525 Hom gick i Tysk-romerska riket 1460 blev konung Kristian I av Danmark vald till greve av H., som 1474 upphöjdes till hertigdöme, samt till hertig av Schleswig och avgav samtidigt en försäkran, att de båda länderna aldrig skulle skiljas. Ditmarsken förenades även med H. 1544 delades H. i Sönderborg, Ha-derslev och Gottorp och upptogs några år därefter som tyskt rikslän. Efter ytterligare delningar återgick den gottorpska delen av H. till Danmark 1773 (mageskiftet). Frågan om H:s ställning gav upphov till dansk-tyska kriget 1863—64, varefter H. kom under Preussen. — Se Danmarks historia och Schleswigska krigen. Hol'stein-Gott'orpska ätten, svensk kungaätt 1751 —1818 (Adolf Fredrik, Gustav III, Gustav IV Adolf och Karl XIII). H. härstammade från den holstein-gottorpska grenen av den danska oldenburgska ätten. HoKsteinska partiet, politiskt parti i Sverige efter Karl XII:s död, vilket önskade, att hertig Karl-Fredrik av Holstein-Gottorp, kungens systerson, skulle väljas till svensk tronföljare. På riksdagen 1723 hade H. en jämförelsevis stark ställning och slöt 1724 förbund med Ryssland, som gynnade partiets planer. Emellertid lyckades Horn förmå Sverige att gå med i Hannoverska alliansen, då H:s beroende av Ryssland syntes bli allt större. Riksdagen 1726—27 medförde H:s fall, och partiet upplöstes. Holyhead [håll'ihedd], stad på en ö v. om Angle-sey i Irländska sjön. 11 000 inv. Överfartsort till Irland. Badort. Holy Island [hå'li aj'lönd] eller Lindisfarne, ö utanför Northumberland, nö. England. 4 km2, ca 600 inv. På H. finns ruiner efter ett benediktin-kloster. Holyoake [hå'liåk], G. J., 1817—1906, engelsk socialpolitiker. H. gjorde genom sitt författarskap och på annat sätt en betydande insats för den kooperativa rörelsens utbredning i England. Han verkade även energiskt för utbredande av en från religiösa inslag frigjord etik. HomatropFn, en växtbas som framställs syntetiskt och påminner om atropin. Används inom ögonläke-konsten. Hom'burg, H. vor der Höhe, stad och livligt besökt brunnsort i delstaten Hessen, Västtyskland, belägen vid foten av Taunus. 18 000 inv. 1933. Home fleet [hå'm fli't], den engelska hemmaflottan, huvudstyrkan av den engelska flottan, som sedan 1904 är stationerad vid engelska kusten. Homeopati', en i början av 1800-t. av tysken Hahnemann uppställd sjukdomslära. H. bygger framför allt på två satser. För det första påstås, att en sjukdom botas av medicin, som hos en frisk person framkallar just sjukdomens symtom: ”lika botas med lika”. Huvudvärk skulle alltså botas med medicin, som åstadkommer huvudvärk. Att exempelvis de allmänt använda huvudvärkspulvren ej framkallar huvudvärk hos friska men dock i de flesta fall medför önskad effekt är ett faktum, som H. ogenerat förbiser. Den andra satsen är, att läkemedel får sin kraftigaste verkan först i oerhört kraftig utspädning. Man uppblandar en del av ämnet med 100 delar av ett utspädningsmedel, tar en del av den så erhållna blandningen och späder med nya 100 delar utspädningsmedel och får på så sätt ”2:a potensen”. Så fortgår man upp till 20:e—30:e potensen e.d. Den mängd av ämnet, man har kvar, är då så oändligt liten, att den praktiskt taget i de flesta fall kan utelämnas. De flesta oorganiska ämnen, svavel, jod, fosfor etc., vilka används på detta sätt som homeopatisk medicin, finns i själva verket i miljoner gånger större mängd i vanlig föda. Att extra tillföra en oändligt liten mängd under