559 Indolens', oföretagsamhet, slöhet, tröghet. — I n d o 1 e n t', likgiltig, slö, slapp. Indologi', vetenskapen om Indiens språk, kultur och historia. Indoly'Iättiksyra har ungefär samma verkan som auxiner* och har därför fått praktisk användning. Indonesien, republik i Ostindien, bestående av större delen av Borneo, Java, Sumatra, Celebes, Moluckerna och tusentals andra större och mindre öar, vilka tidigare hörde till Nederländska Indien. 1,9 milj, km2, 82 milj. inv. 1955, varav 47 % ej läs- och skrivkunniga. Huvudstad: Djakarta, 2,5 milj. inv. 1953. — Under den japanska ockupationen av Nederländska Indien under 2:a världskriget infördes viss självstyrelse och vid krigets slut vägrade det nationalistiska partiet under ledning av A. Soekarno att längre erkänna den nederländska styrelsen över Ostindien. Den Indo-nesiska republiken proklamerades först aug. 1945. Den omfattade då endast delar av öarna Sumatra, Java m.fl. Några månader senare utbröt svåra strider mellan infödingstrupper och nederländska jämte brittiska trupper, vilka landsatts på Java. Holländarna började så småningom förhandlingar, vilka ledde till beslutet (mars 1947) att Indonesiens förenta stater skulle upprättas. Dessa skulle omfatta republikerna Indonesien, Borneo och öst-Indonesien och skulle tillsammans med Nederländerna bilda en nederländsk-indonesisk union. Nya strider med holländarna utbröt emellertid i republiken I. redan samma år. Sedan FN tillsatt en kommission lyckades man få till stånd en överenskommelse, enligt vilken republiken I. erkände sig vara medlem av Indonesiens förenta stater, i union med Nederländerna. I synnerhet på Java försvårades situationen emellertid därigenom att flera stora in-födingsstammar förklarade sig ej vilja lyda under I. Vid en konferens i Haag 1949 lyckades man komma fram till en kompromiss mellan dem som önskade en decentraliserad förbundsrepublik (Indonesiens förenta stater) och dem som arbetade för en centraliserad stat. Avtalet i Haag bröts emellertid redan 1950 och strider följde. Genom den författning som antogs 1950 blev I. en centraliserad republik, styrd av en president, och omfattar f.d. Nederländska Indien utom den nederländska delen av Nya Guinea. — Mars 1954 krävde I. att unionen med Nederländerna skulle upphöra och beslut härom fattades vid en senare konferens i Haag. De krav som I. vid upprepade tillfällen framfört på Nederländska Nya Guinea har emellertid avvisats. — President i I. är (sedan 1949) A. Soekarno. Regeringschef är sedan juli 1955 B. Hara-hap. Vid allmänna val hösten 1955 segrade nationalistpartiet, som i flera avseenden sympatiserar med kommunisterna. Även dessa senare uppnådde betydande framgångar. Indonesiens förenta stater, se Indonesien. Indore [indå'ö], f.d. stat i Centralindien, sedan 1948 ingående i Madhya Bharat. Huvudstad Indore, 310 859 inv. 1951. Indossement, se Endossement. In'dra, i den indiska gudasagan åskans och regnets gud. I. är även beskyddaren mot onda makter. Indragningsmakt, se Tryckfrihetsförordning. Induce'ra, införa; sluta från enskilt till allmänt. Jfr Induktion. Induktans', se Impedans. Induktion. — 1. Fil. Att vid en bevisföring sluta från enskilda fall till allmänna lagar kallas I. Naturvetenskapen bygger i stor utsträckning på sådan bevisföring. Lagarna om tyngdkraften bygger exempelvis på talrika iakttagelser, att kroppar attraherar varandra och att föremål dras mot jorden. Ju talrikare iakttagelser man har till sin disposition, des-tp säkrare är i allmänhet de ur dessa dragna slut Ind satserna. Statistiken