Hys Hysteri' kallas en rubbning i hjärnans verksamhet, som framför allt kännetecknas av att föreställningen om att patienten lider av en viss sjukdom upplevs så livligt, att patienten fullkomligt känner samma besvär, som han tror karakteriserar sjukdomen. H. gör därför ibland på omgivningen intryck av simulation. Det är fråga om inbillningssjuka, till-gjordhet etc. I själva verket är säkerligen hysteriska sjukdomsbesvär, smärtor och dylikt, lika plågsamma som ”verkliga smärtor”. En hysterisk person kan tro sig lida av en styv förlamning i armen och kan då hålla armen styv praktiskt taget hur länge som helst, en sak som är omöjlig för en frisk person, som vill verka sjuk. Ä andra sidan är emellertid besvären betingade av patientens föreställningar. Då nu i de flesta fall patienter har ofullständiga och oriktiga föreställningar om sjukdomar, kommer sjukdomsbilden ej att motsvara den sjukdom, det är fråga om. Förlamningen kommer att få en utbredning, som är orimlig och aldrig förekommer vid organiska sjukdomar, detta beroende på att patienten saknar begrepp om hur nerverna förlöper i kroppen och vilka förlamningar, som kan följa av olika möjliga skador på nervsystemet. Svårigheten att igenkänna en sjukdom som hysterisk är naturligtvis större, ju bättre kunskaper patienten har om den sjukdom, han tror sig lida av. I de flesta fall är dock diagnosen jämförelsevis lätt. Nästan vilken sjukdom som helst kan uppträda i en hysterisk form. Vid H. finner man nu vanligen att i sättet för besvärens uppträdande finns vissa karakteristiska drag; en benägenhet att dra omgivningens uppmärksamhet till sjukdomen, att ”spela teater” och en variation i besvärens grad, som löper jämsides med humöret. Känner sig patienten sårad och förbisedd, blir besvären svårare. Svåra bekymmer, olyckor är ofta den utlösande orsaken. Man har sagt, att H. utgör en ”flykt till sjukdom” undan livets vedermödor. H. är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män, kanske delvis beroende på att för en man, hänvisad till sin egen arbetskraft, är sjukdomen ingen räddning ur svårigheter. Under l:a världskriget var situationen härvidlag dock omkastad, och hysteriska sjukdomsfall bland män uppträdde också då i påfallande stor utsträckning. I svåra fall kan H. även påminna om en sinnessjukdom med minnesrubb-ningar, tvångsföreställningar, hallucinationer, ofrivilligt och meningslöst tal etc. I en hel del religiösa rörelser såsom pingströrelsen, tungomålstalande etc. ingår tydligt hysteriska drag. Anhängare av sådana rörelser har vanligen ett mer el. mindre hysteriskt själsliv. Behandlingen kan gå efter två linjer. Dels kan man söka väcka den föreställningen hos patienten, att sjukdomen botas. Man ger medicin med ett bestämt påstående, att sjukdomen skall bli bra, och lyckas ofta för längre el. kortare tid. Om det är en läkare el. kvacksalvare, som handlar på detta sätt, spelar ingen roll, och medicinens beskaffenhet är naturligtvis fullkomligt likgiltig. I sådana fall får man naturligtvis avstå från att upplysa patienten om vilken sjukdom han lider av. Man kan emellertid också försöka bibringa patienten en föreställning om det verkliga förhållandet, tala om att det endast är fråga om en nervös rubbning, försöka få honom att medverka till sin egen uppfostran och att vänja sig vid att bortse från besvären. Med lindrig sysselsättning söker man få patienten att tänka på andra saker, och man söker vidare få patienten att förstå, att han i längden endast förstör sitt liv och blir odräglig för sin omgivning. Lyckas man på detta sätt uppfostra en hysterisk person till en duglig samhällsmedborgare har man naturligtvis vunnit ett vida pålitligare resultat än enligt den förstnämnda metoden. Återfall behöver då ej befaras i samma utsträckning. Det är naturligtvis alltid av betydelse. 