567 stalleras; anordnandet av teknisk anläggning, t.ex. elektrisk installation. Instans', myndighet, särskilt domstol. Första I. är detsamma som lägsta domstol. Den ordning, som råder mellan domstolar el. andra myndigheter, kallas instansordning. Instinkt, drift, av ärftliga anlag betingad benägenhet att handla på visst sätt. Institu't, inrättning, läroanstalt. Rättsinstitut, rättsordning. Institut de droit International [ärjstity' dö droa ärjtemasiånal'], Institut för internationell rätt, är en internationell vetenskaplig institution med säte i Paris, som inrättades 1873 med uppgift att verka för fredssaken och enhetlig internationell lagstiftning. Särskilt har I. ägnat sig åt skiljedomsfrågan. I. erhöll år 1904 Nobels fredspris. Institut de France [ärjstity' dö frag's], en fransk organisation med officiell ställning, som omfattar: 1) Académie fran^aise (franska akademin), stiftad 1634, som består av 40 medlemmar, vars uppgifter motsvarar Svenska akademiens i Sverige, för vilken den ock tjänat som förebild. 2) Académie des in-scriptions et belles-lettres, stiftad 1663. Dess uppgift sammanfaller med den, som i Sverige tillkommer Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. 3) Académie des Sciences, stiftad 1666, vars arbetsområde liksom den svenska vetenskapsakademins omfattar matematiken och naturvetenskaperna. 4) Académie des beaux-arts, grundad 1648, vars svenska motsvarighet är Akademien för de fria konsterna. 5) Académie des Sciences morales et politiques, stiftad 1795, till vilken ingen motsvarighet finns i Sverige. Dess arbetsområde omfattar filosofi, juridik, nationalekonomi och med dem sammanhörande vetenskaper. Institutet för folkhälsan, se Statens institut för folkhälsan. Institutet för husdjursförädling grundades 1927 genom en donation från Knut och Alice Wallen-bergs stiftelse. I. har varit förlagd till egendomen Bergshamra, men flyttade 1937 till egendomen Wiad s. om Stockholm. Vid I. bedrivs avelsarbete med nötkreatur, svin och höns. Institutet för socialpolitisk och kommunal utbildning och forskning, se Socialinstitut. Institutet för svensk utlandstjänst grundades 1927 och har till uppgift att förmedla anställning i utlandet för kvalificerad, svensk arbetskraft. Institut för blinda, se Blindundervisning. Instituttet for sammenlignende kulturforskning i Oslo grundades 1922. Utger skrifter och anordnar föreläsningar. Instrue'ra, upplära, ge föreskrifter. Instruktion, handledning, samling föreskrifter. För ämbetsverk och statens tjänstemän utfärdar i allmänhet Kungl. Maj:t I.; även vissa ämbetsverk och myndigheter kan utfärda I. Instrument', verktyg, redskap; att användas antingen för vetenskapliga iakttagelser el. inom musiken (stränginstrument, biåsinstrument); inom jur. skriftlig handling för åtgärder av rättslig betydelse, t.ex. bouppteckning, arvskifte. Instrumenta'lmusik kallas musik, som utförs med instrument. Motsats vokalmusik. Insubordination, brott mot den lydnad, som man är skyldig överordnad. Insufficiens', otillräcklighet; oförmåga att tillfredsställande fullgöra vissa arbetsuppgifter. Insulfn, ett ämne, som finns i de så kallade Langerhanska cellöarna i bukspottskörteln. Detta ämne är nödvändigt för sockeromsättningen i kroppen. Förstörs de Langerhanska cellöarna, avsöndras ej I. Socker kan då ej förbrännas i kroppen, och sockersjuka blir följden. Banting lyckades 1922 utdra I. ur bukspottkörtlar. Qenom detta Int ämne möjliggörs sockrets förbränning hos sockersjuka, så länge den insprutade mängden räcker. I. häver symtomen för tillfället men botar ej sjukdomen. I. hör till de läkemedel som genom den obligatoriska sjukförsäkringen utlämnas kostnadsfritt på apotek. Jfr Banting och Sockersjuka. Insuiin'de, beteckning på Nederländska Ostin-dien. Jfr Indonesien. Insult', skymf, förolämpning. Insulä'r, hörande till en ö. In summ'a, lat., i det hela, med ett ord. Insurgent', upprorsman. Intaglio [-tal'jo], it., ädelsten (el. halvädelsten) med inslipad bild. Intakt', ”orörd”; obefläckad, oskyldig; jungfrulig. IntaFsia, it., dekorativt träinläggningsarbete. I. används mest inom möbelkonsten. Förutom olikfärgade träinläggningar förekommer även metall-el. pärlemorinläggningar. Numera avses med I. ofta även andra slags mosaikarbeten. Inteckning. Med I. förstås en inskrivning i rättens protokoll angående förefintligheten av panträtt i fast egendom. För att panträtt i lös egendom skall vara rättsligt gällande, fordras i regel, att det pantsatta godset överlämnats till panträttshavaren. Fast egendom kan emellertid ej överlämnas på dylikt sätt. För att tredje man skall kunna förskaffa sig kännedom om i vilken omfattning fastigheten kan vara pantsatt för fordringar har inskrivnings-förfarandet uppkommit. För att I. skall kunna erhållas, måste fordran grundas på skuldbrev el. annan handling. I regel måste även fastighetens ägare härå ha tecknat medgivande, att inteckning får beviljas. Sedan I. beviljats, har inteckningshavaren (för sin fordran) säkerhet i fastigheten till I:s belopp. Innehavare av tidigare I. äger emellertid företrädesrätt. Säkerhetsrätten gäller oavsett i vems hand fastigheten än må komma; dock att, om fastigheten försäljs exekutivt samt I. har så högt läge, att köpesumman icke förslår till fordrans gäldande, sådan I. ovillkorligen förlorar sin giltighet för framtiden. För att exekutiv försäljning skall kunna komma till stånd fordras likväl, att köpeskillingen uppgår till så högt belopp, att den, som begär försäljningen, erhåller åtminstone ett öre. Skulle så ej vara fallet, blir det ingen försäljning av. Förutom för fordran kan I. erhållas för nyttjanderätt. För dylik I. erfordras intet samtycke från ägarens sida. Därest I. för nyttjanderätt skall erhållas, får i avtalet ej finnas stadgat något förbud för dess in-tecknande. Finns dylikt kan I. ej beviljas. Vidare måste avtalet vara skriftligt, för att I. skall kunna beviljas. Verkan av nyttjanderättsinteckning är att nyttjanderätten vid frivillig försäljning äger bestånd även mot nye ägaren av fastigheten. Likaledes kan I. beviljas för avkastning av fast egendom och för servituträtt. I. kan även på vissa villkor erhållas i lös egendom (maskiner, inventarier och varulager) samt i fartyg; jfr Förlagsinteckning. In'teger vi'tae sceleris'que pu'rus [-skeleris'kve-], lat., oförvitlig och fri från skuld. Början till ett ode av Horatius. I. sjungs ofta vid begravningar till musik av tysken F. F. Flemming. Integra'1. Med integralen till en funktion med en oberoende variabel x förstås den funktion, vars derivata i avseende på x är den första funktionen. Matematiskt tecknas detta på följande sätt: /W dx Jfr Derivata. Integra'lkalkyl, räkning med integraler. I. har varit av en utomordentlig betydelse såväl inom matematiken som inom astronomin, fysiken och mekaniken. Integration, beteckning för den nu allt vanligare företeelsen att företag tillhörande samma produk