Hal ning, nedsätts i en lösning av gult blodlutsalt, utfälls i lerväggen ett skikt ferrocyankoppar. Lercy-lindern förhåller sig härefter som en H. Ett på detta sätt preparerat kärl används för bestämningar av det osmotiska trycket hos lösningar. Halvgetter saknar hakskägg och har mera sammantryckta horn än vanliga getter. 3 arter finns i Himalaya, Främre Indien och Arabien. Halvgräs (Cypera'ceae), en familj gräsliknande växter, som har märgfyllda strån. Till H. hör bl.a. starr och papyrus. Halvknop, enkel knop el. överhandsknop, kallas knut, som görs på ett tåg för att hindra ändans utlöpande. Man skiljer mellan tre slag: enkel, dubbel och ”i åtta”. Halvmesy'r, otillräcklig åtgärd. Halvmetaller, numera ej använd kemisk term, betecknande ämnen, som till sina egenskaper ansågs inta en mellanställning mellan metaller och icke metaller, t.ex. arsenik, zink. Halvmåne, turkisk nationell och religiös symbol. Den turkiska flaggan har vit H. och stjärna på röd botten. Den egyptiska har vit H. och tre stjärnor på grön botten. HaFvorsen. — 1. J. H., 1864—1935, norsk musiker, som bl.a. komponerade det ofta spelade orkesterstycket Bojarernas intåg. — 2. O. B. H., 1872—1923, norsk konservativ politiker, statsminister 1920—21 och mars—maj 1923. Halvparasiter kallas gröna växter, som helt eller delvis parasiterar. Halvsiden, vävnad med antingen varp el. inslag av silke. Halvslag. Enkelt H. ”om egen part” el. om ett föremål, ett sätt att fastgöra en tågända. — Två H. el. d u b b e 11 H. är en ofta använd ”på-stickning”, dvs fastgörande av lättare föremål vid en ända, medelst vilken det skall upphissas. Två H. om egen part används särskilt för att fastgöra en sladd i en öglebult e.d. Halvstop, äldre rymdmått, utgörande en fjärdedels kanna el. ungefär 0,65 1. Halvton, se Tonskala. Halvvingar, skinnbaggar*. Halvylle, vävnad med inslag av ullgarn och varp av bomullsgarn. Halvädelsten, se Ädelsten. Halvöppen barnavård, öppen kallas barnavård som utövas i enskilda hem. Med sluten barnavård avses vård i anstalter, där barnet vistas oavbrutet under någon tid. H. avser institutioner, i vilka barn vistas under en del av dygnet. H. har mer än hundraåriga anor och bedrivs i många former och under många namn (bamkrubbor, kindergarten, lekstugor etc.). Sedan 1943 står H. under Socialstyrelsens tillsyn och åtnjuter statsbidrag. Till institutioner för H. hör nu 1) daghem för heldagsvistelse för barn under 7 år, 2) lekskolor (förskolor, barnträdgårdar) för barn mellan 3 och 7 år, som får vistas där några timmar dagligen, samt 3) efter-middagshem som tar emot skolbarn efter skolans slut för dagen. En särskild sorts daghem är jord-bruksdaghemmen, som upprättas på somrarna, främst i Skåne och Norrland, för att frigöra kvinnlig arbetskraft till jordbruket. 1955 fanns ca 900 institutioner för H. med 38 000 platser, därav drygt 25 000 på lekskolor. Härtill kom ett 100-tal jord-bruksdaghem. För att tillgodose personalbehovet inom H. stöder staten utbildningen vid landets för-skoleseminarier. 1956 fanns sju sådana skolor, varav ett dubbelseminarium (i Göteborg). Se även Barnkoloni, Barnhem. Ham, enligt Gamla testamentet en av Noaks söner, som skulle vara stamfader till en del afrikanska folk (berber, egypter m.fl.). Jfr Hamiter. 