är en speciell metodik att ur en samling ej entydiga iakttagelser få fram eventuell lagbundenhet. Även på experimentell forskning influerar emellertid talrika faktorer, varför experimenten ej alltid är fullt likvärdiga. Ett enda experiment är därför sällan bevisande. — 2. Fys. Om en sluten elektrisk ledare rör sig i ett magnetiskt fält, så att antalet av de kraftlinjer, som skär den yta, ledaren omsluter, ökas eller minskas, uppstår i ledaren en elektrisk ström, en induktions-ström. Samma fenomen inträder, om ledaren är stillastående, men ökning el. minskning av antalet kraftlinjer, dvs det magnetiska fältets styrka, framkallas på annat sätt. Magnetfältet kan antingen alstras av en magnet el. av en elektrisk ström. Sistnämnda ström kallas för huvudströmmen el. den inducerande strömmen. Induktionsströmmen, den sekundära strömmen, uppstår även, när båda strömkretsarna är stilla, om huvudströmmen öppnas el. slutes el. dess styrka på något sätt förändras. En ökning av antalet kraftlinjer ger enligt Max-wells regel en induktionsström i positiv led (mot-sols), om iakttagaren tänks se strömkretsen från det håll, från vilket kraftlinjerna kommer; en minskning av antalet kraftlinjer ger en ström i motsatt riktning (negativ led, medsols). Enligt Lenz’ lag har den ström, som uppstår i en ledare, som rör sig i ett magnetiskt fält, alltid en sådan riktning, att den motverkar rörelsen. Huvudströmmen åstadkommer emellertid icke allenast en induktionsström i en annan ledare utan även i den egna strömkretsen. Fenomenet kallas för självinduktion och den alstrade strömmen för extraström. Extraström-men går, då huvudströmmen sluts, i motsatt riktning mot denna; då huvudströmmen bryts, uppkommer en ström i samma riktning som denna. Extraströmmen verkar sålunda i bägge fallen fördröjande på utvecklingen. Särskilt stor roll spelar självinduktionen i växelströmstekniken. Induktionsmotor el. induktivmotor, se Elektriska maskiner. Induktionsström, se Induktion. Induktfv, byggande på induktion*. Induk'tor, se Elektriska maskiner. Indukto'rium, gnistinduktor, en apparat, med vars tillhjälp lågspänd likström transformeras till högspänd växelström. Likströmmen leds genom en kring en mjuk järnkärna i få varv lindad koppartråd (den primära rullen). Växelströmmen alstras i en andra lindning, bestående av många varv fin koppartråd. De för induktionsströmmens uppkomst erforderliga förändringarna i det av likströmmen alstrade magnetiska fältet erhålls därigenom, att likströmmen oupphörligt öppnas och sluts med tillhjälp av en automatisk strömbrytare. I. har mångsidig användning t.ex. för framställning av röntgenstrålar samt inom den trådlösa telegrafin. Indulgens', eftergivenhet, fördragsamhet; avlat. In'dus el. Sind (”bevattnaren”), sydasiatisk flod, 320 mil lång. Upprinner på nordsidan av Himalaya och förenar sig efter att ha genombrutit denna bergskedja i Punjab (”Femflodslandet”) med 4 stora tillflöden från n. Nedre loppet går genom öken- och stäpptrakter och floden bildar vid sitt utflöde i Arabiska havet ett betydande delta. Industrial Workers of the World [indas'triöl oö'kös åv the oö'ld], I. W. W., ”världens industriarbetare”, en syndikalistisk arbetarorganisation bildad 1905 i USA, numera spridd även till bl.a. Sydamerika och Australien. Industriell demokrati. Under begreppet I. sammanfattas åtgärder för organiserad samverkan mellan företagarna — särskilt inom industrin — å ena sidan och arbetarna och tjänstemännen å den andra i syfte att bereda de sistnämnda visst inflytande på företagens ledning.