485 personlig produktion. — 3. Lars G., f. 1919, författare till några av 40- och 50-talets mest intressanta novellsamlingar. Göransson-Ljungman, Kerstin, f. 1901, arkitekt och författarinna, som bl.a. skrivit detektivromaner. Görgei [gö'-], A., 1818—1916, ungersk general, högste befälhavare för ungrarnas här, under upproret 1848—49. G. blev diktator 1849. Sedan kejsar Frans Josef inkallat ryska hjälptrupper, tvangs han att kapitulera s.å. Gö'ring, Hermann, 1893—1946, tysk politiker, som deltog i l:a världskriget och utmärkte sig som stridsflygare. 1920—21 var han anställd som flygare i svensk lufttrafik. Han anslöt sig sedermera till Hitler och sårades vid dennes kupp i München 1923, varefter han flydde till utlandet. 1927 återvände han till Tyskland och blev 1932 riksdagspresi-dent. 1933 blev han riksminister utan portfölj och samma år preussisk ministerpresident. Från 1934 var han Tysklands riksjägmästare. Vid den s.k. upprensningen den 30 juni 1934 spelade G. en viktig roll. 1935 blev G. chef för flygvapnet med generals titel och 1936 ledare för den industriella 4-årsplanen. Vid 2:a världskrigets utbrott utnämndes G. till Hitlers närmaste efterträdare. G. fick sedermera titeln riksmarskalk. 1935 gifte G. sig med skådespelerskan Emmy Sonneman. Som G:s tidningsorgan betraktades Essener National-Zeitung. Jämförd med en del andra nationalsocialister ansågs G. förhållandevis moderat. Under krigets slutskede förlorade han Hitlers förtroende och spelade därför obetydlig roll. Han blev sedan ställd inför rätta i Nürnberg och dömd till döden men begick självmord innan domen hann verkställas. Görlin, Helga, f. 1900, operasångerska, sedan 1927 anställd vid Kungl. teatern. Hovsångerska 1941. Görlitz, stad i delstaten Sachsen, s. Östtyskland. 93 000 inv. Yllefabriker. Tillverkning av maskiner och järnvägsvagnar. Viktig järnvägsknut. Görr'es, J. von, 1776—1848, tysk vetenskapsman och publicist, professor i historia i München 1827, var en ivrig förespråkare för katolicismen (D i e christliche Mystik). Görtz [görts], G. H. v., 1668—1719, tysk politiker, var först i tjänst hos hertigen av Holstein-Gottorp, där han förgäves arbetade för hertigdömets oberoende av såväl Sverige som Norge under stora nordiska kriget. Sedan Holstein-Gottorp annekterats av Danmark, slöt sig G. till Karl XII, som tog honom i sin tjänst och lät honom inleda underhandlingar om separatfred med Ryssland och därpå med England. G. kunde emellertid ingenting uträtta, då konungen absolut motsatte sig landavträdelser. Karl XII gav G. fria händer att skaffa pengar till krigen, och detta skedde på ett genialt men hänsynslöst sätt med tvångslån, nödmynt etc. Efter konungens död gjordes G. ansvarig för landets olyckor och häktades. Efter en hastig och lagstridig process avrättades han. Gös. — 1. Zool. (Lucioper'ca san'dra), en art abborrfiskar, till färgen silvergrå med bruna tvärband och mörk rygg. G. är en värdefull matfisk och når en storlek av 40—60 cm. G. finns utefter Sveriges östkust och i våra östligaste insjöar. — 2. Mindre flagga liknande örlogsflaggan, som då fartyg ligger till ankars, förs på stång förut. Gösch'en, tyskt bokförlag, bildat i Leipzig 1785 av Georg J. G., 1752—1828, mest bekant för sin populärvetenskapliga serie ”Sammlung Göschen”. G. uppgick 1919 i firman Walter de Gruyter et Co. Göt [jöt], block av smidbart järn framställt genom tappning av järnet från ugnen vid göt järnsprocessen i en kokill, en tunnformig behållare. Götafors, industrisamhälle vid Lagan. Sulfatfabrik. Göt Göta hovrätt, se Hovrätt. Göta kanal utgör tillsammans