Hok slag samt säker iakttagelseförmåga. H. var påverkad av europeisk konst och är den i Europa mest kände japanske konstnären. Hok'uspok'us, antagligen en förvrängning av den katolska nattvardstexten Hoc est corpus, ”detta är min lekamen”. H. är ett av trollkonstnärer använt uttryck och betecknar i vanligt språkbruk bländ-verk, mystisk handling. Holaveden, skogstrakt mellan Vättern och sjön Sömmen. Holbach [ålbakk'], P. H. T., 1723—89, fransk upplysningsfilosof, utgav under märket Mirabaud det filosofiska verket S y s t è m e de la natur e, mest bekant för den däri förkunnade ateismen och materialismen. Holbæk, stad vid Isefjord, n. Själland, Danmark. 14 700 inv. 1955. Residensstad för Holbæk amt. Betydande spannmålshandel. Holbæk amt, danskt amt omfattande nv. delen av Själland jämte småöarna Sprogö, Agersö m.fl. 1 752 km3. 126 162 inv. 1950. Holbein [håFbajn], Hans H. d.y., 1497—1543, tysk målare, blev uppburen hovmålare vid Henrik VIII:s hov, där han stannade till sin död. H. förenar i sin porträttkonst monumentalitet med en ödmjuk glädje åt detaljen. Den överlägset säkra teckningen kompletteras med en mjukt tonande färgskala. Ho'lberg, Ludvig, 1684—1754, dansk författare, född i Bergen, Norge, av norska föräldrar, gjorde tidigt flera vidsträckta studieresor i Europa, under vilka han kom i nära beröring med upplysningsfilosofernas idéer. Dessa utvecklade han senare i både vetenskapliga och humoristiskt satiriska arbeten. Världsberömd har H. emellertid blivit för sina komedier, med vilka han skapade den danska nationella dramatiken. Av dessa är de flesta satiriskt-moraliserande karaktärsdramer (Den politiske Kandestöber, Jeppe p a a Bjerget, Erasmus M o n t a n u s), vilka trots utländska mönster är typiskt danska i uppfattningen. 1730 blev H. professor i historia i Köpenhamn och utvecklade ett betydande humanistiskt författarskap. Holdingbolag, ett bolag, som innehar aktiemajoriteten i andra företag. H. har fått sin främsta utbredning i Amerika som ett medel att kringgå den lagstiftning, genom vilken kartell- och trustbild-ningar inom näringslivet förbjudits. Då det avgörande inflytandet över de enskilda, formellt självständiga företagen ligger hos ett H., kan ledningen bli lika enhetlig, som om de enskilda företagen sammanslagits till en trust. Holger danske, dansk sagohjälte, besjungen i flera folkvisor. Enligt. sägnen sover H. ännu i ett valv under slottet Kronborg vid Helsingör och skall en gång rädda Danmark ur en hotande fara. H. var från början en av hjältarna i de karolingiska sagorna, O g i e r le d a n o i s. Holiday [hål'idej], eng., helg-, fridag. Holk, medelstort handelsfartyg under medeltiden. Holkfjäll, högblad, som omger en huvudlik blomställning, korg, t.ex. hos familjen Compositae. Holland. — 1. Ofta brukad benämning på konungariket Nederländerna*. — 2. Fordom nederländskt landskap, vilket numera är uppdelat i två provinser, Nord-Holland och Syd-Holland. — 3. Nya Holland, gammal benämning på Australien efter de holländska upptäcktsresandena på 1600-t. Hollandaise [-dä's], sås, beredd av smör, ägg, vatten, ättika, salt och peppar. Hollywood [hållio-od], en förstad till Los Angeles, bekant som filmstad. De flesta amerikanska filmbolag har sina ateljéer i H. Holländska Guayana, se Guayana. Holländskt vitt, blyvitt. 