Int tionsgren ställs under gemensam ledning; ett järn* bruk inköper exempelvis egna järngruvor. Integre'rande, ingående som del i något helt. Integrite't, orubbat tillstånd: okränkbarhet. — I folkrätten avser I. en stats okränkta bevarande av sitt område och styrelsesätt. Integumenf, omhölje, betäckning. Intellekt, förstånd. Intellektuell, hänförande sig till förståndet. 1. används om personer, som är intresserade av för-ståndsmässiga problem. Intelligens', ”gott huvud”, god förståndsbegåv-ning; med förståndsskärpa och insikter begåvad person. Intelligensen el. intelligenspartiet kallades på 1870-t. ett parti i andra kammaren, som opponerade mot lantmannapartiet och huvudsakligen bestod av borgerliga representanter. I. kallades sedermera centern. Intelligensmätning, metod att snabbt värdesätta en intelligens genom vissa prov. I., testning, har särskilt haft betydelse, när det gällt att utsortera undermåligt begåvade barn ur ett lärjungematerial. Metodikens grundläggare är fransmännen Binet och Simon. Intendent, egentligen förvaltare, tillsyningsman, föreståndare; en i Sverige och annorstädes bruklig tjänstemannatitel. Intendentu'r, militär förvaltningsgren, omfattande truppernas underhåll och deras förseende med erforderlig utrustning. Officerarna är inom armén sammanförda i en intendenturkår och vid marinen i marinintendenturkåren. Intensite't, inneboende kraft, styrka. Intensi'v, häftig, våldsam. Intention, syfte, avsikt. Intercede'ra, träda emellan. Interdikf, ett inom katolska kyrkan använt kyrkostraff, innebärande förbud mot gudstjänst. I. används av påvarna mot uppstudsiga städer och länder. Interferens', de fenomen, som uppstår, då vågrörelser samverkar. Se Vågrörelse. Interfolie'ra, inhäfta blanka pappersblad mellan bladen i en bok. Interglacia'Ia tider, se Istiden. In'terim, lat., under tiden, tills vidare, t.ex. inte-rimskvitto, interimschef. Interimsbevis, kvitto å verkställd inbetalning för tecknad aktie. Interims'regering, en ställföreträdande regering, som övertar styrelsen i vissa fall, då regerande konung ej finns. I Sverige är I. antingen ett regent-skap, då en tillförordnad regent finns i konungens ställe, el. ett regerande statsråd, då hela statsrådet handhar regeringen. Interiör, det inre av något, inomhusbild. Interjektion, utropsord, vilket är oböjligt och används isolerat för att uttrycka en sinnesstämning, t.ex. O! Ha! In'terlaken (”mellan sjöarna”), stad och livligt besökt turistort i schweiziska kantonen Bern, belägen mellan två alpsjöar vid floden Aar. 3 700 inv. Interlokutö'r, person som man samtalar med vid ett visst tillfälle, uppgiftslämnare. Interlu'dium, mellanspel, särskilt inom orgelmusiken. Intermediä'r, mellanliggande. Intermezz'o, it. — 1. Mus., mellanspel, även musik under mellanakter. — 2. Kort, avbrytande händelse. Intermittent' el. intermitterande, uppträdande med avbrott, stötvis, återkommande efter vissa mellantider (om febrar). Motsats: Permanent'. Intern' (lat. inter'nus), inre, invärtes. I. används också om personer som är intagna på anstalter av olika slag. 568 Interna't, undervisningsanstalter, vid vilka lärjungarna är helinackorderade. Mest kända är de engelska I. Även i Sverige finns dylika skolor t.ex. Lundsbergs skola. International Air Traffic Association, se IATA. Internationa'len, socialistisk sång, författad av Eugène Pottier 1871 och tonsatt av P. och A. De-geyter 1888 samt översatt till svenska av H. Me-nander 1902. Internationalema, internationella sammanslutningar av de olika ländernas socialistiska arbetarpartier. — Första internationalen bildades under Marx’ medverkan på en kongress i London år 1864 under namnet Internationella arbetarassociationen. Dess första år kännetecknades av häftiga strider mellan Marx’ anhängare (marxisterna) och den utopiska socialistiska riktning, som samlats kring fransmannen Proudhon; striderna slutade med marxisternas seger. År 1876 upplöstes den dock på grund av de svårigheter, som föranletts av 1870— 71 års fransk-tyska krig, och de inre strider, som rått mellan majoritetsriktningen och anhängarna av den ryske anarkisten Bakunin, vilka år 1872 slutade med de sistnämndas uteslutning. — Andra internationalen, som hade klar karaktär av en politisk sammanslutning på marxistisk grund, bildades i Paris år 1889 och ägde bestånd ända till l:a världskrigets utbrott. Från dess verksamhet är bl.a. att anteckna upprättandet år 1900 av Internationella socialistiska byrån. Vid andra internationalens kongresser dryftades de spörsmål, som stått i förgrunden inom de olika länderna, t. ex. frågan om ministersocialismen, de socialdemokratiska parla-mentsrepresentanternas ställning till militäranslagen och arbetarnas ställning vid ett krigsutbrott. Under l:a världskriget låg det internationella samarbetet mellan de socialdemokratiska partierna nere, trots de stora ansträngningar för dess återupptagande, som gjordes särskilt från svensk och holländsk sida. År 1919 återbildades dock slutligen den andra internationalen. Radikala socialistiska strömningar hindrade i början åtskilliga socialistiska partier att ansluta sig till denna. 1936 var dock 41 partier i 36 länder anslutna. Redan år 1915 hade en del socialistiska partier (oavhängiga socialistiska partiet i Tyskland, de österrikiska, franska och italienska socialistiska partierna samt det ryska bolsjevikpartiet) bildat den så kallade Zimmerwald-internationalen, ur vilken sedermera framgick dels den år 1919 bildade kommunistiska (tredje) internationalen med sin till Moskva förlagda exekutivkommitté, dels den år 1921 stiftade vänstersocialistiska Wieninternationalen. Den sistnämnda enade sig med den återupprättade andra internationalen i en gemensam organisation med namnet Socialistiska arbetarinternationalen år 1923. Denna bedrev en omfattande verksamhet till 2:a världskrigets andra år 1940, då organisationen upphörde. Redan förut hade det effektiva medlemsantalet reducerats genom att en rad europeiska socialistiska partier brutits ned med våld. — Efter 2:a världskriget kom i st.f. Internationalen till en början internationella konferenser mellan de olika ländernas socialistiska partier. Den första konferensen av detta slag hölls 1946 i Clacton-on-Sea i England. Man enade sig här om att tills vidare inte återupprätta Internationalen utan nöja sig med att skapa en förbindelsebyrå i London. Kommittén för internationella socialistiska konferenser (Comisco) har haft värde för svaga partier som arbetat under svåra förhållanden, men genom inriktningen på praktiska samarbetsproblem har den även tillmätts intresse av partier med stort inflytande och regeringsansvar. Se även Fackföreningsrörelsen. Internationella arbetsbyrån, se Arbetsbyrån,