Ins Flugfälla (Dionaea muscipula). grupp i flertalet fall ej besläktade örter, som merendels lever på näringsfattiga substrat och därför tillfredsställer sin näringshunger (särskilt kvävebehov) genom att på skilda sätt fånga och digerera insekter. — Man kan sammanställa I. efter det sätt, varpå de försäkrar sig om sitt byte, i följande tre grupper. a) sådana, där utsöndrat slem fasthåller bytet: Pinguicula, Drosophyllum, Byblis; b) sådana, där särskilda fångstapparater i form av kannor el. blåsor (ombildade blad el. bladdelar) förekommer: Utricularia, Genlisea, Cephalotus, Sarracenia, Nepenthes; c) sådana, hos vilka retningsrörelser utlöses genom beröring av insekter, och hos vilka alltså en viss mekanisk kraft från växtens sida utövas för att fasthålla bytet: Dro'sera, Dionae'a, Aldrovan'dia. — Beträffande det sätt, varpå växten tillgodogör sig sitt byte, kan man urskilja två typer, dels sådana, där särskilda digestionsenzym (motsvarande djurens matsmältningsvätskor) avsöndras, dels sådana, där bytet sönderdelas genom bl.a. jäsningsprocesser, framkallade av mikroorganismer, såsom bakterier etc. — I vårt land förekommer tre I.-släkten, nämligen Dro'sera (sileshår), Pingui'cula (tätört, som också används vid framställning av s.k. långmjölk) och Utricula'ria (biåsört). Flera släkten påträffas i Nordamerika, såsom Dionae'a i Carolina, Sarrace'-nia med 6 arter i atlantiska Nordamerika; i Australien finner man den egendomliga Cephalo'tus och i Bortre Indien den typiska kannväxten Nepen'thes. Insektätare (Insectivo'ra), en däggdjursordning, bestående av till utseende och levnadssätt ej sällan olikartade typer. I. tillhör de lägst stående däggdjuren, livnär sig av insekter och lägre djur, föder stort antal ungar samt ligger merendels i vinter-dvala. Alla är hälgångare och har spetsknöliga kindtänder. I. förekommer på alla delar av jorden med undantag av Australien och Sydamerika. Hit hör bl.a. igelkotten, mössen, mullvaden och fladdermöss. Insemination (av lat. se'mina, frön, könsceller), överföring av sädesceller. På senare tid har s.k. artificiell insemination kommit att spela en stor roll särskilt inom djuraveln. Insidiö's, lömsk, försåtlig. Insig'nier, utmärkelsetecken, gradbeteckningar. Insinue'ra, förtäckt framställa, låta påskina, antyda. — Insinuant', försåtligt antydande. Insinuation, antydan (av elak art), vink, anspelning. InsipFd, smaklös, dum. Insiste'ra, enträget yrka, envist fasthålla. In si'tu, lat., i orubbat läge. Insjö, vattensamling av större utsträckning. I. har vanligtvis avlopp och är sötvattenssjöar; de av-loppslösa (t.ex. Kaspiska havet, Döda havet) har salt vatten. I Sverige upptar I. över 8 % av landets yta. Finland är särskilt sjörikt (13 %). Det största djupet i någon I., ca 1 500 m, har man funnit i Bajkalsjön, som är 370 mil2. Jordens största I. är Kaspiska havet, 4 400 mil2. Europas största I. är Ladoga. 180 mil2. Bland övriga stora I. märks 566 Ukereve (Afrika), 680 mil2 och Aralsjön (Asien), 670 mil2. De fem kanadiska sjöarna upptar tillsammans jordens största sötvattensyta, 2 420 mil3. Av Sveriges sjöar är Vänern 60 mil2 och Vättern 19 mil2. Insjön, industrisamhälle i mell. Dalarna. Sågverk. In'skip, sir Thomas, 1876—1947, sedan 1939 lord Caldecote, engelsk politiker, vilken tillhörde Bald-wins ministärer och 1936 blev den förste innehavaren av en ny ministerpost, avsedd att åvägabringa samarbete mellan olika grenar av försvaret. I. var 1939—40 Lord Chancellor. Innehade 1940—46 Englands högsta domarvärdighet (Lord Chief Jus-tice). Inskription, inskrift, påskrift. Inskriven figur. En rätlinjig figur sägs vara inskriven i en annan rätlinjig el. kroklinjig figur, om alla dess hörn ligger på den brutna el. krokiga linje, som begränsar den andra figuren. En kroklinjig figur är inskriven i en rätlinjig, om den rätlinjiga figurens alla sidor tangerar kroklinjen. Den yttre figuren i nu angivna fall sägs i sin tur vara omskriven kring den inre. Inskrivning, värnpliktigas införande i arméns el. flottans rullor. Besvär över inskrivningsnämndens beslut kan göras hos ett inskrivningsråd i Stockholm. Jfr Frikallelse. Inskrivningsdomare vid domsaga eller rådhusrätt handlägger inskrivningsärenden, dvs lagfarter och inteckningar. Inskrivningsområde. För varje infanteriregemente finns som regel ett I. För varje I. finns en in-skrivningsnämnd och en inskrivningschef. Inskrivningsråd har till uppgift att pröva besvär över beslut i militärt inskrivningsärende. Rådet har sitt säte i Stockholm. Insocia'bel, osällskaplig. Insolation, bestrålning med solljus, särskilt den värmemängd, som genom solstrålning tillförs jorden. Särskilda instrument för uppmätning av I. finns konstruerade. Med dessa mäts dock endast den strålning, som atmosfären genomsläpper (transmitterar). Ur sådana mätningar kan man emellertid beräkna I. utanför atmosfärens gräns, den s.k. solarkonstanten. Insolenf, oförskämd, fräck. Insolvens', oförmåga att fullgöra ekonomiska förpliktelser. In spe, lat., ”i hoppet”, skämtsamt om personer, som hoppas nå en plats el. värdighet, t.ex. ”professor in spe”. Inspekte'ra, syna, besiktiga; utöva tillsyn. — Inspektion, besiktning, överinseende, kontroll. — I n s p e k t o' r, tillsyningsman över lantegendom, el. i sammansättningar som stations-, tullinspektor. — Inspektor, person, som har uppsikt över viss institution, t.ex. allmänt läroverk. — Inspektör (fem. inspektri's) kallas den, som utövar kontroll över hel förvaltningsgren el. grupp av institutioner, t.ex. inspektören för artilleriet, folkskoleinspektör. Inspicient' (av lat. inspi'cere, besiktiga), tillsyningsman för rekvisitan vid en teater el. en filmateljé. Inspiration, hänförelse, tillstånd av särskilt livlig andlig verksamhet inriktad mot vissa problem e.d. Man har särskilt inom religiösa åskådningar velat påstå, att sådana tillstånd beror på ingivelse från ett högre väsen. Utifrån denna åsikt anses religions-urkunder bero på gudomlig I. Inspirera, elda, ingiva. Instabi'1, cstadig. — Instabilite't, ostadighet. Installe'ra, högtidligen insätta i ämbetet; anordna, insätta, montera. — Installation, den ceremoni, varigenom en nyutnämnd ämbetsman in