Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hallstämpling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49i
Hallstämpling, se Hallrätt.
Hallucinationer, sinnesvillor, föreställningar, vilka
äger så åskådlig intensitet, att de förläggs till
yttervärlden och uppfattas som orsakade av direkta
sinnesintryck. Endast deras orimlighet, deras
bristande överensstämmelse med samtidiga intryck,
visar, att de är villor. H. är särskilt vanliga vid
sinnessjukdomar men kan även uppträda hos
hysteriska personer samt vid feber, uttröttnings- och
förgiftningstillstånd (alkoholdelirier).
HalFwachseffekt'. Med H., som upptäcktes av
Hertz och uppkallats efter den tyske fysikern
Hall-wachs, 1859—1922, vilken först noggrant
undersökte densamma, förstås det fenomenet, att
metallytor, som träffas av ljusstrålar, framför allt violetta
el. ultravioletta, börjar utsända elektroner.
HalFwylska palatset i Stockholm, uppfört efter
ritningar av I. G. Clason 1893—98, skänktes jämte
samlingar och lösegendom 1920 till svenska staten
av greve v. Hallwyl (d. 1921) gift med Wilhelmina
Kempe (d. 1930). H. öppnades som museum 1938.
Till palatset hör bl.a. ett galleri av holländska
målningar samt kinesiska konstsamlingar.
Hal'ma, ett spel med brickor på ett rutat bräde.
Halmahe'ra, den största ön bland Moluckerna,
Indonesien. 120 000 inv.
Halmstad, stad vid Nissans utlopp i Kattegatt, s.
Halland. 37 335 inv. 1956. Residensstad för
Hallands län. Mekaniska verkstäder, klädesfabrik,
filtfabriker, skofabriker. Livlig sjötrafik. Staden
omnämndes redan på 1200-t. Gammalt slott, fordom
starkt befäst.
Halmstadsgruppen, en sammanslutning 1929 av
6 surrealistiska målare, Sven Jonsson, Waldemar
Lorentzon, Stellan Mörner, Axel och Erik Olsson
samt Esaias Thorén.
Ha'Iofenomen, ljusringar (gårdar) av olika färg,
som ibland uppträder kring sol el. måne och som
beror på ljusets brytning och reflexion i nålformiga
iskristaller, vilka svävar i de högre luftlagren.
Halofy'ter, saltväxter, kallas växter, som lever i
saltvatten el. salthaltig mark.
Haloge'nalky'Ier, se Alkylhalogenider.
Haloge'ner, kem., se Saltbildare.
Hals, Frans, 1580 el. 1581—1666, jämte
Rem-brandt Hollands främste 1600-talsmålare. H. var
huvudsakligen verksam i Haarlem, där han dog i
största fattigdom. Som porträttmålare fångade H.
med genialisk uppfattning och humor det för en
person typiska i min, gest och hållning. Han
använde sig vanligen av svarta el. gråa färgtoner och
målade i en bred, flytande, impressionistisk stil. I
sina genrebilder har H. skapat livfulla typer ur de
bredare lagren. Av H:s hand finns även bilder av
korporationer och skyttegillen. På Nationalmuseum
i Stockholm finns H:s Fiolspelaren. — Hans
broder Dir k H., 1591—1656, var en utmärkt
genremålare.
Hals, det rep som håller fast vissa segels främre
nedre ände.
Halsbandsprocessen, beryktad skandalaffär i
Paris 1785—86. En bedragerska, grevinnan La
Motte, uppmanade kardinal L. de Rohan att för
drottning Marie-Antoinettes räkning köpa ett
dia-manthalsband. Grevinnan påstod sig stå väl hos
drottningen, som hon i verkligheten aldrig blivit
föreställd för. Kardinalen, som var angelägen att
behaga drottningen, lät emellertid lura sig och
överlämnade halsbandet till grevinnan, som lät
sönderta och avyttra det för egen räkning.
Bedrägeriet upptäcktes dock, och under den följande
rättegången sökte grevinnan kasta skulden på
äventyraren Cagliostro. H. nedsatte betydligt
drottningens och kungadömets anseende, i det man ville
göra troligt, att drottningen stod i ett
kärleksförhållande till Rohan.
