Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hålla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54i
mation) uppträder H. I en hel del fall beror H. på
försträckningar i muskulaturen, reumatiska
processer etc.
Hålla an, sjöv., att avvika från en följd kurs, så
att vinden träffar fartyget mindre rakt förifrån.
Hållfasthet. Hållfasthetsläran, som är av
utomordentlig betydelse inom den moderna tekniken, har
dels till uppgift att utreda olika materials H.
gentemot olika slags påfrestningar, dels att klargöra
påfrestningarnas storlek under olika förhållanden.
Förhållandena i hållfasthetsavseende måste
undersökas vid sträckning eller dragning — töjningens
storlek för olika belastningar, elasticitetsgränsen,
brott- eller bristningsgränsen m.m. (jfr Elasticitet)
— vid tryck, vid böjning, vid vridning, vid slag och
stötar, vid ofta upprepade påkänningar (så
kallade utmattningsprov m.m.). Hållfasthetsprov kan
antingen vara av vetenskaplig art och avse utrönandet
av ett visst materials egenskaper i olika avseenden
eller ock avse kontroll av för ett visst ändamål
levererade varor (leveransprov).
Hållö, fyr- och radiopejlingsstation i bohuslänska
skärgården.
Hå'Iogaland, Helgeland, benämning på Nordland
fylke och en del av Troms fylke, Norge.
Hålskepp eller kölrum kallas utrymmet under
nedersta däcket.
Hålsöm, prydnadssöm, företrädesvis utförd på
linne. Vid H. utdras trådar i en riktning, varefter
man snärjer el. stoppar över trådgrupperna.
Stundom används färgat garn.
Hålvener, namn på de stora blodådror som för
blodet från kroppen till hjärtat. Det finns en övre
och en nedre hålven.
Hår. — 1. Zool. H. utvecklas ur en instjälpning
av överhuden, hårsäck. I botten på denna finns en
kärlrik tapp, hårpapillen. Från denna utbildas en
cylinder av förhornade celler, ett hår. Till
hårsäcken hör vidare en talgkörtel, som mynnar nära
huden, samt en muskel, som vid sammandragning reser
håret och framkallar gåshud. Hos däggdjuren kan
man skilja på en bottenfäll av mjukare ullhår samt
längre och styvare täck- el. stickelhår. På våren fälls
vanligen pälsen mer el. mindre fullständigt. Den
utväxande sommarpälsen är tunnare. Även hos
människan sker en hårömsning. När håren nått en viss
ålder, avfaller de, varefter nya hår bildas från
hår-papillerna. — 2. Bot. Hos växter finns hår, utskott,
som bildas av celler från det ytligaste lagret,
epider-mis. En del växthår är ombildade till särskilda
organ, såsom flyghår hos frukter och frön, brännhår,
hos vilka en cell i spetsen innehåller en giftig
brännande vätska, etc.
Håravfall beror hos män i de flesta fall på ärftliga
anlag. I en del fall och särskilt hos kvinnor beror
H. på någon sjuklig process. Efter
infektionssjukdomar (tyfus, förkylningssjukdomar etc.) faller ofta
håret i större el. mindre utsträckning, men
förlusten ersätts vanligen snabbt. I andra fall beror H.
på parasitära sjukdomar, skäggsvamp och dylikt.
Seborré (mjällbildning i hårbotten) gynnar H. och
motarbetas med svavelsalva e.d.
Hårdbly, arsenik- el. antimonhaltigt bly.
Hårdgummi, se Kautschuk.
Hårdhetsgrad. Miner. Den olika hårdhet, som
olika mineral besitter, hör till deras viktigaste
igen-känningstecken. Hårdheten prövas genom att repa
mineralet med andra mineral av känd H. Låter
mineralet repa sig, har det en lägre, repar det
däremot själv jämförelsemineralet, har det en högre
hårdhetsgrad än detta. H. uttrycks med en siffra
motsvarande ordningstalet hos följande efter
stigande hårdhet ordnade mineral: 1) talk; 2) gips el.
stensalt; 3) kalkspat; 4) flusspat; 5) apatit; 6)
fält-spat; 7) kvarts; 8) topas; 9) korund (smärgel); 10)
diamant. — Mineral med hårdhet 2) och därunder
Häg
kan repas med nageln, mineral av hårdheten 6) kan
man svårligen repa med en god kniv, som däremot
ganska lätt repar mineral av hårdheten 5).