namn av medicin kan naturligtvis ej påverka sjuk domen, för så vitt man menar, att läkemedlet skall ha någon verkan. Däremot är ju situationen en annan, om det är fråga om exempelvis nervöst betingade sjukdomar, där tron på läkemedlet är det viktiga. Jfr Hysteri. Den på vetenskaplig forskning grundade medicinen benämns av H:s anhängare allopati. Någon vetenskaplig H. finns ej. Däremot finns en vidsträckt litteratur, som agiterar för H. utan att i bevisföringen nå ut över rena trossatser och godtyckliga påståenden. Home'riskt. skratt,, hjärtligt, bullrande skratt. Homeros låter ofta gudarna brista ut i ett outsläckligt skratt. Home'ros, forngrekisk skald, vilken av grekerna ansågs som författare till de episka skaldestyckena Iliaden* och Odysséen*. Man har på senare tid blivit mera benägen än förr att dela denna uppfattning. De homeriska dikterna är avfattade på jonisk dialekt med bevarade ålderdomliga drag påminnande om språket på de i Knossos och Pylos funna ler-tavlorna från omkr. 1200 f.Kr. Versmåttet är hexameter och de behandlar episoder, knutna till det grekiska härnadståget mot trojanerna. Dessa dikter har haft en avgörande betydelse för alla tiders episka diktning och utgjort den klassiska förebilden. Samtidigt ger de en på samma gång idealiserad och verklighetstrogen bild av grekiskt samhällsliv och grekiskt tänkande från tiden före 700 f.Kr. Jfr Trojanska kriget. Home rule [hå'm ro'l], eng., självstyrelse; främst använt som benämning på det förslag till irländsk författning, som av Englands liberala parti och irländarna framfördes 1886 och som sedan spelat en dominerande roll i brittisk inrikespolitik. Enligt H. skulle Irland styras av ett eget parlament, som skulle bestämma över landets inre angelägenheter. Ursprungligen tänkte man sig, att Irland fortfarande skulle ha representanter i Londonparla-mentet. Efter l:a världskriget genomfördes H. Jfr Irland. — Med H. avses även stundom den konstitutionellt oberoende ställning Storbritanniens självstyrande besittningar (dominions) intar. Homestead [hå'msted], eng., eget hem. Enligt den amerikanska H.-lagen av år 1862 kunde den, som så önskade, praktiskt taget till skänks erhålla ett jordområde, som tillhörde unionen. Denna bestämmelse, som på några decennier ledde till grundandet av över 800 000 nya jordbruk, verkade i hög grad stimulerande på emigrationen från andra länder till USA. Liknande bestämmelser har existerat i Kanada. Home, sweet home [hå'm so-i't hå'm], ”hem, ljuva hem”, populär engelsk sång hämtad ur en opera av den engelske tonsättaren Bishop. Homici'dium, lat., mord, dråp. HomileT, författare av predikningar. — H o m i-leti'k, de teologiskt vetenskapliga principerna för predikokonsten. Homme d’affaires [åm' daffä'r], fr., affärsombud. Ho'mo, lat., människa. Homofon [-få'n] kallas ett musikstycke där endast en stämma bär melodin. De övriga är ackompanjemang. Homoge'n sägs en kropp vara, om alla dess delar har samma egenskaper. En blandning av olika ämnen är således icke H. Homolo'g. — 1. Biol., likvärdig i anatomiskt hänseende. — 2. Mat., motsvarande, mest med avseende på sidor och vinklar i likformiga trianglar. — 3. Inom den organiska kemin sägs de föreningar vara H., som skiljer sig åt endast genom en el. flera CH2-grupper. Metanserien, vars kolväten samtliga har formeln CnH2n+2, kallas sålunda en ho-molog serie. — Homologa sägs också inom den oorganiska kemin de grundämnen vara, som har sin