Hal
Halsbränna, en brännande sveda, som förläggs till
svalget och övre delen av matstrupen och som
orsakas av för stark halt av syra (saltsyra, mjölksyra)
i magen. H. uppträder vid flera olika mag- och
tarmsjukdomar.
Halsböld, se Halsfluss.
Halsey [hæl'si], W. F., f. 1882, amerikansk
amiral, överbefälhavare för sjöstyrkorna i Stilla havet
1942. Under hans befäl tillfogades japanska flottan
ett avgörande nederlag i Leytebukten okt. 1944.
Halsfluss, inflammation i svalgmandlarna och
dessas omgivning, yttrande sig i rodnad, svullnad
och smärtor vid sväljandet. Feber kan höra till
sjukdomsbilden. Ibland utvecklas gulgrå
beläggningar över de inflammerade områdena. Ofta är det
dock i så fall fråga om difteri. Vanlig H. är i
allmänhet ofarlig. I svåra fall inträder varig
insmält-ning, halsböld. De bakterier, som orsakar H., kan
ibland sprida sig ut i kroppen och ge upphov till
sjukliga förändringar därstädes.
Ledgångsreumatism, njurinflammation och andra sjukdomar kan
då följa. Behandlingen består i sängläge och
gurg-ling med svaga antiseptiska lösningar. Om febern
blir för hög, ges febernedsättande medel
(acetyl-salicylsyra).
Halsinflammation, se Halsfluss.
Halsjärn, en järnring om halsen, med vilken
brottslingar fordom fästes vid skampålen.
Hals- och handrätt, en fordom adeln
tillkommande rätt att döma sina underlydande även för
brott, där straffet var avrättning. H. var mera
brukligt i Danmark och Norge än i Sverige.
Halsten, svensk konung, som regerade samtidigt
med brodern Inge i slutet av 1100-t. H. var son av
Stenkil.
Halvapor (ProsPmiae) står nära aporna och har
fingerlika gripextremiteter. Tanduppsättningen
liknar insektätarnas. H. är i allmänhet nattdjur. Hit
hör bl.a. fingerdjur, spökdjur, lorier
m.fl.
Halvasien, stundom förekommande benämning
på sö. Europa, särskilt länderna mellan nedre Don
och nedre Donau.
Halvbjörnar (Procyo'nidae), en rovdjursgrupp,
vars arter når upp till en hunds storlek. De är
häl-gångare och har klumpig kropp med lång svans.
Hit hör bl.a. sjubbsläktet.
Halvblod benämns i allmänhet korsningar
mellan en ädel ras och en mindre förädlad ras. Bland
människor betecknas som H. korsning mellan
olikfärgade raser: neger och vit (mulatt), indian och
vit (mestiz, cholo), indian och svart (sambo).
Halvblodshäst, korsning mellan engelskt fullblod
och annan varmblodig häst. Jfr Hästraser.
Halvbuske, beteckning för buske, som även har
örtartade, under vintern förfrysande grenar, t.ex.
blåbär.
Halvcicero, tryckstilsgrad = nonpareille.
Halvcirkelformiga kanaler, båggångar, se
Hörselorgan.
Halvenkla beckasinen el. h o r s g ö k e n, se
Beckasinfåglar.
Halvfabrikat kallas varor, som, ehuru de
undergått viss förädling, skall undergå ytterligare
bearbetning för framställning av det färdiga fabrikatet.
Tackjärn är sålunda ett H. liksom pappersmassa.
Halvfranskt band, bokband, på vilket endast rygg
och hörnsnibbar är överdragna med skinn i motsats
till helfranskt band, som helt och hållet är
skinnbeklätt.
Halvgenomträngliga hinnor.
Halvgenomträng-liga el. semipermea'bla kallas hinnor, som har den
egenskapen, att de genomsläpper vatten och andra
lösningsmedel men ej de däri lösta ämnena.
Växternas cellmembraner är H. Om en porös
lercy-linder, sedan den fyllts med en kopp ar
sulfatlös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0505.html