med Trollhätte kanal förbindelseled mellan Östersjön och Kattegatt. G. består av två delar, östgötalinjen, vilken går från viken Slätbaken av Östersjön genom sjön Roxen längs Motala ström till Vättern, och Västgötalinjen, som går från Vättern genom sjön Viken till Vänern. Hela kanalen är 190 km lång; den har 53 slussar. Västgötalinjen öppnades för trafik 1822, östgötalinjen först 1832. Götaland, den sydligaste av Sveriges huvuddelar, omfattar landskapen Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Dalsland, Västergötland, Östergötland, Småland, Öland och Gotland. I n. utgör Tiveden och Kolmården gräns mot Svealand. G:s urbefolkning kallas götar. Vid tiden för folkvandringen underkuvade götarna troligen en del andra stammar och grundade Götarike. Från götarna hade troligen goterna sitt ursprung. På 500-t. kom götarna i beroende av svearna. Göta lejon, gammal befästning på en höjd vid Göta älv, nära Göteborg. På denna plats låg förut Gullbergs* fäste. G. hölls i försvarsskick till 1822, då det blev förrådshus. Götar, se Götaland. Götarp, liten brunns- och badort i v. Småland vid Götarpssjön. Götaverken, Sveriges största skeppsvarv, beläget på Hisingen, Göteborg. Ägs av AB Götaverken, Göteborg. Aktiekapital 33 milj, kr 1956. Göta älv, Vänerns avlopp, bildar en mil s. om utloppet ur denna sjö de storslagna vattenfallen vid Trollhättan och utfaller i Kattegatt med två myn-ningsarmar, vilka omsluter ön Hisingen. Den viktigaste bifloden är Säveån, vilken utgör avlopp för sjön Mjörn. G. är till största delen segelbar; Trollhättefallen kringgås genom slussar. Göteborg, fordom Lödöse, stad vid Göta älvs utlopp i Kattegatt. 380 090 inv. 1956, Sveriges näst största stad. Residensstad för Göteborgs och Bohus län, biskopssäte för Göteborgs stift. Göteborgs universitet med tillhörande institutioner och samlingar, Chalmers tekniska högskola. Museer och bibliotek. Mycket livlig industri. Ett av sätena för den mekaniska verkstadsindustrin (Lindholmens verkstads AB [frakt- och personångare, krigsfartyg, [-ångmaskiner];-] {+ångmaski- ner];+} Götaverken [ångfartyg, pansarfartyg, järnvägsvagnar, lyftkranar, pannor och radiatorer för [-centralvärme];-] {+cen- tralvärme];+} SKF). Stor livsmedelsindustri (kvarnar, konservfabrik, margarinfabrik, bryggerier). Textilindustri (Gamlestadens bomullsfabriker, Jonsereds fabriks AB, linne-, bomulls-, hamp- och jutefabrik). G. är i fråga om utrikeshandeln Sveriges främsta handelsstad. Landets största handelsflotta. Livlig sjöfart, utgångspunkt för många transoceana linjer. G. erhöll stadsprivilegier av Gustav II Adolf 1619, då invånarna i staden Lödöse överflyttade hit. Göteborgs Bank, AB, grundades 1848 och har ett aktiekapital av 54,7 milj, kr 1956. Göteborgs handelshögskola, se Handelshögskolor. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, GHT, (Handelstidningen), liberal tidning, grundad i Göteborg 1832, daglig aftontidning från 1845, daglig morgontidning sedan 1948. Huvudredaktör 1917— 45 Torgny Segerstedt, därefter Knut Petersson. G. har spelat en viktig roll när det gällt att försvara tryckfriheten och motarbeta ”femte kolonnen”. Göteborgs högskola grundades genom enskilda donationer och öppnades år 1891. G. erhöll examensrätt 1893 och disputationsrätt år 1903. Vid G. studerades flertalet av de ämnen, som ingår i universitetens humanistiska sektioner samt oceanografi och marin botanik. G. leddes av en styrelse, där ordföranden utsågs av Kungl. Maj:t och flertalet övriga ledamöter av Göteborgs stadsfullmäktige. 1954 uppgick G. i Göteborgs universitet, som då öppnades.