Ind ning frukt och grönsaker. Kvarnindustri och järnindustri är de viktigaste industrigrenarna. Indianapolis [indiönæpp'ölis], huvudstad i Indiana, USA, 427 173 inv. 1950. Viktig handels- och industristad. Stora kreatursgårdar med slakterier. Spannmålshandel. India'ner, Amerikas urinvånare, bildar en särskild ras närmast besläktad med mongolerna. Sannolikt har I. invandrat från Asien till nv. Amerika. Sedermera har rasen närmare utdifferentierats i Amerika. Flera olika grupper har utbildat sig. Gemensamt för I. är den brunröda hudfärgen, det svarta håret och de bruna ögonen. För övrigt varierar kroppslängd, näsform och andra drag i stor utsträckning. Även språket har utbildats till mycket olika karaktär inom olika grupper. I allmänhet lever I. av jakt och fiske. En del är åkerbrukande. Särskilt de mellanamerikanska och vissa sydamerikanska stammar besatt vid tiden för Amerikas upptäckt en jämförelsevis högt utvecklad kultur. (Jfr Fornamerikansk kultur.) I:s antal utgjorde 14 089 i Alaska, 165 607 (+ eskimåer) i Kanada och 343 410 i USA, 1950. I Sydamerika finns sannolikt omkring 5 milj. I. och i Mellanamerika 2—3 milj. Jfr bildsida Människoraser. Indiansk krasse, se Tropaeolum. Indiansommar, nordamerikansk benämning på kort period av sommarvarma dagar under senhösten. Indianterritoriet, förr benämning på ett område i USA, begränsat i n. av staten Kansas, i ö. av staterna Missouri och Arkansas, i s. och v. av staten Texas. Området anvisades år 1834 till vistelseort för indianer med förbud för vita att bosätta sig där. Är 1890 avskildes nv. delen av området till ett territorium med namnet Oklahoma. Då det visade sig omöjligt att i längden utestänga de vita från området, förenades de båda områdena I. och Oklahoma till en stat och upptogs i Unionen år 1907. — Flera mindre för indianer reserverade områden finns i v. USA. India Office [in'diö åff'is] var det brittiska ministerium som handlade ärenden rörande Indien innan Indien blev självständigt 1947. Indice'ra, antyda, peka på. Indi'cium, bevis, tecken. Vid rättegång kallas sådana iakttagelser och utsagor för I., som med större el. mindre sannolikhet pekar i viss riktning. I. kan utgöras av fingeravtryck, blodspår etc. Indien, ursprungligen beteckning för landet ö. om Indus (sanskr.: ”Sind” = bevattnaren), sedermera kallat Ostindien till skillnad från Västindien, består av de båda halvöarna Främre och Bortre Indien med tillhörande öar samt sträcker sig i n. över Himalaya och övre Bramaputra. Med hänsyn till naturförhållandena kan Främre I. indelas i följande huvudområden: Himalayaområdet (se Himalaya) med nordslätten Hindustans lågland, som till väsentlig del består av de stora flodernas slam-avlagringar och är ett av jordens bördigaste och tätast befolkade områden, Deccan el. själva den triangulära halvön, som huvudsakligen är en högslätt med vidsträckta basaltbäddar, på grund av det torra klimatet i stor utsträckning bestående av grässtäpper. Genom bergskedjan Västra Ghats, som uppfångar den regnbärande sydvästmonsunen, avgränsas högplatån i v. mot den lägre kustremsa, som kallas Malabarkusten, liksom den i ö. genom Östra Ghats sänker sig mot den flacka Koromandelkus-ten. I n. och nv. bildar Vindhyabergen Deccans av-gränsning mot Hindustan. Låglandsklimatet är hett och osunt och svårt att fördra för européer. Sydvästmonsunen, som medför riklig nederbörd på de mot havet öppet liggande delarna av I., särskilt i Västra Ghats och Himalaya, är av den största betydelse för landet; dess 556 