524 Holmberg, Werner, 1830—60, finländsk landskapsmålare, tillhörande Düsseldorfskolan. Holmberg, Olle, f. 1893, professor i litteraturhistoria i Lund sedan 1937, bl.a. känd som litteraturkritiker i Dagens Nyheter. Holmbäck, Äke, f. 1889, jurist, professor i Uppsala i speciell privaträtt 1926. i civilrätt 1938—55, konsultativt statsråd 1930—32, medlem av andra kammaren 1937—40 och första kammaren 1942— 52 som representant för folkpartiet. Prorektor vid Uppsala universitet 1949, rektor 1952—55. Hofmenkollen, höjd n. om Oslo, varifrån leder elektrisk järnväg. Holmenkollenbacken, känd skidbacke. Holmens bruks och fabriks AB i Norrköping grundades 1854. Aktiekapital 69 milj, kr 1956. Till H. hör pappersbruk, spinnerier, väverier m.m. Holmgren, Israel, f. 1871, professor i medicin vid Karolinska institutet 1913—36, medlem av första kammaren 1925—33 (folkfrisinnad). H. motarbetade under 2:a världskriget intensivt nationalsocialismen och blev åtalad för yttranden i samband härmed. H. frikändes 1942 i första instans men dömdes i hovrätten. Sedan 1919 är H. redaktör för Acta Medica Scandinavica. Holmgång, under vikingatiden namn på en tvekamp, som ursprungligen utkämpades på en liten holme. H. tillgreps ofta vid rättsliga meningsskiljaktigheter. Seden skall ha upphört omkring år 1000. Holmgård, de gamla nordbornas namn på Nov-gorod och den därtill hörande delen av Gårdarike (det svenska vikingaväldet i Ryssland). HoKmia, lat., namn på Stockholm. HoFmium, kem., ett grundämne tillhörande de sällsynta jordmetallerna. Kemiskt tecken Ho. Atomvikt 164,5. Atomnummer 67. Upptäcktes av Soret och svensken Cleve oberoende av varandra. Holmström, Ragnar, f. 1894, författare, som utgivit romaner med skildringar från arbetar- och bondeliv (Jonas ödemarks söner). H. har även under signaturen Paul Michael Ingel skrivit romaner med ryska emigrantmotiv (Ungdom i landsflykt, Byn lever). Holmsund, köping i Västerbottens län, 5 381 inv. 1955. Holmön, ö i norra Kvarken, mellan Umeå och Vasa. Namnet används också som beteckning för hela den tillhörande ögruppen. Fyrar i n. ändan (Fjäderegg) och s. ändan (Gadden) av ögruppen. Invånarna lever av fiske och något jordbruk. HolofeFnes, enligt Judits bok en av Nebukadne-sars fältherrar. H. mördades av Judit. Holst, Gustav, 1874—1934, engelsk tonsättare och dirigent av svensk härstamning. H. gjorde sig vid sidan av sin skapande verksamhet känd för pedagogiska och organisatoriska insatser i hemlandet. Främst inom hans omfattande produktion står den brett anlagda orkestersviten Planeterna. Holstebro, stad i v. Jylland, Danmark. 13 000 inv. 1945. Kreatursmarknader. Holstein, F. v., 1837—1909, tysk diplomat, tjänsteman i utrikesministeriet, där han efter Bismarcks avgång utövade ett mycket stort inflytande. Man har gjort gällande, att H. till stor del bär ansvaret för det misstroende och den isolering, som Tyskland var utsatt för tiden före l:a världskriget. Holstein, s. delen av delstaten Schleswig-Hol-stein, Västtyskland, beläget mellan Elbe och Ej der. — Det medeltida namnet på H. var Nordalbingia, vilket ursprungligen bestod av landskapen Stormarm i s., Ditmarsken i v., H. i mitten av landet och Vagrien i ö. Stormarm och H. införlivades snart med Sachsen, gavs sedan 1110 som län åt en greve av Schauenburg och förenades 1143 med Vagrien. 1225 kom H. åter under ätten Schauenburg och in