540 om man på något sätt kan reglera och lätta de svårigheter, som legat bakom sjukdomens utbrott. Hytta, anläggning för framställning av metaller ur deras malmer. Hyvinge, köping i Nylands län, Finland, med flygplats. Hå, se Pigghaj. Håbrandshajar (Lam'nidae), en familj hajfiskar, som saknar tagg i ryggfenan, har stora bröstfenor och åsar efter stjärtens sidor. Håbranden (Lam'na cornu'bica) når en längd av 3,5 m och är ovan svartgrå, under vit. Den lever i Atlanten och Stilla havet. Till H. hör vidare b r u g d e n (CetorhFnus max'imus), som uppges vara den största av alla hajar. Den kan nå en längd av 15 m. Färgen är gråbrun till gråblå. Den finns i Atlanten och Stilla havet. Håkanshallen el. Haakonshallen i Bergen, en trevånings stenbyggnad som uppfördes 1261 av konung Håkan Håkansson. Den översta våningen utgjordes av en stor festhall. H., som var den enda bevarade nordiska hallbyggnaden, restaurerades i slutet av 1800-t. och hade senare invändigt dekorerats av Gerhard Munthe. H. förstördes 1944 vid en explosion i Bergens hamn. Håkansson. — 1. Olof H., 1695—1769, riksdagsman 1726, talman för bondeståndet 1738. H. tillhörde hattpartiet från 1751. Efter dettas nederlag 1765 var han en tid utesluten ur ståndet men återvände 1769. Som vältalare var H. mycket framstående och besatt därjämte stor slughet och anpassningsförmåga. — 2. Anders af H., 1749—1813, den förres son, ämbetsman, var en energisk förespråkare för 1789 års Förenings- och säkerhetsakt. H. blev landshövding i Blekinge län 1801 och president i kammarkollegium 1812. På uppdrag av regeringen utarbetade H. ett nytt förslag till regeringsform, på vilket 1809 års författning delvis är byggd. — 3. Julia H., f. Stenius, 1853—1940, skådespelerska. H., som var en av våra främsta scenartister, vann sina största framgångar inom det moderna realistiska dramat samt inom den franska komedin. Håkon (Haakon), norska konungar. —1. H. Adal-steinsfostre, den gode, d. 961, Harald Hårfagers yngste son, förjagade sin broder Erik Blodyx. H. införde Gulatings- och Frostatingslagen. — 2. H. Håkansson, den gamle, 1204—63, valdes till konung 1217. Under H:s kloka styrelse upphörde inbördeskrigen och ordnades bl.a. tronföljdsfrågan. Grönland och Island lade H. under sitt välde. — 3. H. VI Magnusson, 1340—80, svenske kungen Magnus Erikssons yngste son, valdes till norsk konung 1343 och 1362 även till svensk. Den svenska kunga-värdigheten innehade han till Albrekts av Mecklenburg inkallande i Sverige, då han måste avstå den till denne. — 4. H. VII, f. 1872, son till Fredrik VIII av Danmark, 1905 vald till Norges konung, förmäld med Maud av Storbritannien. — Vid den tyska invasionen följde H. trupperna norrut och inskeppade sig 7/6 1940 till England, där han företrädde Norge med Nygaardsvold som statsminister. Efter krigets slut återvände H. 7/6 1945 till Norge. Håkäring (Somnio'sus microce'phalus), en pigghaj, som kan bli upp till 7,5 m lång. Den förekommer vid västkusten och fiskas för tranberedning. Huruvida H. är farlig för människor är omstritt. Hålahult, sanatorium för tuberkulossjuka i Närke. Håldjur, kavitetsdjur*. Hålfot, undersidan av fotvalvet. Jfr Plattfot. Hå'IkäI, byggnk., listformig uttagning i cirkel, ellipsform e.d. Håll, huggande smärta. I nedre delen av bröstkorgen särskilt bakåt uppträder H. ibland som symtom på lungsäcksinflammation. Även vid inflammationer i buken (gallblåse-, blindtarmsinflam