Hud romantiken, samt dikter och romaner (Från forna ofredsdagar). Hud består av ett yttre lager, överhuden, epider-mis, som är sammansatt av celler. Det yttersta celllagret är förhornat. Underhuden är uppbyggd av trådig, mera cellfattig bindväv och innehåller i de djupare lagren rikligt med fettceller. I underhuden finns svettkörtlar, nerver och deras ändorgan, hårsäckar, blodkärl och lymfkärl. — Hos de ryggrads-lösa djuren består H. av ett enkelt cellager, ibland försett med flimmerhår. Högre djur har huden delad i överhud och underhud el. läderhud, av liknande beskaffenhet som den ovan hos människan beskrivna. Huddersfield [hadd'ösfi'ld], stad i ö. England, sv. om Leeds. 127 500 inv. 1954. Textil- och järnindustri. Hudiksvall, stad vid Hudiksvallsfjärden av Bottniska viken, ö. Hälsingland. 10 941 inv. 1956. Stort sågverk med hyvleri. Rymlig hamn, export av trävaror. Hudson [hadd'sön]. — 1. H. H., omkr. 1550— 1611, engelsk upptäcktsresande. H. företog flera resor i syfte att finna en nordlig sjöväg till Östasien och Indien samt undersökte Hudsonfloden och upptäckte Hudsonviken. H. omkom vid ett myteri bland besättningen. — 2. W. H. H., omkring 1854—1922, engelsk författare, uppvuxen i Sydamerika. H:s arbeten ger poetiska skildringar från tropikerna (Grönskande boningar). Hudson [hadd'sön], flod i staten New York, USA. Upprinner i n. delen av staten, utfaller i Atlanten. Vid mynningen ligger städerna New York och Jersey City. H. står genom kanaler i förbindelse dels med de Kanadiska sjöarna, dels med floden Delaware och är av utomordentligt stor betydelse för samfärdseln. Längd 520 km. Jfr Hudson 1. Hudson Bay, se Hudsonviken. Hudson’s Bay Company [hadd'söns bej [-kam'-pöni],-] {+kam'- pöni],+} ett 1670 grundat engelskt handelskompani, som koloniserade det inre Kanada. H., som alltjämt existerar, driver numera en omfattande pälsvaruhandel. Hudsonviken [hadd'sön-], eng. Hudson Bay, innanhav på kusten av Nordamerika. Ytvidd något över 1 milj. km2. Isfri endast 3 mån. om året. Står genom Hudsons sund i förbindelse med Atlanten och genom Fox-kanalen med Norra Ishavet. Upptäcktes av Henry Hudson år 1610. Hué, stad i Annam, Sydvietnam. 96 400 inv. 1953. HueKva, hamnstad i s. Spanien i provinsen H. 65 000 inv. 1952. Export av kopparmalm från de stora gruvdistrikten Rio Tinto. Huerta [hoär'-], V., 1854—1916, indian, som 1913 —14 tillvällade sig presidentskapet i Mexiko men måste avgå huvudsakligen på grund av USA:s motstånd. Hufvudstadsbladet, den största svenskspråkiga tidningen i Finland, grundades 1864 i Helsingfors. Hugenberg [ho'-], A., 1865—1951, tysk finansman och politiker, ordförande i styrelsen för Krupp-verken 1909—18. H. var en av ledarna för de tysknationella. 1933 ingick H. en politisk allians med Hitler och var riksekonomi- och jordbruksminister under ett halvår. Därefter spelade H. ej utåt någon nämnvärd politisk roll. Häktades på order av Himmler 1944. 1945—47 hölls H. i fångenskap av de allierade. Hugenott'er, en omkring 1560 uppkommen benämning på protestanterna i Frankrike. H. leddes av amiral Coligny och av bourbonerna Anton av Navarra och Louis av Condé, medan katolikerna som ledare hade två hertigar av Guise. Under Katarinas av Medici förmynderskap för Karl IX erhöll H. rätt till fri religionsutövning genom januari-ediktet 1562. Förbittrade häröver överföll en hop 530 katoliker ett antal H. vid Vassy s.å., vilket gav signalen till hugenottkrigen. I de tre första krigen (1563—70) hade katolikerna framgång. Då under dessa krig Anton av Navarra, Louis av Condé och Frans av Guise mördats, blev Henrik av Navarra jämte amiral Coligny H:s ledare och Henrik av Anjou, Karl IX:s bror, samt Henrik av Guise, katolikernas ledare. Efter Bartolomeinatten* uppblossade ett nytt krig, som emellertid slutade 1573. Då Henrik av Anjou sedan blivit konung (Henrik III), fördes flera krig, och då tronföljdsfrågan skulle lösas (konungen var nämligen barnlös), sökte Henrik av Guise utestänga Henrik av Navarra från tronföljden (de tre Henrikarnas krig). Henrik av Navarra övergick slutligen till katolicismen och erkändes av katolikerna som konung 1593. Ediktet i Nantes 1598 gav H. religionsfrihet. Detta upphävdes emellertid 1685, varefter massor av H. utvandrade till Nederländerna, England och även till Sverige. Först under Napoleon I reglerades H:s ställning, och den reformerta kyrkan erkändes av staten som religionssamfund. Huggorm. Huggormar (Vipe'ridae), en familj ormar, som har platt, brett huvud, täckt av fjäll. I överkäken finns två gifttänder, vilka ligger uppfällda mot gommen men reses upp, då ormen går till anfall. Under och bakom ögonen finns körtlar, som avsöndrar gift, vilket genom en fin kanal leds genom gifttanden och ut på dennas framsida nära spetsen. H. är nattdjur, som lever av mindre däggdjur, fåglar o.d. Till H. hör vanliga huggormen (Vi'pera beTus), den enda giftiga orm, som förekommer i vårt land. Färgen växlar från grått till brunt. H. igenkänns alltid på ett sicksackformat band på ryggen. I allmänhet anfaller den ej, om den ej retas. Bettet är som regel ej dödande. Jfr Ormgift. Hugg-ormshonor med rödbrun färg kallas ofta ä s p i n g-ar. Till H. hör bl.a. skallerormar. Hughes [hjo's], William Morris, f. 1864, australisk elsk-amerikansk uppfinnare, konstruerade år 1878 mikrofonen. — 2. Ch. E. H., 1862—1948, nordamerikansk statsman, jurist. H. var guvernör över staten New York 1907—10 och ledamot av USA:s högsta domstol 1910—16 samt presidentkandidat 1916, då han besegrades av Wilson. H., som tillhörde det republikanska partiet, var utrikesminister 1921 —25. 1930—41 var han president för USA:s högsta domstol. Hughes [hjo's], Langston, f. 1902, amer. författare som framträtt som den hittills främste negerlyrikern. Hughes [hjo's], William Morris, f. 1864, australisk arbetarpolitiker, premiärminister 1915—23, utrikesminister 1921—23 och marinminister 1940—41. Hugin och Munin (tanken och minnet), enligt