 1956. Norrlands största och äldsta stad. Residensstad för Gävleborgs län. Livlig industri (mekaniska verkstäder och varv, pap- 484 persmassefabrik, sågverk och hyvlerier, tobaksfa-brik, textilfabriker m.m.). Livlig sjöfart på Sverige och utlandet. Rymlig hamn. Gävleborgs län omfattar landskapen Gästrikland, Hälsingland med undantag av Ytterhogdals socken samt Orsa finnmark av Dalarna. 19 708 km2, därav 1 523 km2 vatten, 290 676 inv. 1955. 6 % av länets yta upptas av odlad mark, omkring 75 % av skogsmark. Den odlade arealen har sin största utbredning på Gästriklands slättbygder samt kring nedre delen av Ljusnans och Dellåns dalgångar. Jordbruket är mycket välskött, mest odlas havre och korn. Linodlingen är mera betydande än i något annat län. Strömmingsfisket är en viktig binäring. Tillgången på vattenkraft är riklig. Industrin, främst trävaru-och pappersmasseindustri men även metallindustri, är av stor vikt. Residensstad Gävle. Övriga städer är Söderhamn, Hudiksvall, Sandviken och Bollnäs. Gävträl [jä-], namn på den, som i forna tider frivilligt på grund av fattigdom blev en annans träl. Göbbels, Joseph Paul, 1897—1945, tysk politiker, som 1922 anslöt sig till nationalsocialismen och en tid tillhörde den radikala riktningen. Han var sekreterare åt Strasser men bröt med denne 1926. 1927— 33 utgav han Der Angriff. 1933—45 var han riksminister för folkupplysning och propaganda. 30 juni 1934 följde han Hitler på dödsexpeditionen till München. G. var för övrigt känd som en effektiv talare, framför allt propagandatalare. Han begick självmord vid sammanbrottet 1945. Gödselmedel delas i naturliga G. och konst-G., till vilka senare hör vissa fosfat samt kalium- och kvävehaltiga salter. Göingebygden, ett skogigt och kuperat område i n. Skåne. Göjemånad, fornnordiskt namn på februari. Gök (Cu'culus canoTus) är till färgen på översidan blågrå, på undersidan framtill askgrå, baktill vit med svartgrå tvärband. Den har spetsiga vingar och lång stjärt samt svagt böjd näbb. Den finns över hela landet och lever av insekter. Hannen frambringar på våren sitt egendomliga parningsrop. Honan lägger sina ägg i småfågelbon (sädesärlor, sångare). G. är flyttfåglar. Se bild sid. 421. Göksholm, gods i Stora Mellösa socken i Örebro län. G. kom på 1300-t. i släkten Natt och Dags ägo. Nära G. mördades Engelbrekt 1436. Gökstenen, berömd runsten i Härads socken, Södermanlands län. Ristningarna hänsyftar på Si-gurdssagan. Göktyta (Jynx torquilFa), en hackspettfågel, ca 2 dm lång, tecknad i grått, svart och vitt. G. finns i s. och mell. Sverige och lever av insektslarver, myror etc. Gökärt (O'rubus tubero'sus), en ärtväxt med ving-kantad stjälk och violetta blommor. Vanlig på ängsmark. Gönfbös, G., 1886—1936, ungersk politiker, regeringschef från 1932. G. tillhörde ett bondekonser-vativt parti och gick även in för antisemitism. Gömfröiga växter, se Angiospermae. Göran, Sankt, se Georg den helige. Göran Persson, omkring 1530—68, Erik XIV:s allsmäktige rådgivare, var slug och äregirig samt visade stor duglighet i administrativa frågor. Som Erik XIV:s sekreterare och allmän åklagare inom konungens nämnd förstod han att skaffa sig stort inflytande över konungen. G. eggade Erik tül förföljelse mot adeln och särskilt mot Stureätten, vilket troligen bidrog till Sturemorden. Medan hertigarna belägrade Stockholm, greps den allmänt hatade G., fick undergå tortyr och avrättades därefter. Göransson. — 1. G. F. G., 1819—1900, industrimän och uppfinnare, skapare av Sandvikens järnverk. Jfr Bessemerprocessen. — 2. Äke G., 1902— 42, målare, färgromantiker med mycket ojämn men