Hård valuta betecknades i England under 2:a
världskriget och betecknas fortfarande valuta, som
ej utan vidare kan erhållas mot betalning i pund
utan måste förvärvas genom export av varor o.d.
Benämningen har sedan börjat användas även i
andra länder. H. kan också avse valuta, som kan
användas som internationellt betalningsmedel.
Hårkors, ett kors, bestående av två mot varandra
vinkelräta fina trådar, som i kikare och mikroskop,
avsedda för mätningar, placeras mellan objektiv och
okular eller mellan okularets linser med trådarnas
skärningspunkt i optiska axeln och i sådant läge,
att korset tydligt kan iakttas på samma gång som
det föremål, som skall observeras.
Hårkärl, hårrörskärl, se Blodkärl.
Hårleman. — 1. J. H., 1662—1707,
trädgårdsarkitekt, intendent över de kungl. trädgårdarna. H.
anlade el. nydanade bl.a. Kungsträdgården i
Stockholm samt ett flertal slottsträdgårdar. — 2. K. H.,
1700—53, den förres son, arkitekt, överintendent.
H. deltog såsom hovintendent i Stockholms
slotts-bygge och gjorde ritningar till en stor del av
inredningen. Han bidrog till den franska rokokons
insteg i svensk arkitektur. Ett stort antal slott och
herrgårdar samt andra byggnadsverk är uppförda
av H.
Hårpiska användes av männen i Kina men torde
efter 1912 endast finnas kvar på landsbygden, där
den dock är i allmänt bruk. Stångpiskan, en med
ett svart band omvirad H., användes allmänt i
Europa under 1700-t.
Hårrem kallas fällen på ett djur med hårpäls.
Hårrörsf enomen. Om ett fint rör, ett hårrör,
sänks ned i ett kärl, innehållande vätska, ställer
sig vätskeytan högre inuti röret än utanför, om
vätskan väter rörväggen, eljest ställer vätskeytan sig
lägre inuti röret än i kärlet i övrigt. Ju finare röret
är, desto större blir nivåskillnaden mellan ytorna.
Fenomenet förklaras genom hårrörskraften eller
kapillariteten, som är att betrakta som en yttring av
adhesionen mellan vätska och rörvägg och av
kohe-sionen inom vätskan. H. är i naturen av stor
betydelse. Så är t.ex. bläckets uppsugande i ett
läskpapper, fotogenens i en veke, H.
Hårrörskärl, se Blodkärl.
Hårsfjärden innanför Muskö i Stockholms
skärgård används som övningsplats för svenska flottan.
Sept. 1941 inträffade på H. en explosion, varvid 3
jagare förstördes och 31 man dödades.
Hårstjämor (Crinoi'dea), en ordning
tagghuding-ar, vilka har en bägarlik kropp, försedd med fem
gr eniga armar, samt vanligen en ledad stjälk, med
vilken de sitter fast på något underlag. Av H. finns
talrika fossila arter. I djuphavet finns några nu
levande arter (havsliljor m.fl.).
Hårsvamp, se Skäggsvamp.
Håtunaleken, se Birger, konung av Sverige.
Häcklefjäll, se Hekla.
Häckling, se Linberedning.
Häcklöpning förekommer på sträckorna 110 m
och 400 m. Häckarna, som är 10 till antalet, har
cn höjd av resp. 1,10 m och 0,90 m.
Hädelse är straffbelagd om den åstadkommer
allmän förargelse.
Häftplåster består av en massa, sammansatt av
blyplåster och kolofonium, som utbretts på lärft
eller plast.
Hägerström, Axel, 1868—1939, professor i filosofi
i Uppsala. H. gjorde sig särskilt känd genom sitt
skarpsinniga påvisande av metafysiska tankegångar
i det vardagliga tänkandet. Särskilt stor var hans
betydelse för rättsfilosofin.
Hägg, se Prunus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0555.html