försenande el. svagare utveckling blir ofta orsak till utbredd hungersnöd. Rörande klimat och natura-förhållanden i övrigt se under Hindustan, Himalaya, ävensom Burma, B e 1 u c h i-s t a n och C e y 1 o n. I dagligt tal betecknas ofta förutvarande Brittiska Indien, som utom det mesta av Främre Indien även omfattade Beluchistan v. om Indus och Burma ö. om Bramaputra, rätt och slätt som Indien. Av Främre Indien lydde icke under Brittiska I. följande områden: Himalayastaterna Nepal* och Butan*, den lilla portugisiska kolonin Goa* på halvöns västsida och några små franska kolonier. Jfr Franska Indien. Brittiska I. omfattade en areal av omkring 2,3 milj, km2 omedelbar engelsk besittning, med omkring 295 milj. inv. Brittiska tributär- och skyddsstater, med nominellt egna härskare (Rajas, Maharajas), omfattade en areal av ej fullt 2 milj, km2 och nära 100 milj. inv. Befolkningen utgörs till över 300 milj, av hinduer, 60 milj, dravida (huvudsakligen i sö.), 15 milj, tibetanska och ostasiatiska folkslag och endast omkring 0,3 milj, européer. Engelsmännen övervägde i armé och förvaltning. Ca 303,2 milj, av befolkningen i dessa områden bekänner sig till brah-maism och hinduism, 180,7 milj, till islam, 35,4 milj, till buddismen, och ca 8,2 milj, är kristna (1951). Ehuru officiellt avskaffat råder bland brah-maismens anhängare kastväsendet med strängt skilda samhällsklasser, av vilka brahminerna el. prästkasten är den högsta och parias den lägsta. — Enl. FN:s stat, byrå hade I. 1955 382 milj. inv. Styrelseformen var för den till 1947 omedelbart under brittiskt välde lydande delen av Indien mo-narkisk, och Englands konung, som tillika var kejsare av Indien, företräddes av en vicekonung med säte i rikets huvudstad, Delhi. Är 1935 genomfördes en ny författning. Jfr nedan under I. Historia. De 11 provinserna, Madras, Bombay, Bengalen, Agra och Oudh, Punjab, Burma, Bihar, Centralprovinserna, Assam, Nordvästprovinserna, regerades av guvernörer och provinsparlament. Lydstaternas förbindelse med imperiet förmedlades genom brittiska agenter el. guvernörer vid sidan av den inhemska regenten och var för övrigt av mycket olika räckvidd i de olika staterna. Bland dessa må nämnas Mysore och Hyderabad i det inre Deccan, Orissa i nö. Deccan, Rajputanastaterna i v. Hindustan och Kashmir i v. Himalaya samt Beluchistan v. om Indus. Det fanns nära 600 furstestyrda stater. (Se för övrigt under de särskilda staterna och provinserna.) 1947 blev Brittiska Indien självständigt och uppdelades i två stater, Pakistan och Indiska unionen, vilka blev dominions i Brittiska imperiet. Av förutvarande Brittiska Indiens befolkning anses omkring 70 % leva av jordbruk, 10 å 12 % av industri. De förnämsta jordbruksprodukterna är ris, vete, hirs, bomull, jute, sockerrör, kokosnötter, oljeväxter, bananer, te, kryddor. Boskapsskötseln spelar en mera underordnad roll. Bomulls-och juteindustrierna är de förnämsta industrigrenarna. Myntenheten är 1 rupie =16 anna och motsvarar V10 pound sterling. Bland bergsbrukets produkter intar stenkol och petroleum främsta rummet, därnäst, men långt efter, kommer guld, silver, mangan, salt. — Historia. I: s äldsta historia. I:s urinvånare var troligen dravidafolk, vilka undanträngts el. uppblandats med ariska erövrarstammar. 326 f.Kr. företog Alexander den store ett tåg till Punjab, men efter hans död upprättades ett inhemskt rike av den förste härskaren av Maurya-dynastin (omkring 320—184 f.Kr.). Under denna tid utvidgades väldet med områden i s. I. Senare