Ind Den av den första socialdemokratiska regeringen i Sverige år 1920 tillsatta kommittén för I. framlade år 1923 ett förslag om inrättande av driftsnämnder och angav därvid dessas uppgift vara att vid företag inom industri och hantverk bereda arbetarna vidgad insikt i produktionen och ökad möjlighet till aktiv verksamhet för dess främjande samt åvägabringande av en förbättrad samverkan mellan företagens arbetare och ledning. I driftsnämnderna skulle enligt förslaget såväl arbetare (dock endast de organiserade) som arbetsgivare vara representerade. Deras befogenhet vore närmast att karakterisera som undersökande och rådgivande och särskild vikt hade lagts vid att avgränsa deras verksamhetsområde från fackorganisationernas. Något egentligt inflytande på löner och övriga arbetsvillkor skulle driftsråden alltså icke få. Förslaget angavs av kommittémajoriteten som ett första steg fram mot I. Ett på kommitténs förslag byggt men något radikaliserat förslag, som motionsvägen förelädes 1924 års riksdag, avslogs av denna. Anhängarna av I. i dess moderatare eller radikalare former anser, att en på lämpligt sätt organiserad samverkan mellan företag och arbetare borde verka avspännande på det motsatsförhållande, som finns mellan dessa, och därigenom medföra lugnare förhållanden på arbetsmarknaden. Därjämte borde I. enligt deras mening även kunna stimulera arbetarna till direkt produktionsbefrämjande insatser. Vissa bland dem, som ställer sig sympatiska till I., anser dock lagstiftning icke böra ifrågakomma. Motståndarna till I. riktar sig framför allt mot dess genomförande på lagstiftningens väg. De anser vidare I. vara oklart fattad av dess anhängare och befarar slutligen, att den åtminstone i dess mera radikala former skulle komma att verka upplösande på enhetligheten och effektiviteten i företagsledningen. 1946 togs ett stort steg framåt i fråga om I. i Sverige. Då träffades mellan Landsorganisationen och Svenska Arbetsgivareföreningen ett s.k. ramavtal om införande av företagsnämnder. Frågan regleras närmare i avtalen mellan fackförbunden och arbetsgivarna. Vid utgången av 1953 fanns 3 353 företagsnämnder berörande 666 044 LO-medlem-mar. Industriellt rättsskydd, sammanfattande beteckning för det skydd industriidkare har på grund av lagstiftningen om patent, mönster, firma, varumärke m.m. samt om illojal* konkurrens. Industrins upplysningstjänst, ett samarbetsorgan mellan Industriförbundet och Arbetsgivareföreningen å ena sidan och folkbildningsorganisationer å andra för att inspirera och medverka till studiearbete kring svenskt industriellt näringsliv. I anordnar kurser och ger ut skrifter. Industriförbund, fackförbund som omfattar arbetare, vilka är sysselsatta inom samma industri. Man skiljer på å ena sidan yrkesförbund och å andra sidan I. Industrikommission, Statens, tillsattes okt. 1939 och hade till uppgift att reglera produktion och råvaruförsörjning inom industrin. I. sammanslogs 1949 med Statens handelskommission till Handels*-och Industrikommissionen. Industrikredit, AB, ett 1934 grundat bolag, som lämnar kredit åt näringsidkare. Aktiekapital 8 milj, kr (1956), varav staten äger majoriteten. I. har vidare statsgaranti på 12 milj. kr. dTndy [ärjdi'], V., 1851—1931, fransk kompositör, bl.a. av operor och orkestermusik. I. verkade även som lärare och musikskriftställare. Ineffekti'v, utan verkan. In effi'gie, lat., i avbild; katolska kyrkan lät fordom bränna kättare, som undkommit, in effigie, ett symboliskt uttryck för dess fördömande av oliktänkande. 560 Inert', ett ämne, som ej alls el. endast med svårighet kan förmås att reagera med andra ämnen. Ineritia, se Tröghet. Inexakt', otillförlitlig, endast ungefärligt riktig. In exten'so, lat., ”i hela utsträckningen”, utan förkortning. Infallsvinkel, se Ljusbrytning. Infami', vanära, skändlighet, smädelse. — In-f a' m, vanhederlig, nedrig, usel. Infant', fem. infantinna, titel för prinsar och prinsessor av spanska kungahuset, utom för kronprinsen som kallades prins av Asturien. Infanteri, se Sveriges försvarsväsen. Infanti'1, barnslig, outvecklad. Infekte'ra, besmitta, nersmitta. — Infektion, smitta. Infektionssjukdomar, smittosamma sjukdomar. Dessa orsakas av smitta, infektion. Efter smittotillfället dröjer det kortare el. längre tid till sjukdomens utbrott. Denna tid kallas inkubationstid och är olika lång för olika sjukdomar. Jfr Epidemi. Infektiö's, smittosam. Infe'rior, lat., lägre, underordnad, underlägsen. Inferna'lisk, helvetisk, djävulsk. Inferino, it., ”helvetet”, titeln på första delen av Dantes* dikt ”La commedia divina”. In fi'dem, lat., till bekräftelse av trovärdigheten el. riktigheten av något. Infini't, oändlig, t.ex. infinit serie, serie med oändligt många termer; i språkv. sådan verbform, som ej används som predikat i satser. Jfr Verb. Infinitesima'lkalky'l, en gren av matematiken, till vilken hör differential- och integralkalkylen samt läran om differentialekvationerna. In'finitiv, se Verb. Infinftum, lat., obegränsat, obestämt. In flagran'ti, lat., se Flagrant. Inflammation. Vid skada på organismen genom gifter (bakterier), kyla, hetta, våld etc. uppstår karakteristiska reaktioner, som har till ändamål att reparera skadan. Vävnadsförstöring medför alltid en ökad blodtillströmning, en ökad ansamling av vätska och fria celler samt slutligen vävnadsnybild-ning. I. karakteriseras av rodnad, hetta, smärta, svullnad och rubbad funktion, allt beroende på ovannämnda processer. Är symtomen våldsamma, talar man om akut I., kommer de smygande kallas I. kronisk. De flesta I. orsakas av levande smittämnen. Den inflammatoriska reaktionen t.ex. vid en förbränning är föga utpräglad, om bakterier ej tillkommit. Inflation, inom nationalekonomin beteckning för penningvärdets fall el., vilket är detsamma, varuprisnivåns stegring. I. används även som beteckning för ökning av betalningsmedlen, främst penningmängden, utan ökning av varumängden el. minskning av penningarnas omloppshastighet. En dylik ökning medför ett fall av penningvärdet. Motsatsen till I. är deflation. Inflexionspunkt kallas en sådan punkt på en kurva, att tangenten till kurvan i denna punkt och kurvan själv skär varandra. Influens', inflytande. — 1. Elektrisk I. Om en med t.ex. positiv elektricitet laddad kropp närmas till en oladdad, isolerad ledare, blir denna på den mot den laddade kroppen vända delen laddad med negativ elektricitet och på den bortre delen med positiv elektricitet. Fenomenet benämns I. Om den genom influens laddade kroppen sätts i ledande förbindelse med jorden, bortleds den negativa elektriciteten, som därför sägs vara fri, medan den positiva, som benämns bunden, stannar kvar. Om den ledande förbindelsen därefter avbryts, och den ursprungligen laddade kroppen borttas, blir även den positiva elektriciteten fri och kan bortledas. Skulle den ursprungligen laddade kroppen ha borttagits,