492 Hama'da, beteckning för ökentrakter, upptagna huvudsakligen av kala berg och steniga marker. Hamada'n (forntidens Ekbatana), stad i nv. Iran mellan Teheran och Bagdad. 122 000 inv. 1951. Metall-, läder- och mattindustri. Ha'mar, stad vid Mjösen, sö. Norge. 11 600 inv. 1952. Residensstad för Hedmark fylke och biskopssäte för Hamars stift. Ham'bo, folkdans, uppkommen ur en polska från Hanebo kommun i Hälsingland. Ham'born, se Duisburg-Hamborn. Hambro, judisk släkt med grenar i England, Danmark och Norge. Den engelska grenen har grundat Hambros bank. Till den norska grenen hör Carl H., f. 1885, norsk konservativ politiker och journalist, redaktör för Morgenbladet 1913—20, stortingspresident 1926. Vid den tyska ockupationen 1940 flydde H. till England. 1941 utgav han en skildring av ockupationen: Detta såg jag hända i Norge. Boken beslagtogs i Sverige. H. återvände till Norge vid fredsslutet 1945. Delegat i FN 1946. Ham'burg, Tysklands näst största stad, belägen på högra stranden av nedre Elbe, tillika med närmaste område utgörande delstaten H., 746 km2. 1,7 milj. inv. 1954. Staden H. var före 2:a världskriget näst London och New York den viktigaste av de stora världshandelsstäderna och sålunda det europeiska fastlandets främsta handelsstad. Hamburg-Amerika-linjen (”Hapag”) var då världens största rederiföretag och uppehöll fram till 2:a världskriget en omfattande trafik. Viktigaste importvaror var kaffe, spannmål, ull, bomull, hudar, malm. Näst Bremen var H. Tysklands viktigaste hamn för persontrafiken på Amerika. I samband med handeln hade H. utvecklat en livlig industri, som huvudsakligen gick ut på bearbetning av importvaror. Berömt sjöfartsinstitut (H:er Seewarte) och kolonialinstitut, 1919 omlagt till universitet. Under 2:a världskriget utsattes H. för intensiv bombning av de allierade och blev till största delen lagt i ruiner. De förstörda delarna har sedermera återuppbyggts. — H., vars historia går tillbaka till 800-t., då Ansgar var H:s biskop och vars första storhetstid inföll under Hansan, var före världskrigen en alltigenom modern stad, som fått sin prägel av det myllrande livet i de storartat utbyggda hamnanläggningarna. Hamburg-Amerikalinjen, se Hamburg. Hamburgsund, fiskeläge mellan Bovallstrand och Fjällbacka i Bohuslän. Stenhuggeri. Hanfeln, stad i delstaten Niedersachsen, n. Västtyskland, vid Weser. 38 000 inv. H. har en mycket ålderdomlig prägel. Före 2:a världskriget viktig järnvägsknut och betydande industri, textil-, pappers-, socker-, läder- och kvarnindustri. — Enligt en gammal sägen fanns i H. en råttfångare, som mot belöning erbjöd sig att driva alla H:s råttor ned i floden Weser genom att spela på sin pipa. Detta skedde även, men då betalningen uteblev, hämnades spelmannen genom att med sitt spel locka in H:s barn i ett närbeläget berg. HamiFcar, kallad Barcas el. Barak (blixten), d. 229 f.Kr., kartagisk härförare, Hannibals fader, deltog med framgång i det första puniska kriget (264—241 f.Kr.) och erövrade åt Kartago stora områden i Spanien. Hamilton [hæm'iltön]. — 1. Skotsk stad, sö. om Glasgow, 41 000 inv. 1954. — 2. Stad i provinsen Ontario, Kanada, 217 000 inv. 1953. Industristad. — 3. Stad i Ohio, USA, 57 951 inv. 1950. Metallindustri. Hamilton. — 1. Henning H., 1814—86, greve, politiker, statsråd 1858—60, minister i Köpenhamn 1861—64. H. hade en mycket framskjuten ställning och det väckte stort uppseende, då han 1881 läm-